Nekromanti 66 själar

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Ibland blir jag anfallen av rollspelsrelaterade idéer, mer eller mindre genomförbara, och de vill inte släppa taget innan jag åtminstone gjort ett försök att rådda lite i dem.

Härom dagen hände det igen, och "66 själar" föddes. Eller ja, det kanske blir 100 själar i slutänden, vad vet jag.


Grundidén är:
  • Rollpersonerna får ett uppdrag av en mystisk uppdragsgivare (eller skapas kanske rentav av uppdragsgivaren för ändamålet): Utför handling X på 66 specifika, namngivna individer.
  • Handling X kan egentligen vara vad som helst som inte är trivialt. Just nu är tanken att man ska få personerna att först skriva under ett kontrakt där de ger upp sin själ, och därefter dö.
  • Spelarna får en lista med de 66 personerna. Varje person har i princip bara ett namn och ett yrke (eller, i vissa fall, koncept). Varje "scenario" börjar med att spelarna väljer ett mål.
  • SL improviserar utifrån måltavlans yrke/koncept omständigheter och miljö, och låter hinder och annat växa fram. Det gör inte så mycket om det blir stereotypt och självklart; spelare hittar alltid sätt att vara kreativa. Det är i mötet mellan den udda Handling X och måltavlans situation och person som utmaningen och spelet växer fram.
  • Det gör inte så mycket ifall man blir klar snabbt med ett mål för att SL inte kom på tillräckligt kluriga hinder. Det finns ju 65 kvar…
Så grundidén är egentligen lite samma som i Null State: Maximalt spel med minimala förberedelser.

Det känns som att någon redan måste ha gjort det här. Men vem? Och blev det bra? Har nån testat?

Till ovanstående idé har jag hittills fogat följande:
  • Det är trivialt att skapa egna tabeller för ganska mycket – om man vill variera sig mycket geografiskt t.ex. så kan ju vem som helst göra enkla geografi-slumptabeller. Och därmed behöver dessa tabeller inte medfölja spelet/kampanjen. Men man kan säkert bygga små supplement =)
  • Jag har dock en idé om att låta alla mål vara "dåliga människor" på något sätt. Antingen har SL en hemlig lista med vad var och en av de 66 är dålig på, eller så får hen slumpa ur en lista.
  • En tanke kan vara att låta spelarna ställa en fråga till registret, som filtrerar eller klumpar ihop baserat på saker som inte står i det. "Finns det några som bor nära varandra?" (SL slumpar 3-4 stycken ur listan, väljer en stad).
  • Varje mål efter det första kan man ge någon form av relation till 1–3 av de som redan är avklarade, så befolkar man världen och skapar en känsla av connectedness.
  • The Competition: Om man inte är tillräckligt diskret så kommer The Competition att börja utreda det man håller på med; komma en på spåren och gradvis eskalera. De börjar dyka upp och vara i vägen, erbjuda extra svårighetsgrad. Fortsätter man vara odiskret blir de mäktigare och farligare tills man till slut inte har någon chans mot dem. Enda sättet att deeskalera är att lyckas sköta jobbet diskret trots deras närvaro; då tappar de "alert level" efter ett tag.
  • Jag undrar vem man jobbar för. Och vilka The Competition är. Just nu är jag lite sugen på att rollpersonerna inte vet från början. Jag tror att ens chef är en gud. Ingen snodd från något existerande pantheon, sånt är tråkigt. Och inget lovecraftskt. Men märkligt, bortomjordiskt, absolut. Och The Competition är såklart andra gudar i samma pantheon. Jag tänker att det behövs en flerstegsraket av metaplot som håller kampanjen intressant över längre tid, att man steg för steg får veta mer om vad som faktiskt pågår eller så.
  • Kanske är en andel av ens mål "plants". Övernaturliga varelser som planterats som honeytraps. De måste man besegra snarare än övertyga. Men det är svårt att veta på förhand ifall målet är ett vanligt mål eller inte.
Jag tänker något oerhört enkelt system, kanske baserat på Null State. Få, enkla värden, små skalor, enkla slag, ingen matte, möjlighet till övernaturliga krafter.

Jag har börjat på en lista över yrken som personerna ska ha. Sedan tänker jag att jag bygger en namnlista med god representation av olika ursprung, kön och så vidare.
 

Tre solar

Hero
Joined
8 Mar 2014
Messages
1,165
Jag tycker det låter som ett utmärkt tillfälle att låta sl och spelarna utforska ett mysterium tillsammans: vad är mönstret som binder samman de 66 och X?

Därför vore mitt förslag att du har tabeller som ger variationer utifrån något underliggande tema, snarare än totalt olika utfall. Så om vi säger att person 1 är en ekonomisk brottsling som bor i Monaco, kanske tabellen ger varianter som "oskyldigt dömd" eller "hemlig agent" vilket resulterar i väldigt olika spelmöten men en sammanhållen plot.
??????
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Tre solar;n332340 said:
Jag tycker det låter som ett utmärkt tillfälle att låta sl och spelarna utforska ett mysterium tillsammans: vad är mönstret som binder samman de 66 och X?
Jag förstår och respekterar att det finns många som gillar att låta SL utforska saker i spel, men för mig faller den lite platt tyvärr =) För mig finns det ju inget "riktigt" svar på mysteriet om SL inte känner till det från början. Som SL vill jag absolut inte utforska mysterier; jag vill presentera dem och leda spelarna genom dem =)

(Eller, som allra minst att det står någonstans i spelet, och finns utanför spekulationerna som uppkommer kring bordet. Jag har haft ett tankeexperiment om att man skulle kunna ha svaret typ i ett förseglat kuvert som SL och spelarna får titta på när de är klara…)

Så… Låter som en mod av spelet man gärna får göra, om det passar en bättre =)

Tre solar;n332340 said:
Därför vore mitt förslag att du har tabeller som ger variationer utifrån något underliggande tema, snarare än totalt olika utfall. Så om vi säger att person 1 är en ekonomisk brottsling som bor i Monaco, kanske tabellen ger varianter som "oskyldigt dömd" eller "hemlig agent" vilket resulterar i väldigt olika spelmöten men en sammanhållen plot.
Jag vet inte om jag riktigt förstår hur du menar här. På vilket sätt ger det en sammanhållen plot? Tänker du att det ska vara en tabell per person i listan eller att alla på listan har tillräckligt likartade yrken för att "oskyldigt dömd" ska funka? Och hur gör detta att SL får utforska mysterium tillsammans med spelarna? Jag känner mig förvirrad…
 

Tre solar

Hero
Joined
8 Mar 2014
Messages
1,165
För mig är det såhär:
det finns ett mysterium, om det finns ett underliggande mönster som är oberoende av spelarna och som är möjligt att sluta sig till.

Det viktigaste för mig är således mysteriets objektiva existens, inte huruvida SL vet svaret eller inte. Konkret: jag anser att det finns ett sant svar på vad som hänt Carlyle-expeditionen, även om SL inte läst hela Masks.

Om man tror det, då blir nästa fråga om och hur svaret presenteras för spelledaren. Och där menar jag att det finns två huvudsakliga vägar: en "traddig" där SL har så mycket info som möjligt och gradvis delar ut den till spelarna, och en "osr-ig" där info presenteras för SL i den takt den är relevant för spel.

Jag ville förorda den senare.

Detta hänger i sin tur ihop med tabeller genom att du som skriver spelet/äventyret skapar tabellerna, och därigenom ger en ram för vad som är möjligt och omöjligt, vanligt och ovanligt. Så du kan välja att låta tabellen tillföra regelbundenheter istället för kaos (allt kan hända!).
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
En sak jag känner helt saknas just nu är någon form av klimax. Jag vill ju inte ha något spelarinflytande här; när man spelar är det tänkt att vara ganska traditionellt men öppet problemlösande. Det behöver finnas någonting som alltsammans bygger upp till.

Jag känner också att det behöver vara relaterat till de 66 själarna. Vad ska ens överordnade egentligen med dem till?

En ganska klassisk/klichémässig tanke är ju att de ska driva typ en apokalypsmaskin som förstör världen och återskapar den. Frågan är om det kan göras intressant eller meningsfullt för rollpersonerna?

Överlag är det ju samma problem jag alltid stöter på, eftersom jag verkligen avskyr "slutstrider". Så jag måste komma på något annat sätt att bygga en klimax.

Ska man ha någon form av hint om att det egentligen är en dum idé att samla ihop de här själarna? Känns som en dramatisk men ganska distraherande grej som riskerar att arbeta mot resten av det episodiska spelandet. Jag menar, vad ska hända om rollpersonerna plötsligt bestämmer sig för att sluta?

En tanke kan ju vara att öppna för den potentiella möjligheten att byta chef. Kanske kan rollpersonerna approachas under kampanjen av ett par olika konkurrerande gudar, som lägger fram ett case för att just de borde få kontrollera armageddonmaskinen. De kan välja att tacka ja, och då är tanke att de fortsätter låtsas jobba för samma chef men i slutänden förråder hen och ger själarna till den nye chefen. I utbyte kommer de slippa att stöta på The Competition-motståndare från just den chefen.

Det öppnar också upp för möjligheten, såklart, att tacka ja till flera nya chefers erbjudande, oberoende av varandra, och spela ut dem mot varandra. Om man nu lockas av det.

Hmmm… Då behöver jag mest komma på typ 2–3 olika chefer och vad som skiljer dem åt vad gäller åtminstone målsättning/pitch och motståndar-soldat-typer. Och det borde jag väl kunna fixa; i värsta fall får man väl sno lite från apostlarna i Mutant Chronicles…

Jag tänker mig, och nu spånar jag verkligen bara fritt medan jag skriver, att de kan ha helt olika berättelser kring vad det är som händer. Någon säger att det är armageddonmotorn som kommer att förgöra världen. (Kanske börjar armageddon redan under kampanjen? Tilltagande naturkatastrofer och järtecken och kaijus och skit). En annan säger att armageddon kommer oavsett och motorn låter en bara kontrollera den.

Någon vill skapa ett paradis – eller säger att den vill det. En annan vill bara att allt ska ta slut och dö och aldrig vakna mer. Kanske den senare erbjuder rollpersonerna att en värld skulle kunna överleva; en liten bubbla i ett dött kosmos där de kan få bli de nya gudarna. Kanske någon mest vill göra smärre förändringar av den existerande världen; allt är i grunden relativt OK, det behöver bara skruvas lite på.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Tre solar;n332345 said:
det finns ett mysterium, om det finns ett underliggande mönster som är oberoende av spelarna och som är möjligt att sluta sig till.

Det viktigaste för mig är således mysteriets objektiva existens, inte huruvida SL vet svaret eller inte. Konkret: jag anser att det finns ett sant svar på vad som hänt Carlyle-expeditionen, även om SL inte läst hela Masks.
Men även om det inte står något riktigt svar i Masks? Om det inte finns något att läsa sig till?

Tre solar;n332345 said:
Jag ville förorda den senare.
Ah. Det vill inte jag =)

Sånt gör mig bara skitfrustrerad som SL. Det tar ifrån mig nästan allt som gör att jag överhuvudtaget vill spelleda.
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,350
Location
Helsingborg
krank;n332346 said:
Det öppnar också upp för möjligheten, såklart, att tacka ja till flera nya chefers erbjudande, oberoende av varandra, och spela ut dem mot varandra. Om man nu lockas av det.

Hmmm… Då behöver jag mest komma på typ 2–3 olika chefer och vad som skiljer dem åt vad gäller åtminstone målsättning/pitch och motståndar-soldat-typer. Och det borde jag väl kunna fixa; i värsta fall får man väl sno lite från apostlarna i Mutant Chronicles…

Jag tänker mig, och nu spånar jag verkligen bara fritt medan jag skriver, att de kan ha helt olika berättelser kring vad det är som händer. Någon säger att det är armageddonmotorn som kommer att förgöra världen. (Kanske börjar armageddon redan under kampanjen? Tilltagande naturkatastrofer och järtecken och kaijus och skit). En annan säger att armageddon kommer oavsett och motorn låter en bara kontrollera den.

Någon vill skapa ett paradis – eller säger att den vill det. En annan vill bara att allt ska ta slut och dö och aldrig vakna mer. Kanske den senare erbjuder rollpersonerna att en värld skulle kunna överleva; en liten bubbla i ett dött kosmos där de kan få bli de nya gudarna. Kanske någon mest vill göra smärre förändringar av den existerande världen; allt är i grunden relativt OK, det behöver bara skruvas lite på.
Tre gudar:

Paradiset på Jorden: "Jag vill avsluta mina kollegor och få makten att skapa ett paradis på jorden. Allt fortsätter som förut. Men bättre"

Domedagen: "Jag vill inleda den yttersta domens dag. Slutet på det materiella universumet och ett upphöjandet av alla till ett rent själsligt stadium"

Ragnarök: "Jag vill avsluta världen, så att jag kan avsluta mig själv. Men jag kan låta er bli gudar för ett nytt universum"

P.S: De här korresponderar ganska bra med WoDs Metaphysic Trintiy, dvs Dynamism, Stasis och Entropy.
 

Kalil

Swordsman
Joined
13 Oct 2000
Messages
442
Location
Malmö
Finns en bok som heter Den Sista Goda Människan som har typ den här plotten. Kan vara värt att läsa som inspiration?
 

God45

#PrayersForBahakan
Joined
23 Oct 2012
Messages
17,541
Jag tycker det här låter super coolt!

Det påminn lite om peka och klicka spelet The svar lady fast med mer personer att hantera. Där är det bara 6 stycken man måste leta upp och döda för The Queen of Magots som är en benign hallucinatorisk dödsgudina (typ).
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Cybot;n332348 said:
Tre gudar:

Paradiset på Jorden: "Jag vill avsluta mina kollegor och få makten att skapa ett paradis på jorden. Allt fortsätter som förut. Men bättre"

Domedagen: "Jag vill inleda den yttersta domens dag. Slutet på det materiella universumet och ett upphöjandet av alla till ett rent själsligt stadium"

Ragnarök: "Jag vill avsluta världen, så att jag kan avsluta mig själv. Men jag kan låta er bli gudar för ett nytt universum"

P.S: De här korresponderar ganska bra med WoDs Metaphysic Trintiy, dvs Dynamism, Stasis och Entropy.
Jag har jättedålig koll på WoD men gillar de här tre gudarna, eller guda-målsättningarna, skarpt.

Inatt kom jag på att varje gud nog ska ha flera namn; kanske att de används olika i olika sammanhang och så vidare. Ett av namnen ska nog vara en stjärna (Aldebaran, Arcturus, Deneb), och att det liksom litegrann antyds att gudarna i själva verket är de stjärnorna på något metafysiskt sätt. Kanske är de stjärnornas medvetanden, vad vet jag. Och så givetvis något mytiskt namn, typ "vävaren" eller "skaparen".

Jag tror att jag vill illustrera det här med svartvita fotokollage. Lite som med mitt aldrig genomförda skräckspel Scriptura. Det vore roligt; jag har inte gjort så mycket horror-kollage de senaste åren.

Jag tänker att gudarna bör ha tematik och estetik. Spontant är jag sugen på att använda ganska traditionella skräckgrejer, typ att någons grej är spindlar och vita maskerad-masker, någon annan har djurhorn och bockfötter, någon annan har ruttnande lik och zombie-grejen. Tematiken går igen i deras tjänare och tjänarnas förmågor. På så vis ger det reell skillnad när man stöter på dem och när man "väljer bort" en eller flera av dem.


Jag funderar på om tre kanske är en tillräcklig grund. Då måste jag välja bort några estetiska arketyper, men det är nog bara bra. Så kan man liksom bygga enkla expansioner till spelet senare, genom att hitta på nya gudar.




Jag undrar vad saker ska heta. Vi har "gudar", och "tjänare" och "måltavlor" och vad det nu är rollpersonerna är ("samlare"). Men det vore najs att ha något med lite mera oomph, något lite mindre beskrivande och mer… poetiskt.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Nu verkar ett helt inlägg ha försvunnit här? Eller råkade jag stänga fliken innan jag tryckte "posta"?

Trist oavsett, jag samlade en hel del tankar där. Nu får jag försöka återskapa dem.


Vad händer om man misslyckas med ett uppdrag? Personen dör innan man fått hen att skriva under kontraktet till exempel. Hade rollpersonernas uppdrag varit att STOPPA apokalypsmotorn så hade man kanske kunnat låta det räcka med ett enda misslyckande för att stoppa den, men inte nu.

Jag tänker att antalet själar man har i slutänden avgör hur stor kontroll man har över maskinen. Spelet kan tillhandahålla något slags skala. Eller så lämnas det öppet; har man färre själar så kommer man helt enkelt kunna uppnå färre av de saker man vill uppnå.


Vilka är egentligen rollpersonerna? Är de människor? Jag tänker mig mer att de är något slags besättar-varelser som antingen skapar kroppar åt sig eller besätter existerande. Är det så de reser mellan olika platser, kanske? Är det SL eller spelarna som hittar på de nya skalen? Om skalen skapas på plats, har de existerande bakgrunder och id-kort och sådant, finns de i register? Eller släpps rollpersonerna helt tomhänta och nakna? Om spelarna hittar på skalen, vad hindrar dem från att bara välja att bli eller ta över sina måltavlors släktingar eller livvakter eller partners? Om SL ska hitta på dem, hur görs det med minimum av förberedelsejobb? Enklaste lösningen är ju att låta skalen vara helt anonyma; de skapas med kläder och id-kort och sådant men helt utan egentliga paper trails. Inga existerande kopplingar till något.


Har rollpersonerna krafter? Jag tänker att det är roligt med krafter, så jag lutar åt "ja". Jag tänker mig att man dels kan ha krafter som hjälper en att vara diskret, dels krafter som man mest drar fram när allt skiter sig och det blir clobbering time. Jag tänker också att krafterna är relaterade till ens gudom, den man är skapad av eller jobbar för. Det kan isf också hjälpa rollpersonerna att identifiera The Competition, ifall de ser spår efter dem.


Jag tänker att spelarna kan få välja gudom, men utan att veta speciellt mycket om den från början. Kanske vet de bara estetiken och vilka powersets de har. Och så finns det kanske… vaddå, 4–8 krafter per gudom och så kan varje kraft kanske uppgraderas tre gånger eller så. Så kan rollpersonerna ändå vara hyfsat olika varandra, och så kan de få nya förmågor som belöning. Kanske finns det också en hemlig nivå av extra unika förmågor man kan belönas med efter ett tag.


OK, hittills behövs alltså:
  • En lista med måltavlor.
  • Ett skitsimpelt grundsystem.
  • En spelarfokuserad förklaring av konceptet.
  • En SL-del med de bakomliggande reglerna och mekanikerna.
  • Tre guda-"playbooks", jag tänker att de kan ha två delar, en "spelardel" som har en fin bild på gudomen, listor med krafter och kanske en kort beskrivning och så en SL-del med planer, monster och "epic tier"-krafter.
  • En "tidslinje" som låter saker och ting eskalera under kampanjens gång.
Jag undrar ifall det vore ballt med något slags kort istället för rollformulär… Eller åtminstone som alternativ. Snabbt rollpersonsbygge: Välj ett "grundkort" med värden i färdigheter och sådant, välj ett eller två kraftkort från rätt lek, klart.

Jag får fortsätta fundera lite på namn på saker, men annars känns det här ganska genomförbart. Jag borde kunna få till ett speltest under hösten…

(Har jag tid med ett nytt rollspelsbygge? Nej. Brukar det hindra mig? Nej.)
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Placeholder-namn; ganska dåliga men om jag inte kommer på bättre:
  • Rollpersonerna: Daemoner, djinner*
  • Uppdragsgivarna/skaparna: De mörka gudarna / De ansiktslösa
  • The Competition: Konkurrenterna
  • Måltavlorna: Skärvor (kanske är det deras själar som kallas "skärvor")
Jag gillar "djinner" eftersom det finns en association till det fördolda, och eftersom det finns legender om djinner som besätter folk. Nackdel är att det väl tangerar lite kulturell appropriering och exotifiering, vilket ju är lite trist. Jag skulle hellre ha ett annat ord, som inte var lika starkt kopplat till en existerande religion.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Ursprungmålet var att hålla det här till c:a 4 A4, det är jag inte så säker på om det funkar längre…

Nå; enkelt system var det som behövdes, här är en nedslimmad version av mitt standardsystem: Man rullar pölar med T6:or, lyckas på 4+, flest lyckade vinner, lika antal lyckat oavgjort (i strid: båda gör skada). När man slåss gör man lika mycket skada som antalet lyckade tärningar. Hjälpsam utrustning ger en extra tärning, svåra omständigheter drar av en tärning. Rollpersoner får egenskaperna Social, Fysik, Smidighet, Strid. Fysik är både tålighet och styrka. Smidighet är både akrobatik och att smyga. Skalan är 0–6. Spendera 12 poäng. Normala människor tål 2 skada, övernaturliga väsen kan tåla mer än så. Sådär, komplett regelsystem för det som händer i själva scenarierna.

Jag tänker att SL ska ha ett enkelt system för att poängsätta hur diskret rollpersonerna utförde sitt uppdrag. Den sammanräknade summan används för att avgöra Konkurrenternas "larmnivå", vilken i sin tur påverkar deras närvaro i nästa scenario.
 

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,638
Location
Uppsala
krank;n332337 said:
SL improviserar utifrån måltavlans yrke/koncept omständigheter och miljö, och låter hinder och annat växa fram.
Blev tvungen att dubbel-trippelkolla vem som skrivit detta. Skrev du precis improviserar? Have ye been doing the knark, krank?

Tycker hur som helst det låter supercoolt! Det är precis den sorts premiss som skulle passa grupper som har svårt att lyckas träffas i samma konstellation om och om igen, eftersom det ger ett sätt att göra "något nytt" varje spelträff men inom samma ramar.

För min egna del är det den mest intressanta delen av idén, som Tre solar var inne på tidigare — ett gyllene tillfälle för spelare och spelledare att utforska mönster tillsammans. Om det sedan är gudar, övernaturliga krafter, etc., inblandat skulle jag låta vara mer av en preferensfaktor, för ur mitt perspektiv spelar det ingen större roll för själva grundpremissen.

Coolt!
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
entomophobiac;n332408 said:
Blev tvungen att dubbel-trippelkolla vem som skrivit detta. Skrev du precis improviserar? Have ye been doing the knark, krank?
Har du läst Null State? =)

Jag vågar säga att alla spelledare improviserar. Det gäller bara att skapa tillräckligt med material att improvisera utifrån…

EDIT: Frågan är lite såhär: är det roligt att improvisera? Nej, verkligen inte. Det är roligt att planera och sedan se sin plan gå i lås för att man varit så smart och planerat ordentligt.

Men när jag inte har tillräckligt med tid eller ork att förbereda ordentligt, så kan jag stå ut med att improvisera vissa delar om jag får tillräckligt bra grund att stå på.

entomophobiac;n332408 said:
Om det sedan är gudar, övernaturliga krafter, etc., inblandat skulle jag låta vara mer av en preferensfaktor, för ur mitt perspektiv spelar det ingen större roll för själva grundpremissen.
…medan det för mig liksom fortfarande är en stor del av det göttiga.

Och du och tre solar kommer nog att få göra en egen husreglad/moddad version av 66 själar om det blir klart, för det blir c:a 0% chans att SL får speciellt mycket att "utforska" här. Jag har ju ändå tänkt försöka spelleda det här någon dag, och då kan jag ju inte plocka bort det jag tycker är roligast med att spelleda…

EDIT: Som jag var inne på lite tidigare: om inte lösningen på mönstret/mysteriet finns nedtecknat någonstans, om så bara i SLs hjärna, innan vi börjar. Om det inte finns en "fast sanning", och inte bara att vi ljuger för varandra om att det finns en utan att det faktiskt finns en på riktigt, så finns det för mig ingen anledning alls att utforska. Mönstret är för mig bara intressant för att det faktiskt finns något bakom det. Det är därför jag är lite negativ till nästan alla spelstilar där SL "utforskar tillsammans med spelarna". Både som SL och som spelare upplever jag att det tar bort nästan all mening ur det vi gör.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
krank;n332377 said:
  • Rollpersonerna: Daemoner, djinner*
Ju mer jag tänker på det, desto sämre blir "djinner". Jag är absolut inte säker på att jag kommer att orka göra tillräckligt mycket research för att göra djinnerna rättvisa, och jag är inte ens säker på att jag vill att rollpersonerna ska vara sådär jättenära traditionella djinner. Även om jag ju som västerlänning upplever dem som rätt "spännande" och "exotiska" och deras egenskaper som "ovana".

Det hela kompliceras ju av att rollpersonerna utan speciellt stora problem kan beskrivas som "onda". De åker runt och mördar folk för deras själar, liksom. Familjefäder och dagisfröknar.


Så jag lutar nog åt demoner, trots allt. Även om jag hade önskat mig något lite mer neutralt. Tjänare kanske… men det är också så gjort, och dessutom inte så dramatiskt eller "speciellt".
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,350
Location
Helsingborg
krank;n332437 said:
Ju mer jag tänker på det, desto sämre blir "djinner". Jag är absolut inte säker på att jag kommer att orka göra tillräckligt mycket research för att göra djinnerna rättvisa, och jag är inte ens säker på att jag vill att rollpersonerna ska vara sådär jättenära traditionella djinner. Även om jag ju som västerlänning upplever dem som rätt "spännande" och "exotiska" och deras egenskaper som "ovana".

Det hela kompliceras ju av att rollpersonerna utan speciellt stora problem kan beskrivas som "onda". De åker runt och mördar folk för deras själar, liksom. Familjefäder och dagisfröknar.


Så jag lutar nog åt demoner, trots allt. Även om jag hade önskat mig något lite mer neutralt. Tjänare kanske… men det är också så gjort, och dessutom inte så dramatiskt eller "speciellt".
"Vi är totes änglar"
"Vad menar du 'änglar ska vara goda och inte äta folks själar'? Vem har slagit i dig sådant dravel. Änglar, demoner. Det beror på vilket perspektiv man har. Vi tjänar gud....tja, vi tjänar en gud. Vilken titel vi har beror på vem man hejar på"
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Just nu tänker jag lite såhär:

Rollpersonerna: Besökare, också kallade djinner, demoner, änglar, besättare, vandrare, avatarer.

Uppdragsgivare: De glömda gudarna, också kallade stjärnor, de ansiktslösa, de bortomvärldsliga.

Jag lutar alltså lite åt besökare för rollpersonerna. Jag funderar också på att överlag ha stjärn-temat i förgrunden, men då skulle jag behöva ett bättre samlingsnamn på uppdragsgivarna än stjärnor. Konstellationer? Solgudar?


Enklaste sättet att ge kampanjen lite framåt-driv på metanivån borde vara att ha en klocka, där något händer till exempel var elfte insamlad själ. Elfte, tjugoandra, trettiotredje etc.

Där "något" kan vara "första mötet med Konkurrensen" eller "apokalypsen avslöjas" eller "uppdragsgivarens plan avslöjas" eller "rollpersonerna frestas av Konkurrensen". Jag ska fundera lite; antagligen hamnar flera "något" på samma plats, och man kan tänka sig att de sprids ut lite över de kommande uppdragen – så att man "låser upp" händelser snarare än att de garanterat händer just vid en viss punkt.


Jag är fortfarande sugen på ungefär samma treenighet av gudar i grunden:
  • En odöd. Skelett, zombies, ruttnande kött, likätare, stora monster byggda av ihopsmälta kroppar.
  • En djurisk. Bockfötter och hjorthorn, mörka djupa skogar, förmultnande trä, farliga djur, huggtänder.
  • En maskerad spindel. Vävaren, vita teatermasker med mandibler bakom, stora spindelnät, insekter.
Jag funderar också på en som är onaturligt vacker. Smäcker vit och svart marmorhud. Formförändrare. Men den kanske kan vänta och bli en expansion =)
 
Joined
22 Sep 2011
Messages
1,422
Location
Malmö
Det här låter som ett kul projekt. Jag tänkte komma med ett litet lästips:
Har du kollat på Band of Blades . Där följer man ju en gud avatar (finns tre olika) vilket ger ett tema för kampanjen, likaså väljer SL två av tre olika motståndare. Spelet har också en uppdragsgenrerator. (SL slår på ett gäng tabeller), vilken du kanske skulle få inspiration av. Samt mekaniker för när man behöver flytta till en ny plats. Fattar att spelet är Fantasy ,men med teknik och utan riddare så du kanske inte hatar det),och att det är regelmässigt åt AW hållet, men tror det finns lite mekaniker där du kan inspireras av.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,605
Location
Rissne
Så jag har börjat skissa lite på hur det här skulle kunna se ut.

Jag anfölls av en tanke när jag stod och diskade, att jag ville ha små insprängda citat där språket inte skulle kännas helt 100% bekant eller bekvämt. Jag gillar ju sånt överlag; när text blir lite hackig och kanske lite stream-of-conciousness. När den inte riktigt hittar rätt ord. Stilblandningar. I det här fallet tänker jag att det är något gammalt, bortsomvärldsligt, som uttrycker sig med hjälp av det det uppfattat av mänskligt språk, typ. Lite främmande, men istället för det rasistiska draget det ofta känns som när språk helt enkelt har en stark brytning, så används relativt knöliga, kanske lite ålderdomliga ord, lite överdrivet omständliga meningar.

En första skiss blev något sånt här:
Jorden, bland alla lerklot i världsrymden, är speciell. Fältet där själasådden som är nyckeln till armageddon finns. Sedan årmiljoner framemotsedd. Det som en gång planterats ska nu skördas. Utan skärvorna finns ingen helhet. Ingen framtid. Utan Maskinen är allt förlorat. Samla de utvalda. Skärvorna, själarna, nycklarna. Bygg evigheten.

Det måste putsas på och så, såklart, men en första skiss är en första skiss.

Har jag högre ambitioner än förmåga, här? Motsvaras mina idéer av min faktiska produktion? Troligen inte. Tur att jag inte gör det här för att det ska sälja bra, eller så.

Jag har också gjort början till en outline för projektet:
  • Spelartillvänd beskrivning av spelet
    • Det de vet om världen
    • Det de vet om sig själva
    • Det de vet om sitt uppdrag
    • Oraklet – maskinen
  • Rollpersonerna
    • Egenskaper och poäng
      • Tärningsregler
    • Gruppens fokus/krafter
  • Listan
    • Namn
    • Yrke
  • Spelledaren
    • Vad alltsammans egentligen handlar om
    • Att bygga scenarier on the fly
      • Konkurrensen
      • Systemet för diskretion
      • Dåligheter
    • Kopplingar mellan själar
    • Domedagsklockan
      • Tidslinje för kampanjen
    • Kampanjens och världens slut
  • Gudarna
    • Aldebaran
      • Spindeln
    • Arcturus
      • Bocken
    • Achernar
      • Den döde
Om jag hinner så skulle jag vilja göra en första bild under helgen också, kanske en på Arcturus…
 
Top