Dåtida spånken

Mekanurg

Mekanurg

Akktu stakki
Joined
17 May 2000
Messages
9,088
Location
Port Kad, The Rim
Jag är nykterist och det jag inte vet om alkoholhaltiga drycker kan fylla hyllorna i en stor Systembolaget-butik. Därför vänder jag mig till WRNU-arna som verkar viss expertis på området.

Grundläget är mild fantasy med 1700-talsteknik, tempererat klimat. Motsvarande hos oss: pirater dricker rom, engelsmän dricker gin, ryssar dricker vodka, så mycket har jag lärt mig i mina historiestudier. Och nej, magi kan inte användas för detta ändamål.

Men är det där allt, eller finns det annan sprit som kan bli populär i folkdjupet?
 
Hvila vid denna källa,
Vår lilla Frukost vi framställa:
Rödt Vin med Pimpinella
Och en nyss skuten Beccasin.
Klang hvad Buteljer, Ulla!
I våra Korgar öfverstfulla,
Tömda i gräset rulla,
Och känn hvad ångan dunstar fin,
Ditt middags Vin
Sku vi ur krusen hälla,
Med glättig min.
Hvila vid denna källa,
Hör våra Valdthorns klang Cousine.
Valdthornens klang Cousine.
- Fredmans epistel nr 82
 
Jag vill rekommendera japansk isdestillering. För att få upp alkoholhalten i en tunna sake ställer man ut den på balkongen om vintern. Varje gång ett isskikt bildas på ytan lyfter man bort det. I isen finns nästan ingen alkohol, så det minskar andelen vatten i tunnans återstående innehåll. Den här processen får pågå tills drycken inte fryser längre i japanska vintertemperaturer, vilket inträffar vid som mest 21% alkoholhalt.
 
Man kan göra alkohol på allt som har socker i sig (men allt blir inte gott). Några exempel:
  • Mongolerna gjorde det på fermenterad hästmjölk, som innehåller mer laktos än komjölk. Det blir svagt med kan destilleras antingen genom att hetta upp det eller genom att frysa det.
  • Risvin är ju en klassisk dryck i Östasien.
  • Även plommonvin är poppis i Japan.
  • Mezcal görs ju på en kaktusväxt.
 
mrund said:
Jag vill rekommendera japansk isdestillering. För att få upp alkoholhalten i en tunna sake ställer man ut den på balkongen om vintern. Varje gång ett isskikt bildas på ytan lyfter man bort det. I isen finns nästan ingen alkohol, så det minskar andelen vatten i tunnans återstående innehåll. Den här processen får pågå tills drycken inte fryser längre i japanska vintertemperaturer, vilket inträffar vid som mest 21% alkoholhalt.
Click to expand...
Frysdestillering har förekommit i andra länder också, till exempel Eisbock i Tyskland.
 
Vill minnas att 1700-talet var den period, i vår värld, där man började dricka olika i olika samhällsklasser. Överklassen drack portvin och madeira, för att skilja sig från pöbelns öldrickande.
 
mrund said:
Jag vill rekommendera japansk isdestillering. För att få upp alkoholhalten i en tunna sake ställer man ut den på balkongen om vintern. Varje gång ett isskikt bildas på ytan lyfter man bort det. I isen finns nästan ingen alkohol, så det minskar andelen vatten i tunnans återstående innehåll. Den här processen får pågå tills drycken inte fryser längre i japanska vintertemperaturer, vilket inträffar vid som mest 21% alkoholhalt.
Click to expand...
För mindre exotiskt är det samma metod för att göra applejack av cider.
 
Nu är jag som whiskeyentuseast lite partisk, men jag tänker att det inte vore omöjligt att ha med denna dryck i en setting av 1700-talsfantasy. Idag tänker vi ju oss whisky som något som ska lagras länge, men under 1700-talet var det inte så, utan man drack ofta whisky direkt efter att den desillerats.
 
I ganska många fall kommer råmaterialet din kultur destillerar att bygga på de icke-alkoholhaltiga drycker den tidigare har tillrett. I Skottland och Irland visste man hur man fick malt att bli till öl, så då föll det sig naturligt att man också gjorde whisk(e)y på maltdestillat. I vindrickande länder kan man snarare göra vindestillat, som konjak, armagnac, grappa och liknande. I Normandie, där man gör cider på äpplen, gör man också calvados, och i Sydosteuropa, där man gjort vin på plommon, får man slivovič. Sedan finns såklart undantag – Eva Ekeblad de la Gardie uppfann konsten att göra brännvin på potatis, vilket man tidigare inte gjort alkoholhaltiga drycker på. Så börja med det man drack innan starkspriten uppfanns, så har du en bra grund för vad folk arbetar vidare på.
 
Mekanurg said:
Jag väljer lokalproducerad cider och applejack, samt importerad brandy. Tack alla.
Click to expand...
Öl kommer att vara jättestort - det är enkelt att tillverka lokalt.

Har man ciderkultur kommer detta att synas i landskapsbilden, med mycket äppelträd. Eller om man vill vara mer udda, köra på päron/perry/päronbrandy.
 
För världsbyggande ändamål tycker jag det är värt att betänka vilka spritsorter som inte kan produceras lokalt, men som blivit populära (eller rent av påtvingade) handelsvaror. Som att vi svenskar blev tokiga i punsch tack vare att Ostindiska kompaniet skeppade hit arrack, exempelvis.
 
Dilandau said:
Vill minnas att 1700-talet var den period, i vår värld, där man började dricka olika i olika samhällsklasser. Överklassen drack portvin och madeira, för att skilja sig från pöbelns öldrickande.
Click to expand...
Nej. De olika samhällsklasserna har alltid druckit olika, men ökad transport och global handel gjorde det tydligare
 
mrund said:
Jag vill rekommendera japansk isdestillering. För att få upp alkoholhalten i en tunna sake ställer man ut den på balkongen om vintern. Varje gång ett isskikt bildas på ytan lyfter man bort det. I isen finns nästan ingen alkohol, så det minskar andelen vatten i tunnans återstående innehåll. Den här processen får pågå tills drycken inte fryser längre i japanska vintertemperaturer, vilket inträffar vid som mest 21% alkoholhalt.
Click to expand...
Liknande teknik som den tyska ölstilen Eisbock.
Med en hålslev eller liknande kan man fiska upp iskristaller löpande ;)
 
StradhLestat said:
Liknande teknik som den tyska ölstilen Eisbock.
Med en hålslev eller liknande kan man fiska upp iskristaller löpande ;)
Click to expand...
Ett traditionellt vis att frysdestillera på om klimatet är kallt nog är att man tar en tunna och ställer den ute. Allteftersom kommer det att bildas is längs kanterna, medan kärnan blir mer koncentrerad alkohol. Sedan borrar man ett håll genom tunnan och isen in till mitten, och tappar ut det genom hålet.

Viktigt är också att ju kallare det är, desto högre blir alkoholkoncentrationen.
 
M1600 och 1700 talet är verkligen supandets århundraden.

Vi har fortfarande ett par överlevare från medeltiden så som mjöd och bärvin. Båda två skulle i princip försvinna från i alla förutom de mest traditionella landskapen (speciellt bärvinet som när sockret blev billigare skulle utkonkurreras av sylten).

Fruktvinerna finns kvar (cider från äpple/päron, men också t.ex plommonvin). De blir dock sällsyntare.

Ölet är kvar, men det skapas många nya sorter. Veteölet är på väg ut, pga ökad befolkning och kallare väder vilket ökar konkurrensen om vetet, medans nya sorter finns på marknaden. Kornet blir den nya självklara råvaran. Lager sprider sig från Tyskland och britterna utvecklar en rad starkare ölsorter som ska överleva sjöresorna. De själv-fermenterade sorterna ersätts av en allt mer industriell process.

I öster blir den syrliga kvass, gjort på råg, ersättaren för veteölet.

Vinet finns självklart kvar, och de nya skeppen och kanalerna gör att det exporteras längre och i större mängder än någonsin tidigare. Utanför Sydeuropa är det dock bara de välbeställda som har råd.

De stora vinnarna är dock de destillerade dryckerna, som går ifrån att vara medicinaldryck på medeltiden till folkmassornas rusdryck i det tidigmoderna Europa.
Gin, vodka, brännvin och rom för folket. Konjak och punsch för de rika.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top