DoD Kritiken mot nya Drakar och Demoner ?

Jag tycker att nya DoD är riktigt bra. Jag tycker att det är skönt att bilderna inte är en massa naket, fokus på muskler och kvinnokroppar. Vi stormtrivs med upplägget och illustrationerna. De som jag spelleder är bland annat kvinnor och barn. Om de varit det gamla stuket så hade föräldrarna sagt NIX PIX. Vad jag förstår så är ju nya DoD populärt ibland mellanstadiet och högstadiet. Så det är väl bra om det kan vara en "inkörsport" till andra mer vuxna spel som svärdets sång, Svavelvinter, Aliens, Coreolis osv.
Spelet är lätt att förstå sig på, enkla regler osv. För den som vill ha mer utmaning så finns det ju andra system. Men jag tror att det är "dumt" att försöka göra ett rollspel som ska täcka allas behov, önskningar osv. Fria Ligan har ju också lämnat mycket utrymme till 3:e part att själva komma med "expert-regler" för de som vill.
Så tummen upp för min del till fria ligan. (y)
 
Jag upplever att spelet är oerhört influerat av DnD, det känns som ett nedskalat och förenklat DnD med Ligans fernissa påklistrat
Det där förstår jag inte alls. Det finns ett fåtal saker som man, med tratt och hammare, skulle kunna hävda påminner lite om D&D, och då tänker jag framförallt på till exempel fördels-/nackdelstärningar, förmågor som påminner om feats och att man får tillbaka kroppspoäng genom att pusta ut en stund.

Men i övrigt så ser jag inga D&D-influenser överhuvudtaget. Tvärtom så lyser D&Ds mest centrala grejor (levels, klasser, HP-ökning över tid, extrema skillnader i power-level, spell slots mm) helt med sin frånvaro i DoD23. Arvet från BRP däremot är för mig fullkomligt uppenbart. Och det även utan att bortse inte bara från det ovan utan även att man använder en T20 istället för en T100.
 
Jag har bara ögnat igenom nya DoD men läste någon beta-version och tillhör skaran som förväntade mig en annan version av DoD än den som FL tog fram. Vi delade inte samma vision helt enkelt.
För min del så är Mythras en modern version av DoD Expert/Gigant.
Det här tänker jag är grunden i mycket av den kritik jag sett mot DoD23. Många av de som blev besvikna blev det för att de hade förväntat sig ett spel som utgick från DoD Expert eller DoD91. Men den utgåva som 23an tar avstamp från är snarare DoD1 och DoD2. Har man det i åtanke så är DoD23s utveckling fullkomligt logisk.
 
Jag skrev i DoD23:s förord att jag lämnade över spelets stafettpinne för länge sedan och numera betraktar dess långdistanslopp från åskådarplats. Jag är synnerligen nöjd med det jag ser.

"Var sak har sin tid", är en klassisk maxim. En annan lyder: "Man kan inte kliva ner i samma flod två gånger, ty andra gången är det varken samma flod eller samma människa."
  • Äspels DoD är fyrtio år gammal, producerad av ett gäng grabbiga tjugoåringar tio år efter att de första rollspelen hade publicerats. Mycket som var comme il faut då är det inte idag. (Tänk på att fyrtio år före 1984 hittar vi 1944.)
  • DoD23 är Ligans nytolkning av "DoD:s idé" för 2020-talet. Hobbyn är mogen nuförtiden och Ligans folk är inte kaxiga grabbar, utan familjefäder/mödrar med bredare perspektiv på gaming.
Jag är glad över att @TomasFriaLigan med bundsförvanter har gjort en reboot anpassad till vår tid av mitt gamla spel. De arbetar med en tydlig vision -- det gjorde inte vi för 40 år sedan. Vi lyckades då under den tidens förutsättningar, medan de lyckas nu under vår tids. All heder och ära till dem för detta.
 
Last edited:
En fundering, den upplevda "barnsligheten". Jag upplever i tråden att den är kopplad till olika saker för olika individer.
* Bildspråk/illustrationer
* Setting/ton (här kasn man diskutera i oändlighet, då det inte finns en "officiell" setting. Är det de scenarion publicerade av FL man menar då?
* Regler

Det känns som att att mycket i tråden handlar om "känsla" (känsla om känsla ;) ) ...


De som upplever det som barnsligt, har ni samma upplevelse i tredjeparts materialen som publicerats?
Jag upplever att regelsystemet i sig utan stora problem skulle kunna hantera djupare komplexitet i spelvärld/scenarion, eller tänker jag galet här?
 
Jag själv har hållit på i år ganska precis 40 år med rollspel. Och min första och största kärlek är just till Drakar och Demoner och allt annat från Äventyrsspel som blev min inkörsport till rollspel.

Visst det finns mycket småsaker i nya utgåvan som jag inte gillar. Men de är små och egentligen mest kosmetiska saker.

Men med det sagt så är spelet precis som Fria Ligan ville att det skulle bli och man ser fortfarande ett tydligt BRP arv. Spelet är snabbspelat, enkelt och roligt. Har precis dragit igång en kampanj online med en grupp som jag hoppas skall kunna bli en ganska bra regelbunden grupp. Dock har jag redan nu börjat märka lite fläckar på solen med Drakar och Demoner som regelsystem.

För mig är det enkelheten som blir dess begränsning. Det är väldigt bra för nybörjare, men för en veteran som är van lite mer flexibilitet så önskar jag mig lite mer. Exempelvis senaste spelmötet så hamnade vi i en situation då den gamla grundegenskapen STO (Storlek) hade varit fin att ha. Dock inget som man inte kunde hitta lösning på. Men STO hade definitivt gjort mitt liv som SL enklare. Även upptäckt att jag tycker det är lite begränsat med besvärjelser. Vilket dock verkas lösas med att Magiboken är på gång.

Enkelheten kan vara befriande i många fall och i andra fall känns de mer begränsande. Det beror nog mer på vad man föredrar och vill lägga fokus på.

Lyckligtvis finns det många spel där ute som är utmärkta att använda som substitut ifall du vill ha lite mer avancerade regler. Mythras är utmärkt och logiskt val ifall man vill hålla sig inom BRP släktet och känns väldigt nära vad Drakar och Demoner Expert hade kunna se ut som idag. Men även GURPS och Rolemaster har jag märkt fungerar bra också. Har genom åren testat Drakar och Demoner äventyr till alla dessa system och det har fungerat riktigt bra. Även provat Drakar och Demoner äventyr med D&D. Men med det stela levelsystemet D&D så är det en mardröm att balansera fiender och spelmöten. Det går men är så mycket jobb att jag inte tycker det är värt det då jag inte tycker D&D tillför något som nya Drakar och Demoner inte har redan.

Men med det sagt så tänkte jag försöka härda ut och ge Drakar och Demoner en riktig omgång innan man bestämmer sig för att byta till lite mer avancerade regler (ifall man ens gör det då det finns så mycket positivt med DoD23). Äventyren som getts ut av både Fria Ligan och många 3:e part utgivare är riktigt underbara och dessa kommer jag fortsätta stödja och använda oavsett regelsystem jag använder. Det är där jag tycker man finner den där härliga känslan som man hade i tonåren och spelade Drakar och Demoner.

Oavsett vad jag själv spelar i framtiden så kommer jag rekommendera Drakar och Demoner till personer som vill prova på rollspel. Jag tycker att det är den bästa inkörsporten till rollspel som finns ute på marknaden idag.
 
Last edited:
Det där förstår jag inte alls. Det finns ett fåtal saker som man, med tratt och hammare, skulle kunna hävda påminner lite om D&D, och då tänker jag framförallt på till exempel fördels-/nackdelstärningar, förmågor som påminner om feats och att man får tillbaka kroppspoäng genom att pusta ut en stund.

Men i övrigt så ser jag inga D&D-influenser överhuvudtaget. Tvärtom så lyser D&Ds mest centrala grejor (levels, klasser, HP-ökning över tid, extrema skillnader i power-level, spell slots mm) helt med sin frånvaro i DoD23. Arvet från BRP däremot är för mig fullkomligt uppenbart. Och det även utan att bortse inte bara från det ovan utan även att man använder en T20 istället för en T100.
Kring det här med DnD:ifieringen av DoD23 så misstänker jag att den handlar mer om hur spelet presenterats internationellt som ett alternativ till just DnD (minns särskilt några marknadsföringsmässiga "shots fired" på sociala medier under WotC:s OGL-debacle som fick mig att skrocka gott), snarare än spelmekaniska likheter. Det har i sin tur lett till att folk pratar om det på samma sätt och med samma utgångspunkter som när de pratar om DnD, som sedan smittar av sig på hur man själv betraktar spelet. Det är ju dock mest bara gubbgissning, magkänsla och djupt rotade fördomar om halmgubben "amerikansk rollspelspublik" från min sida.

Skulle det vara något med DoD23 som jag personligen upplever som influerat av DnD, eller snarare hur jag fått för mig att folk lirar DnD nu för tiden, så är det den något, i brist på bättre ord, "brädspeliga" formaliseringen av saker som tidsenheter, utforskning, vila etc. Å andra sidan är ju den "brädspeligheten" som jag upplever det något som återkommer i flera andra av Fria Ligans spel, så det är ju inte något nytt för DoD23 heller.
 
Jag har hört detta ibland men jag har svårt att se det. Nu kan man ju se olika saker i rollspel men det centrala i DnD för mig är:

Levelsystemet
Hårdare ras- och klassindelning
Zero to hero konceptet

För mig är detta en betydligt större grej som påverkar hela spelandet än dödsslag eller vilopaus för läkning. Det kanske finns annat också som jag inte kommer på på tal arm men det inget som är som de tre punkterna ovan.
Verkligen.

Hur någon kan hävda likhet med DnD om det inte finns klasser och nivåer är för mig obegripligt. Det är ju själva kärnan.
 
Hur någon kan hävda likhet med DnD om det inte finns klasser och nivåer är för mig obegripligt. Det är ju själva kärnan.
De argument jag sett är förekomsten av fördel/nackdel, kort/lång vila samt dödsslag. För mig känns det som småsaker. Dessutom inget som varit unikt för DnD.
 
De argument jag sett är förekomsten av fördel/nackdel, kort/lång vila samt dödsslag. För mig känns det som småsaker. Dessutom inget som varit unikt för DnD.
Det finns sedan 80-talet en bland svenska rollspelare utbredd allergi mot DnD. Om de kommer i minsta beröring med den minsta regel som förekommit i någon version av DnD, så får de utslag. (Gäller dock inte saker i 80-tals-DoD som uppenbart kommer från DnD, de sakerna utlöser inte allergin).
 
Framför allt detta... Bara för att ngt finns i DnD, så betyder det inte att det var därifrån det kom
.
Bara ett exempel på det du säger: Jag blev en gång utskälld för att jag ”snott Tiamat” från DnD. Då var det ganska kul att kunna påpeka att Tiamat är urgudinnan i det babyloniska skapelseeposet ”Enuma Elish”, och att DnD, liksom jag, hämtat henne därifrån.
 
De argument jag sett är förekomsten av fördel/nackdel, kort/lång vila samt dödsslag. För mig känns det som småsaker. Dessutom inget som varit unikt för DnD.

Du menar att klasser, raser/folkslag och levlar är unikt för D&D? Om nu det är måttstocken är få saker unikt för något i ärlighetens namn.

Jag kan köpa igenkänningsfaktorn via för/nackdel, uppdelningen i lång/kort vila samt dödsslag. Där kanske ffa den oerhört snabba återhämtningen är den största diskrepansen från en gammal version av DoD till DoD23.

Sen kan man ju välja hur mycket man tycker det påverkar ens upplevelse av spelet. Personligen tycker jag nog det är bra. Kanske skruvat något på återhämtningstakten. Kanske? Jag vet inte.

Cog.
 
Jag upplever att spelet är oerhört influerat av DnD, det känns som ett nedskalat och förenklat DnD med Ligans fernissa påklistrat och jag är inte särdeles förtjust i DnD och dess kloner och avarter.
Det där tycker jag är för starkt, men man har tveklöst D&D:fierat DoD en bit, på vis jag hade föredragit om man inte gjort men som är kommersiellt begripligt.
 
De argument jag sett är förekomsten av fördel/nackdel, kort/lång vila samt dödsslag. För mig känns det som småsaker. Dessutom inget som varit unikt för DnD.
Tja... låter som folk i alla fall är överens om att det finns influenser från olika håll.. Men till vilken grad är mest personligt hur man uppfattar det.
Själv ogillar jag det skarpt med kort/lång vila och är väl huvudorsaken till att jag inte spelar D&D 5e. Då föredrar jag att man tar bort skador helt och hållet utanför strid. Så för mig är det ingen småsak utan avgörande för om jag gillar spelet eller inte.
Dock ser jag levlar och klasser som småsaker och stör mig inte alls på om det förekommer.
 
Hm, försiggick inte typ den här diskussionen på Sinkadus insändarsidor också (om Ä-spel kontra "vuxna" spel) osv?

Något mer konstruktivt: Advantages och disadvantages anses ha använts för första gången i Over The Edge (1992) av bl a Jonathan Tweet. Efter det att WotC köpte upp TSR 1997 blev Tweet ansvarig för D&D-teamet. Så var det med den saken. Finns i varianter i CoC sedan 2012, Traveller 2nd Ed, m fl spel och mitt älskade Barbarians of Lemuria, som spelades (med boons and flaws) redan tidigt 90-tal, även om det gavs ut 2004.
Jag gillar mekanismen. Enkel och tydlig. Du slipper räkna på svårighetsgrader (eller tjafs om de är för höga etc).
 
Last edited:
Back
Top