Äventyrslöst spel

Organ said:
Förvisso men ifall ett färdigskrivet äventyr inte håller måttet så upptäcker spelledaren det innan, i samband med att hen läser in sig på det och kan läsa in sig på ett annat. Ett improviserat äventyr som hittas på on the fly as we go som inte håller måttet havererar vid spelbordet inför allas ögon.
Click to expand...

Ja, det får man ju i vart fall hoppas.

Men nu gällde det ju i en situation hur man som spelare skulle reagera på om SL improviserar eller inte.
Jag som spelare vet ju inte vad SL gjort för urval, jag kan ju inte ha någon som helst aning om SL valt att leda
mrund said:
25 sidor med ett noggrant planerat myserium
Click to expand...
eller sitter med en punktlista som det sedan improviserar kring, improviserar alltihop fritt ur huvudet, eller om hen har plockat upp och försöker spelleda någon av de många högst mediokra och definitivt inte noggrant planerade äventyr som finns publicerade till CoC eller DG (eller många andra rollspel för den delen).

Någon läsvärd pusseldeckare har jag nog heller aldrig stött på i sammanhanget, det intressanta är ju huruvida materialet funkar spelmässigt, och vad som funkar som spel och vad som skapar en intressant typ pusseldeckarroman behöver ju inte ens vara besläktat, olika medier har olika styrkor.

Med det sagt tror jag inte heller att oddsen är speciellt goda att ett helt och hållet improviserat äventyr (oavsett typ och oavsett spel) blir speciellt bra. Men det är ju också därför det i princip aldrig händer att spelledare leder äventyr med 0 förberedelser, som jag skrev i inlägget ovan (och som @Rickard också skrev i sitt inlägg) så är improvisation inom rollspel först och främst applikation av tidigare erfarenheter och tekniker, alltså förberedelser som skett mer lågintensivt och under en längre tid.

En SL med gedigen erfarenhet av mysteriescenarion kan därför med relativt sparsamt förberedelsearbete nog mycket väl sy ihop vad den behöver för att på ett förtjänstfullt sätt spelleda en tight pusseldeckare, och kommer ofta kunna "improvisera" fram en betydligt bättre sådan än en äventyrsförfattare som saknar erfarenhet på området.

Huruvida materialet finns i en tryckt bok man köpt i butiken snarare än på ett gäng postitlappar som SL skrev ner på lunchrasten är absolut ingen garant för en bättre spelupplevelse. Och jag som SL är svårt ointresserad av att redovisa min portfolio och i detalj beskriva min förberedelseprocess för spelarna innan jag börjar spela för att se om det får godkänt eller inte, utan tänker att det som spelar roll är upplevelsen i spel, inte att prepparbetet checkar tillräckligt många boxar på spelarens kravlista.
 
Last edited:
Jag spelar ofta oplanerat. Tricket för mig är att falla tillbaka på ett orakel från något solospel. När idéerna torkar ut går det alltid att fråga oraklet. Det blir improvisation med säkerhetslina.

Ofta vill min grupp spela direkt utan att bygga en backdrop först. Då preppar jag några enkla saker.
  • En genre/stämning. En blurb, några signalord och en bild.
  • Ett problem. Vad har hänt och varför vill rollpersonerna agera?
  • En ledtråd. Det kan vara ett namn, en plats, en person, ett objekt osv.
Ibland har jag också ett par slumptabeller med platser och personer. De beskrivs med en mening eller två som kopplar till genren. De blir en slags nudging som håller oss kvar i stämningen.
 
mrund said:
Därför att jag vill ha minst 25 sidor med ett noggrant planerat mysterium att lösa. Jag litar absolut inte på folks förmåga att improvisera en läsvärd pusseldeckare muntligen inför öppen ridå.
Click to expand...
Måste det vara pusseldeckare? Varför inte dumpa spelarna i skiten och sedan får de försöka överleva?
 
Quadrante said:
Ska pröva en kortlek med slumphändelser istället för slumptabell någon gång. Gärna om man spelar runt ett bord och vänder kort med jämna mellanrum.
Click to expand...
Känner du till Pathfinders produkt Harrow Deck? Det är en tarot-lek med 'high fantasy tema' som är skapt för just ditt tänkta ändamål.

Jag ledde en session (Trashkin, ett ensides rollspel av GShowitt) med hjälp av den. Man kan lätt dra ett kort då en ny scen eller utmaning kommer och sedan tillsammans (eller du ensam som SL) tolka vad det kan tänkas innebära i just den situationen.

Därtill för lite allmänt SL råd:
Ställ ledande frågor till dina spelare angående deras karaktärer.

Det är förbluffande hur snabbt du kommer inse var guldet för att hitta spänningen och dramat finns kring spelgruppens karaktärer om man tillåter en sådan enkel sak.

Förhoppningsvis så har din spelgrupp faktiskta rollpersoner att erbjuda spelsession. Om spelarna endast har ett excel dokument med vapenstatistik och en lista över vad deras familjelösa mördarmaskiner till stråtrövare har i sina fickor, så kan det givetvis i slutändan bli som en övning i att slå huvudet mot en vägg.

Spela med rätt folk. Gott folk.
 
Last edited:
I avsnitt 31 av Nordnordost pratade jag och @wilper om vad vi skulle ta till för trick om vi skulle spelleda med 15 minuters förberedelsetid. Vi sa kanske nåt smart där. Rätt säker på att jag tog upp nedanstående trick i alla fall:

Ge spelarna lappar, be dem skriva ner 2-3 grejer som de tyckte vore roligt om det hände eller om det dök upp. Lova inget, men kika på det du får in och se om de går att kombinera ihop till några lite mer oväntade saker, om det är nåt som passar att stoppa in precis som det är, eller om du får lämna det utanför för att det skär sig med den tänkta tonen/genren/miljön. Kombineras med fördel med en hyggligt tydlig start och rollpersoner med identiteter enligt ovanstående.
 
Jag tror mitt sweet spot för ett färdigt äventyr är när det har en tydlig ram som därmed tillåter improvisation från spelledaren. Vill ha punkter som jag kan förhålla mig till, men däremellan får det gärna vara lite dimmigt och öppet för allehanda lösningar (både mina och spelarnas).
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top