Är minnesvärd musik i filmer inte längre en grej, eller är det jag som hör dåligt?

[Troberg]

Jag håller med om att det är sällsynt med karaktärer som har egna teman. Den enda jag kan komma på, förutom de i trådstarten, är Sommarskuggan.

Sergio Leone och Ennio Morricone körde mycket på det. Once upon a time in the West är ett bra exempel på det.

Jag antar att jag är en del av problemet – jag upplever inget större behov av att kunna nynna eller ens komma ihåg musikaliska teman. För mig är deras uppgift att verka snarare än märkas, så så länge de fyller sin funktion (skapar rätt stämning för filmen, eller signalerr vilken karaktär som nu träder in) så behöver inte mitt medvetna jag minnas dem. Så jag skapar ingen vidare efterfrågan… =)

På det hela taget håller jag med dig, men ibland så bär musiken handlingen.

Titta tex på den här scenen. Jag såg en intervju med Leone och Morricone där de frågade hur de fick musiken att passa scenen så bra. De svarade att de inte fick musiken att passa scenen, musiken skrevs först och scenen anpassades till filmen. Du kan ju, om du har ork, titta på den utan ljud först (det är i stort sett inget ljud förutom musiken), och sedan med ljudet, och se vilken skillnad musiken gör. Det är en långsam scen, på ytan ganska lugn, men musiken gör att varje sekund är spänd som något som är mycket spänt (det är för tidigt på morgonen för bra liknelser).

Edit: Somewhat spoiler. Inte mycket egentligen, men varnar ändå. Det är slutscenen i filmen.

 

[Franz]

Titta tex på den här scenen. Jag såg en intervju med Leone och Morricone där de frågade hur de fick musiken att passa scenen så bra. De svarade att de inte fick musiken att passa scenen, musiken skrevs först och scenen anpassades till filmen. Du kan ju, om du har ork, titta på den utan ljud först (det är i stort sett inget ljud förutom musiken), och sedan med ljudet, och se vilken skillnad musiken gör. Det är en långsam scen, på ytan ganska lugn, men musiken gör att varje sekund är spänd som något som är mycket spänt (det är för tidigt på morgonen för bra liknelser).

Edit: Somewhat spoiler. Inte mycket egentligen, men varnar ändå. Det är slutscenen i filmen.

Detta är enligt mig en av de bästa scenerna i filmhistorien! En duell i en film brukar oftast bara ha spänningen om vem som ska vinna, men här blir duellen själva nyckeln till en av de viktigaste karaktärernas drivkraft! Och allt berättas visuellt! Vi som tittare har under hela filmen fått frågan ställd om vem Harmonica är och istället för någon tung monolog berättas allt visuellt, nästan helt utan dialog! Och inte överdrivet detaljrikt heller, vi får bara veta det allra viktigaste, och det duger gott och väl!

 

[Troberg]

Detta är enligt mig en av de bästa scenerna i filmhistorien! En duell i en film brukar oftast bara ha spänningen om vem som ska vinna, men här blir duellen själva nyckeln till en av de viktigaste karaktärernas drivkraft! Och allt berättas visuellt! Vi som tittare har under hela filmen fått frågan ställd om vem Harmonica är och istället för någon tung monolog berättas allt visuellt, nästan helt utan dialog! Och inte överdrivet detaljrikt heller, vi får bara veta det allra viktigaste, och det duger gott och väl!

Japp. 9 minuter, 2 fraser på totalt 8 ord, och ändå berättar den mer än vad typ alla Marvelfilmerna tillsammans gör. Två personer som kan vara tuffa utan att behöva spela ball eller ha macho-catchphrases. Båda går in i scenen (egentligen hela filmen) medvetna om att minst en av dem kommer att dö, men det skrämmer inte dem, det skärper dem till rakbladsskärpa. Hela filmen är solid filmhistoria, och i mitt tycke bättre än "dollars"-trilogin som föregår den.

Den dagen jag får världsherravälde så är en av sakerna jag ska införa att alla filmer måste innehålla den scenen minst en gång.

(Som en parentes vill jag också rekommendera den brutalt underskattade nästa filmen från Leone/Morricone: A fistful of dynamite. Enda anledningen till att den inte är en klassiker är att den hela tiden jämförs med dollars-trilogin och Once upon a time in the west, men det är som att säga att en 100 m hög jätte är liten bara för att han råkar stå bland några 101 m höga jättar.)

 

[JohanL]

Kanske litet vid sidan av topic, men öppningsscenen visar i stället hur man kan komma undan med bara omgivningsljuden också.

(genast följt av)

 

[Troberg]

Kanske litet vid sidan av topic, men öppningsscenen visar i stället hur man kan komma undan med bara omgivningsljuden också.

På det hela taget så är den filmen toppexemplet på hur viktigt ljud är för en film, och skolboksexemplet på hur man ska använda det.

 

[Franz]

(Som en parentes vill jag också rekommendera den brutalt underskattade nästa filmen från Leone/Morricone: A fistful of dynamite. Enda anledningen till att den inte är en klassiker är att den hela tiden jämförs med dollars-trilogin och Once upon a time in the west, men det är som att säga att en 100 m hög jätte är liten bara för att han råkar stå bland några 101 m höga jättar.)

Åh den borde jag verkligen ge en chans till! Minns att jag såg den 2006, men jag förväntade mig en klassisk Leone-western och vad jag fick gjorde mig så förvånad att jag inte kunde ta filmen för vad den var.

När vi ändå är inne på ämnet blir jag alltid lika förvånad när folk talar om Gudfadern som den perfekta gangsterfilmen när Once upon a time in America finns (trots sexismen i den filmen).

 

[IcarusDream]

Wonder Womans tema etableras i Batman v Superman Dawn of Justice, och där så är det elgitarr. Där är det för övrigt inte bara Junkie XL somgörtemat, utan även Hans Zimmer. Det andra temat (i Wonder Woman alltså) kom efteråt.

Nä, det är Tina Guo som spelar den på el-cello även i BVS:
"Tina Guo, the cellist who helmed Hans Zimmer’s powerful theme for Wonder Woman’s action scene in Batman v Superman, has teased a kickass metal version of the song, making us more pumped that she’s back for the Wonder Woman solo film. "

Källa:

Batman v Superman Cellist Returns for Wonder Woman, and Shares Badass Metal Theme

Tina Guo, the cellist who helmed Hans Zimmer’s powerful theme for Wonder Woman’s action scene in Batman v Superman, has teased a kickass metal version of the song, making us more pumped that she’s back for the Wonder Woman solo film.

gizmodo.com

Tina Guo spelade även samma tema i Wonder Woman från 2017, där övrig musik skrevs av Rupert Gregson-Williams.

" Guo shared some clips on Twitter of her work on a new Wonder Woman single, which is infinitely more hardcore than the original version (don’t get me wrong, though, “Is She With You” is pretty damn good). Guo told io9 that it’s a personal single and not related to Wonder Woman, but we do know that she’s working on the music for the soundtrack. "

" She is also notable as the soloist on electric cello creating the theme for Wonder Woman in the 2016 film Batman v. Superman: Dawn of Justice with Hans Zimmer,[12] which she reprised in the Wonder Woman standalone film with Rupert Gregson-Williams[13] as well as its 2020 sequel, Wonder Woman 1984, with Zimmer once again.[14][15] "
Källa:

Tina Guo - Wikipedia

en.wikipedia.org

Det är Hans Zimmer och Junkie XL som skrivit melodin ja.

Men i ZSJL så är det Junkie XL (Tom Holkenburg) som spelar temat på elgitarr eftersom han spelade in det mesta själv till det soundtracket som han berättade i en Youtubevideo.https://www.youtube.com/watch?v=FhzvBjqnQCw&ab_channel=JunkieXL (kring 14:30-14:55 säger han att orginalet spelades på cello och refererar då till Is She With You från BVS. Och att många tror det var en gitarr i orginal)