Dogme 95 för rollspel

Lemur

lemur i ur och skur
Joined
7 Sep 2015
Messages
3,235
Dogme 95 känns mer relevant än någonsin idag i vårt AI/TikTok-samhälle. Både som ett ställningstagande för en DIY-kultur samt en fin ram för kreativa processer att leva och frodas i. Men hur skulle ett sådant kyskhetslöfte och manifest se ut för rollspelsmakande? Handgjorda zines som folk kan skriva ut hemma? Krav på att rita/skriva med penna på papper, utan datorer och ritplattor? Vad säger ni?
 
Hittade den!

Tycker spontant att den för mycket påminner om en enblads-utmaning. Mer än ett dogmatiskt manifest.
Japp. Hela grejen med den var att ge kreativiten en chans mot latheten, genom att tvinga ner projekten till ett litet format.

Vill du ha mer "manifest", så tror jag det blir svårt, för det är så många olika aspekter som folk har åsikter om, men de har inte samma åsikter. Jag är tex ganska hård på open source-tanken och att saker ska vara etiskt framställda, men jag tycker att AI och andra datorhjälpmedel är underbara verktyg. Jag tycker vissa teman är olämpliga, men jag är helt OK med en del saker som andra kan tycka är olämpliga.

Så, hur sätter man ihop ett manifest som inte bara blir en mycket liten grupp för inbördes beundran? Hur gör man det brett nog utan att bli ospecifikt flum som kan gummibandstolkas?

Jag försökte en gång i tiden sätta ihop ett "ethical software manifesto", och trots att det är mycket smalare, så blev det mycket diskussioner (fast Windows bryter mot i princip allt som diskuterades...). Det är svårt.
 
Dogme 95 var jätteintressant på massa sätt, men det definierade det mer än vad som stod i deras regler var ju att samtliga inblandade sedan tidigare var tunga etablerade namn inom den danska filmvärlden.

Dogme är alltså mindre "vad händer med filmskapandet när man har strikta begränsningar" och mer "vad händer med filmskapandet för de personer som har tillgång till enorma resurser frivilligt ger sig själva strikta begränsningar". Det är etablerade superproffs som väljer att göra amatörfilm, men som fortfarande har tillgång till en överväldigande mängd resurser som amatörfilmaren inte har, och som inte är definierat i manifestet (de får exempelvis fortfarande använda riktiga skådisar, klippare, bra kameror på en nivå som amatören bara kan drömma om).

Den småskaliga amatörfilmaren har redan begränsningar som är långt mycket snävare än de Dogmarörelsen hade, om än möjligvis av en annan typ. Alla som försökt lära sig filmskapande har ju någon gång sprungit runt med en videokamera och försökt filma sina kompisar när de kletar ner sig med ketchupblod. Amatörfilmaren behöver inte Dogme, för amatörfilmarens hela sätt att göra film på är fortfarande långt mycket mer DIY än det var för Lars Von Trier som gjorde Breaking The Waves och vann guldpalmen i Cannes parallellt med hans Dogme-filmer.

Jag tycker nog det är lite samma grej inom rollspel, ett Dogme-liknande experiment vore intressant om det var något som Fria Ligan eller Chaosium gav sig på.

Det generella DIY-rollspelsskaparen här på forumet eller ställen som Itch jobbar redan med såpass begränsade resurser (både i tid, pengar och kompetens) att de redan är mer Dogme än Dogme. Dogmautmaningarna på WRNU verkar också fokusera på att få folk att skriva kort och regellätt, vilket ju nu såhär i efterhand är en hel etablerad grej inom rollspelskulturen.
 
Jag har inget manifest, men har ett antal grejer jag hållit på i mitt spelskapande:
  • Inga skribenter annat än mig själv.
  • Ingen redaktör, och ingen annan som tar kreativa beslut.
  • Illustrationer endast gjorda av mig själv eller saker som är utan upphovsrättsskydd.
  • Gör layouten själv.
  • Elektroniska versioner av spelet tillgängliga gratis, tryckta versioner endast till självkostnadspris via POD, så jag får aldrig några intäkter av försäljningen (och har heller inga utgifter).
  • All text och alla illusar med släppt upphovsrätt, utan krav på attribuering eller liknande.

Sedan några grejer jag generellt men inte alltid hållit mig till:
  • Ingen AI. Jag har aldrig använt AI för att generera text eller som källa, men använder det som sökverktyg och ibland som textbehandlare (plocka ut alla militärtitlar från den här listan och rada upp dem). I Aliatra använde jag AI för att förlänga ett foto, samt för att generera en bild som är diegetiskt AI-genererad (alltså den var en bild som i spelet var AI-genererad). I övrigt har jag inte använt några AI-illustrationer, och misstänker att jag inte kommer att göra det i framtiden, heller.
  • Ingen engelska. Psychodrame är på engelska eftersom den bara skrevs ned när någon bad mig att skriva den åt en vän i Indonesien. The Wais of Wudong är på engelska på grund av ordskämt. Men jag har en vag plan att översätta Psychodrame och sedan stänga den engelskspråkiga delen av min hemsida. Jag skriver inget på engelska längre.
  • Ingen korrläsning. Det har inte varit en princip, men jag har inte tyckt att det behövts. Men Blommornas folk är såpass stor och behandlar ett ämne jag är väldigt bekant med, men inte de flesta andra, så där kommer jag antagligen be om korrläsning.
 
Dogme 95 var jätteintressant på massa sätt, men det definierade det mer än vad som stod i deras regler var ju att samtliga inblandade sedan tidigare var tunga etablerade namn inom den danska filmvärlden.

Dogme är alltså mindre "vad händer med filmskapandet när man har strikta begränsningar" och mer "vad händer med filmskapandet för de personer som har tillgång till enorma resurser frivilligt ger sig själva strikta begränsningar". Det är etablerade superproffs som väljer att göra amatörfilm, men som fortfarande har tillgång till en överväldigande mängd resurser som amatörfilmaren inte har, och som inte är definierat i manifestet (de får exempelvis fortfarande använda riktiga skådisar, klippare, bra kameror på en nivå som amatören bara kan drömma om).

Den småskaliga amatörfilmaren har redan begränsningar som är långt mycket snävare än de Dogmarörelsen hade, om än möjligvis av en annan typ. Alla som försökt lära sig filmskapande har ju någon gång sprungit runt med en videokamera och försökt filma sina kompisar när de kletar ner sig med ketchupblod. Amatörfilmaren behöver inte Dogme, för amatörfilmarens hela sätt att göra film på är fortfarande långt mycket mer DIY än det var för Lars Von Trier som gjorde Breaking The Waves och vann guldpalmen i Cannes parallellt med hans Dogme-filmer.

Jag tycker nog det är lite samma grej inom rollspel, ett Dogme-liknande experiment vore intressant om det var något som Fria Ligan eller Chaosium gav sig på.

Det generella DIY-rollspelsskaparen här på forumet eller ställen som Itch jobbar redan med såpass begränsade resurser (både i tid, pengar och kompetens) att de redan är mer Dogme än Dogme. Dogmautmaningarna på WRNU verkar också fokusera på att få folk att skriva kort och regellätt, vilket ju nu såhär i efterhand är en hel etablerad grej inom rollspelskulturen.
Bra poäng och jag håller med, men tänker också att idag har vi vanliga dödliga så många tekniska hjälpmedel inom räckhåll (affinity, ai, ipads att rita på osv) att vi luras in i att tänka att vi måste lägga oss på samma nivå som ligan eller wotc. Sen behövs det kanske inget manifest ändå, det finns redan massor av exempel på folk som publicerar enklare zines på itch, precis som du säger.
 
Skulle jag nu då, trots allt, HELT HYPOTETISKT, skissa på ett sådant manifest så skulle det se ut något i denna stilen.

1. Jag lovar att inte använda AI, inte ens som bollplank eller sökmotor.
2. Jag lovar att rita bilder analogt utan digitala hjälpmedel. Att fota av eller skanna bilderna är tillåtet. Att använda stock-bilder, public-domain eller AI-genererade bilder är förbjudet.
3. Jag lovar att inte fuska med punkt #2 genom att inte använda bilder alls. Det bör finnas bilder.
4. Jag lovar att inte vika ut mig i grafisk formgivning. Tillåtna typsnitt är; Arial, Courier New eller Times New Roman. Det är tillåtet att ersätta typsnitten med open-source-diton (Liberation Sans, Liberation Sans Narrow, Liberation Serif, Liberation Mono). Endast ett typsnitt per publikation, med undantag för handritade texter.
5. Jag lovar att publicera slutprodukten under öppen licens.
 
Last edited:
Skulle jag nu då, trots allt, HELT HYPOTETISKT, skissa på ett sådant manifest så skulle det se ut något i denna stilen.

1. Jag lovar att inte använda AI, inte ens som bollplank eller sökmotor.
2. Jag lovar att rita bilder analogt utan digitala hjälpmedel. Att fota av eller skanna bilderna är tillåtet. Att använda stock-bilder, public-domain eller AI-genererade bilder är förbjudet.
3. Jag lovar att inte fuska med punkt #2 genom att inte använda bilder alls. Det bör finnas bilder.
4. Jag lovar att inte vika ut mig i grafisk formgivning. Tillåtna typsnitt är; Arial, Courier New eller Times New Roman. Det är tillåtet att ersätta typsnitten med open-source-diton (Liberation Sans, Liberation Sans Narrow, Liberation Serif, Liberation Mono). Endast ett typsnitt per publikation, med undantag för handritade texter.
5. Jag lovar att publicera slutprodukten under öppen licens.

Bilder är väll jäkligt flådigt ändå. Vem är vi, Drottningen? :p
 
Skulle jag nu då, trots allt, HELT HYPOTETISKT, skissa på ett sådant manifest så skulle det se ut något i denna stilen.

1. Jag lovar att inte använda AI, inte ens som bollplank eller sökmotor.
2. Jag lovar att rita bilder analogt utan digitala hjälpmedel. Att fota av eller skanna bilderna är tillåtet. Att använda stock-bilder, public-domain eller AI-genererade bilder är förbjudet.
3. Jag lovar att inte fuska med punkt #2 genom att inte använda bilder alls. Det bör finnas bilder.
4. Jag lovar att inte vika ut mig i grafisk formgivning. Tillåtna typsnitt är; Arial, Courier New eller Times New Roman. Det är tillåtet att ersätta typsnitten med open-source-diton (Liberation Sans, Liberation Sans Narrow, Liberation Serif, Liberation Mono). Endast ett typsnitt per publikation, med undantag för handritade texter.
5. Jag lovar att publicera slutprodukten under öppen licens.
Hmmmm.. jag hade nog velat ha nåt som var mer ... hade mer med det kreativa att göra? Eller ja jag vet inte, det är svårt att sätta fingret på riktigt.

Men det är klart, det finns nåt göttigt med hur en del 70-talsrollspel ser ut, alltså de som är snäppet över svårlästa kopior av skrivmaskins-text (som jag gillar i princip, men jag orkar bara inte när man måste kämpa för att läsa). Med illos av typ "kompisen som är bra på att rita", enkla typsnitt osv. Men det känns lite som en formgivningsgrej nästan mer än en innehållsgrej?
 
Skulle jag nu då, trots allt, HELT HYPOTETISKT, skissa på ett sådant manifest så skulle det se ut något i denna stilen.

1. Jag lovar att inte använda AI, inte ens som bollplank eller sökmotor.
2. Jag lovar att rita bilder analogt utan digitala hjälpmedel. Att fota av eller skanna bilderna är tillåtet. Att använda stock-bilder, public-domain eller AI-genererade bilder är förbjudet.
3. Jag lovar att inte fuska med punkt #2 genom att inte använda bilder alls. Det bör finnas bilder.
4. Jag lovar att inte vika ut mig i grafisk formgivning. Tillåtna typsnitt är; Arial, Courier New eller Times New Roman. Det är tillåtet att ersätta typsnitten med open-source-diton (Liberation Sans, Liberation Sans Narrow, Liberation Serif, Liberation Mono). Endast ett typsnitt per publikation, med undantag för handritade texter.
5. Jag lovar att publicera slutprodukten under öppen licens.
Det känns intressant. Tycker du att Dogme-punkterna Handling, Tid och rum och Genre skulle fylla viktiga funktioner för rollspel?
 
Skulle jag föreslå ett manifest så skulle det vara något i stil med:

"Vi gör saker. Det kanske inte blir lika snyggt/proffsigt/välpaketerat som professionella produkter, men vi gör det ändå."
 
Det känns intressant. Tycker du att Dogme-punkterna Handling, Tid och rum och Genre skulle fylla viktiga funktioner för rollspel?
Det är kanske de punkterna av Dogme 95 som jag aldrig helt förstått syftet med, samt den om att regissören inte fick krediteras. Känns lite som att Dogme 95 hade kunnat ha längre livslängd utan de punkterna. Målet, för mig, är framförallt att sätta enkla ramar för formen, snarare än innehållet. Att det ska fungera lite som en rörelse blandat med innehållsförteckning, i stil med nyckelhålsmärkningen på mat.
 
Back
Top