Så här känner jag mig lite just nu...
Nu ska jag göra ett försök att svara, fast jag kanske borde vänta på krank. Å andra sidan sa han i början att han egentligen inte skulle svara alls, så skitsamma.
Jag vill gå ännu längre i experimentet, tänk dig en maskin som har ett program som generar en siffra när du trycker på en knapp: 1 eller 2. Detta är antalet kaffekoppar. Programmet kan först se ut som:
If knapptryck
Then 1
eller
If knapptryck
Then 50% chans 1, 50% chans 2
Dvs kommer vara hyfsat förutsägbart. Tänk dig sedan att man lägger in en massa variabler som hur mycket kaffe den drack igår, vad den fick för övrig input av kaffet, och en hel massa bös. Byt ut datorn programmet är installerat i mot en hjärna, och byt ut sifferdisplayen mot en kropp kapabel att hälla upp en bestämd mängd koppar. Där har vi dig. Eller mig, för den delen. Att säga "om jag inte fikar, inte är trött, inte är törstig" skulle om man drar det till sin spets och lägger till "inte har någon åsikt om kaffe, inte har några minnen knutna till kaffe, osv" vara detsamma som "säg att jag har:
If knapptryck
Then 1
som hela min samlade intelligens".
Ok att människan är väldigt oförutsägbar i många fall, men jag tror stenhårt på att den följer en logik. Så länge ingen annan skrivit det jättejättekomplicerade programmet vi faktiskt har på ett sätt som får det att exakt idag välja 2 koppar, är det fortfarande du som bestämmer, och inte någon annan. Dock är det inte en "fri" vilja, för -om- du skulle kunna göra om experimentet med -exakt- samma förutsättningar, skulle du få samma resultat. Det kan du dock inte göra, eftersom bara minnet av förra experimentet räknas med i programmet nästa gång, och kanske väljer du 1 den här gången bara för att störa de som förrättar tankeexperimentet.
Om man nu ska ha en "fri" vilja måste man ha någonting som står helt utanför programmet. En programmerare som väljar att inte trycka på den vanliga knappen, utan istället skriver in en tvåa direkt i displayen. Om jag har koll på vad jag har sagt stämmer det jag säger för att fysikens lagar vad vi vet är sådana: en partikel med en viss position och hastighet kan bara hamna på en viss punkt en viss tid. En dator med ett visst program kan bara få ett visst resultat. Det som skulle stå utanför, och ge dig förmågan att fullständigt oberoende av allting välja två koppar för att du kände för det, skulle bryta mot fysikens lagar som vi känner dem idag.
Att tro på att sådant finns är dock helt ok, och är väl ungefär att jämföra med det väldigt många kallar att tro på någon sorts gud. Jag gör det inte, men jag säger inte att du automatiskt har fel, bara vad jag anser blir implikationerna av en sådan ståndpunkt.
Mina metaforer blandas hej friskt, men jag hoppas du förstår vad jag menade. Så det var inte "someone is wrong on the Internet", utan mer "someone on the Internet doesn't understand what I mean".
