Någonstans här tror jag det blir oerhört svårt att prata om på vilket sätt saker kan göras, vad som lyckas med vad, vad som behövs och vad som blir intetsägande i generella termer utan att också koppla samtalet till specifika exempel och kanske framförallt till olika grupper av spelares olika sätt att spela.
Skall vi ta exemplet Eon och spelvärlden Mundana, som ju är det världsbygge som OT sysslat väldigt mycket med, så kommer ju det ur en specifik rollspelstradition som på väldigt många sätt absolut är "ur fas" med mycket nutida rollspelskonvention, och säkert för väldigt många är en sorts relik från rollspelens forntid. Men å andra sidan, och kanske på grund av det, så är ju Eon på många sätt kanske det
enda (eller ett av extremt få) spel från den traditionen som utvecklats och förfinats över decennierna, och blir ju därför idag 2025 ett spel med en rätt unikt fokus.
Spel som
inte besvarar frågan "
vilka är rollpersonerna och vad skall de göra i världen?" lägger ju över det ansvaret på de som spelar, vilka är
era rollpersoner, vad vill
ni göra i världen? Ett sätt just Eon hanterar det är ju genom karaktärsskapandet, med det life-path system som väldigt tydligt befäster varje rollperson som en
person i Mundana. Du kommer ur karaktärsskaparprocessen med historik, kontakter, erfarenheter, händelser etc som etablerar
just dig i världen. Så även om du kan spela "vad som helst" så blir karaktären aldrig
vem som helst, det blir alltid
någon och det kan man sedan ta avstamp ifrån.
Men spel som Eon begär också väldigt mycket av sina utövare, man
måste engagera sig med det för att något skall hända och för att få ut något utav det. Spelet serverar liksom inte sin upplevelse utan kräver att man kommer till det lite redo att kavla upp ärmarna och dyka in och våga
jobba. För vissa är det avskräckande och helt säkert intetsägande (för dem är Eon ett dåligt spel, och Mundana kanske en dålig värld), för andra är det
hela grejen med rollspel och oerhört stimulerande (för dem är Eon ett jättebra spel, och Mundana en otrolig värld).
Det handlar ju om det som
@Mogger skrev innan, nämligen
preferenser. Och det behöver ju inte ens vara personliga preferenser, det går att gilla flera olika saker samtidigt (jag älskar Eon, men spelleder just nu Mothership och älskar det med), ens preferenser är ju också kontextbundna (hur mycket tid man har spelar ju stor roll exempelvis).
Det som man måste göra med spel som Eon är ju att själv ta ner det till gatunivå, göra sina egna tolkningar av hur rollpersonerna upplever den stora och väldigt rikt beskrivna världen, bestämma sina egna fokus och agendor och skapa sitt eget mål och mening. Verktygen finns där, men sin upplevelse får man ju bygga själv.
Tack och lov så finns det också massa världsbygge gjort i Eon som många redan kan mer eller mindre och som man inte behöver läsa sig till i böcker om Mundana, och här tror jag mycket av världens "tema" kan hittas. Bönder odlar vete, hästar äter hö, att springa i lera är tungt och jobbigt, hamnar du utomhus i kylan mitt i vintern så kan du frysa ihjäl. Att gå långa sträckor i full plåtrustning i högsommarvärme är utmattande, adelsherren kräver in skatt från sina undersåtar, krig startas av kungar över påhittade oförrätter och makthunger och vanligt folk offras på slagfälten. Ute i djupa skogen finns det faror, och du måste känna marken eller kunna navigera efter stjärnhimlen för att hitta, järnmalm bryts i gruvor och processen att smida ett svärd i stål är lång och mödosam.
Mundana är en fantasyvärld men det är också väldigt mycket
vår egen värld. Ju mer vi själva vet om hur världen vi lever i fungerar och har fungerat historiskt ju mer kan vi ta med oss in i Mundana. Landskapet är annorlunda, det finns folkslag och varelser vi inte känner igen etc, men kan man föreställa sig hur den senmedeltida människan upplevde centraleuropa så kan man också föreställa sig hur ens egen rollperson upplever livet i landet Consaber i Mundana. Mycket av världsbygget går då ut på att bekräfta det väldigt många redan kan anta å ena sidan, och att förklara det många andra kanske inte skulle känna till å den andra.
Men det sättet att skapa rollspel och rollspelsvärldar på är ju absolut inte för alla, för sättet ett spel som Eon spelas på är ju rätt annorlunda från exempelvis DOD23, eller Mothership, eller Mutant: År Noll, eller Blades in the Dark eller Pathfinder 2e, och det är liksom helt ok.
Kan man inte framaföra sådana utan att bli trådbannad bör man kanske se över sin diskussionsteknik? 