DoD Drakar och Demoner och inkludering

Franz

Things aren't different. Things are things.
Joined
4 Dec 2010
Messages
5,922
Ja, det är väl som så mycket annat, att det gäller att känna in bordet. De flesta spelar förmodligen rollspel för att uppleva någon form av äventyr, inte för att HBTQ-certifiera sig (även om det kan ingå "rollspel" i den certifieringen). :)
Nu pratade jag i och för sig om något jag skrivit (för länge sedan) och inte något som skett vid spelbordet. Och det skrev jag inte för att få ett HBTQ-certifikat.
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,304
Sånt kan också skötas ganska snyggt – nämn hennes fru i en bisats eller så, på samma premisser som man nämnt hennes make.

I och för sig finns det säkert grupper som då tolkar in en massa reaktioner från samhället etc, om inte annat för att det är ett lätt sätt att skapa lättskildrad konflikt. Men den grejen är svår att komma ifrån – antingen blir man liksom "KOLLA HÄR, DET ÄR EN LESNBISK KARAKTÄR HÄR HÖRNI" eller så får man stå ut med att en del grupper där man reflekterat mindre över sådant använder materialet på ett sätt som inte är så konstruktivt. Jag vet inte riktigt vilket som blir sämst om jag ska vara ärlig.
Som en queer äventysförfattare™ så växlar det hur jag brukar se på det, beroende på hur mycket världen är "vår" och när det utspelar sig (och hur realistiskt det är). I spel med mer verklighetsförankring, typ CoC, är det kul att peta in representation som är mer "tidsenlig" – använda kodat språk eller små referenser till någons läggning utifrån historien. Här lånar jag gärna av riktig historia där det går! Här är min ingång "omvärlden är homofob och dömande, men de som är närstående kan få vara accepterande om det känns rimligt".

Sedan finns det de där mer pulphistoriska spelen som Nordiska Väsen, där jag känner att man kan komma undan med det mer, så länge det funkar i berättelsen. Det är ju gotisk skräck och det finns ofta en stark koppling mellan romans (gärna förbjuden/obesvarad sådan) och gotiska berättelser så där kan man komma undan med lite mer. Här skulle jag beskriva min ingång till fördomar mer som "nivå efter hur relevanta och spännande de blir för berättelsen". Typ att ha en berättelse om förbjuden kärlek mellan en hertiginna och hennes tjänstekvinna så är det spelet där det hade varit lika rimligt att folk snarare är upprörda över att en så högt uppsatt person vill vara med en enkel tjänsteflicka! Här hjälps det väl också att många av författarna inom genren själva var queera (paret Shelley och Lord Byron som närmast kan beskrivas som en "polycule", Bram Stoker som skrev kärleksbrev till Walt Whitman och kanske världens första kända homo, Oscar Wilde).

Men i DoD, utan någon faktiskt setting eller bestämd värld som inte har koppling till oss? Eh, who cares. Kör på, om du vill.

Det som jag däremot ibland kan ha svårt för när representation görs utan någon direkt tanke (i DoD är ju ändå tanken "alla ska kunna se sig i det) att jag ibland tycker att den är… tråkig? Det blir representation för representations skull. Det är därför jag lockas mer att skriva hbtq-berättelser i historisk tid, för att sure, det är utmanande men vi fanns! Och ofta finns det spännande berättelser att förmedla!

Men sist, men inte minst… så var det också varför jag ofta var mer "politisk" i de grejer jag skrev tidigt. Min tanke med I skräckfilmens skugga var delvis "baka in så mycket jag kan, framförallt gör en bra transrepresentation så det finns, för då kan du släppa att du måste vilja ha med det sen".
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,563
Location
Rissne
Det som jag däremot ibland kan ha svårt för när representation görs utan någon direkt tanke (i DoD är ju ändå tanken "alla ska kunna se sig i det) att jag ibland tycker att den är… tråkig? Det blir representation för representations skull. Det är därför jag lockas mer att skriva hbtq-berättelser i historisk tid, för att sure, det är utmanande men vi fanns! Och ofta finns det spännande berättelser att förmedla!
Jo.

Beror kanske på vad man lägger i "någon direkt tanke".

Just när det gäller representation tänker jag ju samtidigt att det är viktigt att t.ex. bisexuella (om jag nu ska ta en grupp jag själv tillhör) får finnas med utan att hela storyn kring dem ska handla om att de är bisexuella, eller om bisexualitet. Det finns absolut häftiga stories kring bisexuella som handlar just om deras bisexualitet, men man är ju inte bara sin grej så att säga – ibland är man bara en magiker, som förresten också råkar vara bisexuell vilket är lika naturligt som att en annan karaktär inte är det. För mig är nog den här icke-plotpoint-representationen ganska viktig, tror jag.

Kanske blir det "representation för representations skull" men jag jan tycka att det finns ett värde i det också.
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
6,047
det är utmanande men vi fanns!
Det där brukar jag fråga om i förväg i framför allt historiska spel - vill du att tidens fördomar om din rollperson helst inte ska dyka upp i spel (det betyder inte att vi skriver om världen, utan bara var fokus hamnar), eller är det roligare om de dyker upp och du kan övervinna dem? Olika spelare tycker olika här.
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
6,047
Just när det gäller representation tänker jag ju samtidigt att det är viktigt att t.ex. bisexuella (om jag nu ska ta en grupp jag själv tillhör) får finnas med utan att hela storyn kring dem ska handla om att de är bisexuella, eller om bisexualitet.
Iceman i X-Men är ett varnande exempel - han retconnades till att vara gay för ett antal år sedan, och sedan dess har han inga personliga egenskaper annat än att vara gay och alla stories om honom handlar bara om att han är gay. Man kan diskutera om det är ett framsteg...
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,563
Location
Rissne
Iceman i X-Men är ett varnande exempel - han retconnades till att vara gay för ett antal år sedan, och sedan dess har han inga personliga egenskaper annat än att vara gay och alla stories om honom handlar bara om att han är gay. Man kan diskutera om det är ett framsteg...
Personligen brukar jag tänka att:

[bra representation] > [krystad/halvdan representation] > [ingen representation] > [dålig representation]

Där jag med "dålig" menar t.ex representation där bögar alltid är superonda för att de är bögar och så.

Iceman skulle jag lägga i "krystad/halvdan" i sammanhanget. Bättre än att alla är straight, men klart jag hellre sett det göras snyggare.
 

Franz

Things aren't different. Things are things.
Joined
4 Dec 2010
Messages
5,922
Om jag skriver helt utan att tänka kring representation brukar de flesta av mina karaktärer bli straighta vita män utan att jag funderar över det. Jag brukar ibland skriva allt så först och sedan slå tärning om vilka karaktärer som ska ändras och hur de ska ändras. Jag vet inte om det är bästa sättet att göra det på, men en fördel är att det då inte blir krystat.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,563
Location
Rissne
Om jag skriver helt utan att tänka kring representation brukar de flesta av mina karaktärer bli straighta vita män utan att jag funderar över det. Jag brukar ibland skriva allt så först och sedan slå tärning om vilka karaktärer som ska ändras och hur de ska ändras. Jag vet inte om det är bästa sättet att göra det på, men en fördel är att det då inte blir krystat.
Jag brukar tänka att det egentligen mest blir krystat om man gör det till en grej. Så länge det bara är kvinnor/homos/transpersoner som finns så blir det bara krystat för människor som förväntar sig att det inte ska finnas några sådana. Så jag räknar helt enkelt huvuden. För in alla SLP:er etc i ett google sheets-dokument, noterar saker som kön etc. Märker jag att jag har oönskad över- eller underrepresentation justerar jag i kalkylarket tills jag är nöjd och sen skriver jag om SLP:erna så de matchar.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
1,951
Location
Örebro
Om jag skriver helt utan att tänka kring representation brukar de flesta av mina karaktärer bli straighta vita män utan att jag funderar över det. Jag brukar ibland skriva allt så först och sedan slå tärning om vilka karaktärer som ska ändras och hur de ska ändras. Jag vet inte om det är bästa sättet att göra det på, men en fördel är att det då inte blir krystat.
Och frågan är som många lyft upp, och nu kommer jag verka allmänt förvirrad, om det alltid behövs :gremsmile:

En del är som nämnts funktionen det fyller. Sker det på ett respektfullt sätt mot gruppen, eller blir det krystat. För att sammanfatta mina tankar nu när jag tänkt efter en stund och även fått lite tid att faktiskt notera var missförstånd uppstod, så handlar det nog om hur det hanteras.

Låt säga att jag skriver ett äventyr till drakar och demoner där en bärande del är att något oknytt skapar oreda bland olika familjer. Saker försvinner och skulden läggs på andra i hushållet. I ett sådant fall kan olika former av relationer slinka in utan att det blir krystat då konflikten inte handlar om huruvida det är ett samkönat par eller ett icke-samkönat par. Konflikten handlar om hur de i relationen lägger skuld över varandra och hur det sliter på deras relation. Underliggande problem blir fokuset, som skuldbeläggande och irritation över den andres brister som blir ammunition i konflikterna som uppstått för att ett oknytt är där och ställer till det för folket i bygden. Då kan relationer av olika slag representeras utan att fokus är på att det är en man med sin make, eller kvinna med sin make, eller en kvinna med sin fästmö osv.

Problemet är väl om det blir som @krank med flera nämner att du gör hela konflikten till att handla om att det samkönade paret har konflikt för att personer av den läggningen är grälsjuka och svekfulla, vilket då bygger på negativa stereotyper där den sexuella läggningen kopplas ihop med somliga egenskaper som inte har ett samband med den sexuella läggningen.
 

Franz

Things aren't different. Things are things.
Joined
4 Dec 2010
Messages
5,922
Och frågan är som många lyft upp, och nu kommer jag verka allmänt förvirrad, om det alltid behövs :gremsmile:

En del är som nämnts funktionen det fyller. Sker det på ett respektfullt sätt mot gruppen, eller blir det krystat. För att sammanfatta mina tankar nu när jag tänkt efter en stund och även fått lite tid att faktiskt notera var missförstånd uppstod, så handlar det nog om hur det hanteras.

Låt säga att jag skriver ett äventyr till drakar och demoner där en bärande del är att något oknytt skapar oreda bland olika familjer. Saker försvinner och skulden läggs på andra i hushållet. I ett sådant fall kan olika former av relationer slinka in utan att det blir krystat då konflikten inte handlar om huruvida det är ett samkönat par eller ett icke-samkönat par. Konflikten handlar om hur de i relationen lägger skuld över varandra och hur det sliter på deras relation. Underliggande problem blir fokuset, som skuldbeläggande och irritation över den andres brister som blir ammunition i konflikterna som uppstått för att ett oknytt är där och ställer till det för folket i bygden. Då kan relationer av olika slag representeras utan att fokus är på att det är en man med sin make, eller kvinna med sin make, eller en kvinna med sin fästmö osv.

Problemet är väl om det blir som @krank med flera nämner att du gör hela konflikten till att handla om att det samkönade paret har konflikt för att personer av den läggningen är grälsjuka och svekfulla, vilket då bygger på negativa stereotyper där den sexuella läggningen kopplas ihop med somliga egenskaper som inte har ett samband med den sexuella läggningen.
Precis, så tänker jag också. Och i Drakar och Demoner kör jag lite samma sak vad gäller representation efter hudfärg. Om man har exempelvis en by och så är några invånare i byn exempelvis svarta. Om man då hade känt sig tvungen att beskriva varför personer med den hudfärgen finns i den här byn så hade man fått komma på en historia om hur de kom från sina hämländer, hur det känns att anpassa sig till den nya miljön, hur de blir bemötta av de andra byborna etc. Detta behöver ju inte alls vara fel, det går ju att göra något tematiskt intressant av det, men problemet för mig är att karaktären få liksom blivit sin hudfärg. Lite på samma sätt som @krank beskrivet kring en karaktär som är bi. Det blir liksom ett sätt att säga ”Personer med annan hudfärg än vit har precis lika stor rätt att existera i settingen på helt samma villkor” vilket jag tycker är en bra sak 🙂
 

Gabrielle de Bourg

Gör nördiga grejer
Joined
5 Feb 2018
Messages
1,304
Det där brukar jag fråga om i förväg i framför allt historiska spel - vill du att tidens fördomar om din rollperson helst inte ska dyka upp i spel (det betyder inte att vi skriver om världen, utan bara var fokus hamnar), eller är det roligare om de dyker upp och du kan övervinna dem? Olika spelare tycker olika här.
Ja, samma här. Jag brukar också köra lite opt-in, vill de spela på dem får de ibland ta initiativ.

Jag har heller aldrig problem med att göra så att fördomar påverkar SLP:er men inte måste påverka RP.
 

JohanL

Myrmidon
Joined
23 Jan 2021
Messages
6,047
Jag brukar tänka att det egentligen mest blir krystat om man gör det till en grej. Så länge det bara är kvinnor/homos/transpersoner som finns så blir det bara krystat för människor som förväntar sig att det inte ska finnas några sådana.
En av de roligaste hanteringarna jag har sett var i Peter Milligans X-Force (det var så länge att det fortfarande uppfattades som en grej) som hypade frågan om huruvida Phat och Vivisector är gay... och det visar sig att å ena sidan är de det, men å andra sidan gillar de inte varandra. :) Så det kortsluter medvetet såperaelementet.
 

hedmeister

Kollegiemagistrat
Joined
15 Oct 2021
Messages
324
Jag spelledde DoD23 med jobbet och hade pregens till mina kolleger där de fått lite hemligheter att spela på. De fick själva välja kön på sina rollpersoner. En RP hade som hemlighet att vara hopplöst förälskad i en gift kvinna, och spelaren som fick den rollpersonen valde att vara kvinna. Det var inget som belystes särskilt av någon kring bordet, utan fokus låg på att en annan RP också hade en hemlig crush på samma SLP!

Edit: Kan också nämna att spelaren som fick rollpersonen som var anka, valde att inte tala om vilket genusuttryck ankan hade utan sa bara "anka!" när någon frågade.
 
Last edited:

Caligo

Swashbuckler
Joined
3 Aug 2010
Messages
1,976
Location
Göteborg
Är det inte det som är så bra med fantasy? Man behöver inte traggla med verkligheten utan kan jobba med allegorier. Konflikter och ojämnlikheter är jätteintressanta att spela ut och bygga historier med. Det är väl det jag gillar med Tolkien. Eller typ alla folksagor. Lite som att hitta på originella världar istället för att kopiera jordens så behöver man inte kopiera verklighetens rasism utan kan (bör?) hitta på egna ojämnlikheter och förutfattade meningar. Se bara mycket sci-fi som ibland lyfter över aktuella frågor och filosofiska frågor till en annan kontext.
 
Top