Spelmöte 9: Avslutning!
Avslutningsdags! Två encounters kvar, och båda visade sig ha kartor. Den första såg imponeradne ut, med ett stort öppet centralt område och små korridorer längs sidorna där vi tänkte leta oss fram. Som vanligt fick vi dock lågt initiativ så monstren sprang fram mot oss först, så hela striden avgjordes precis nära ingången. Allmänt sett är vi livrädda för ranged attacks så det såg lite otrevligt ut, men de båda bärsärkarna dog rätt fort, roguen gjorde absolut ingenting, minions är vi som vanligt inte så värst rädda för (de var bra på att träffa men slog inget vidare; hela encountern karaktäriserades för övrigt av att alla slog mest treor) så rätt snart kunde vi med dubbel move plus dragon breath marka prästen med vår fighter. Och sedan var det rätt mycket över. Vi sparade alla resurser (AP:s, dailies) till slutstriden och spenderade väl en handfull surges totalt.
Så ner i hålet till orcustemplet eller vad det var. Återigen är korseld på långt håll tillsammans med några närstridsnissar inte vår bästa gren, men soldatskeletten var inte så farliga. Värre var spökets immobilizeeffekt. Karalel (eller vad han nu hette) teleporterade sig till den magiska cirkeln framför portalen när vi efter några rundor tagit hand om skeletten och nått fram till honom (min paladin, bara, för fightern bankade ned det sista skelettet och warlorden var immobilized). Det blev lite jobbigt eftersom spöket skrämde bort alla tre rutor, vilket fick oss att hamna mitt framför portalen, och sedan få skada när vi gick tillbaka och slog på Karalel, som då helades. Ändå gick vi inte ned så våldsamt lågt. Vår helning kunde hålla jämna steg med det mesta, och det var bara fightern som fick någon vidare skada eftersom han hade markat Karalel. Rain of Steel är också helt skadat bruten. Vi hade en bunt helning kvar, någon inspiring word, vi hade inte aktiverat rustningarnas förmågor, och ingen av oss använde någonsin second wind.
Slutsats, då? Det går tydligen att bryta äventyret genom att vara för få. Rain of Steel och hög AC gör tydligen det, men det är ju helt off. Fem personer på lägre level hade haft det ännu enklare.
Och vi tycker fortfarande att man borde kunna kräva intressantare encounters från ett köpeäventyr. Om man satt själv i en grupp och spånade borde man kunna hitta på mer spännande encounteres utan större problem. Speciellt när man har hela specialtryckta kartor att tillgå. Det är förstås kul att spela färdiga äventyr men de kunde vara bättre. Mycket bättre.
En sak till: D&D må vara ett rollspel, men när man spelar Keep on the Shadowfell är det det inte. När möjligheterna till "rollspelande" är kanske två på en åtta-nio veckor lång kampanj är det brädspel man sysslar med. Det är synd.