Har du spelat blorbigt?

Aha, körde du CoT med blorb-tänk? Hade ingen aning. Kändes som ett typiskt grottkräl, liksom. I efterhand minns jag när vi kombinerade molotows och fotanglar, att jag beställde en hjälm med fackelhållare men att smeden inte fick den klar, att karavanserajen serverade sin typiska gryta, och att jag fick ett pinsamt anfall av Dålig Förlorare när vi gick in i en fälla vi redan hade sett, och borde tänkt på. Har lirat andra grottkräl och det som skiljer sig mest är nog inte sånt jag tänker på som blorbigt, utan mer typ, "hur gillar den här spelledaren att spela SLP". Eller ja hmmm. Både @ceruleanfive och @bortom12e är nog mer beredda att ändra i modulen och lägga till grejer för att det känns kul, typ om en RP gör nåt som känns som en kul grej att spela vidare på, lägger vi kanske till att det funkar oväntat bra. Eller det finns faktiskt nåt där man letar, det är logiskt ändå (men det fanns inte i preppen). Så liiiite annorlunda än dem. Men typ när @Dubbelyxa eller @Jobend har SLat dungar är jag rätt säker på att de inte tänkt blorbigt, och det har känts som när jag spelade CoT för dig, eller mkt nära.

Det svarar ju lite på en del av min fråga, dvs om man som spelare märker av blorb vs andra varianter speciellt mkt. Iaf gällande grottkräl.
Jag tog stort intryck av blorb-debatten när den pågick och det har även fått stort inflytande på hur jag spelleder (om jag förstått begreppet rätt). Om något borde de ständiga tpk:erna när jag spelar BECMI stå för det. Spelvärldens och spelsystemets integritet är A och O för mig. Jag gillar i och för sig när det blir en "kampanj" mer än en serie moduler med karaktärer som gradvis eller plötsligt alla på en gång byts ut. Men jag fuskar aldrig med tärningarna eller placerar ut läkande drycker, och själva det faktum att jag för närvarande nästan bara spelar producerade BECMI-moduler gör ju att det automatiskt blir tämligen blorbigt. När jag spelade BECMI med dig var jag ganska petig med bärförmågan, "kan ni bära med er de tvåtusen silvermynten?", vilket jag tycker känns blorbigt, och min känsla var att det inte var särskilt uppskattat. Men jag har inte tid att preppa varenda detalj, utan jag improviserar saker enligt vad som är trovärdigt (snarare än enligt vad som hjälper spelararna). Ibland snubblar jag dock lite, av sentimentalitet (jag blir ju fäst vid spelarkaraktärerna och vill att de ska lyckas), och skarvar någon liten detalj men på det stora hela försöker jag representera spelvärlden diegetiskt. Men jag har som sagt kanske inte helt greppat begreppet.
 
Har du testat att spela blorbigt som SL eller spelare? Eller iaf försöka köra mer i den stilen? Hur gick det? Kul oxå med spelarperspektiv - kändes det annorlunda?
Ja, alla gånger jag spelade de första åren jag spelade rollspel under 80-talet, eftersom de äventyr som fanns då, och de som vi skrev själva inspirerade av dem, bara var beskrivningar av platser och varelser som rollpersonerna fick interagera med.
 
Jag tog stort intryck av blorb-debatten när den pågick och det har även fått stort inflytande på hur jag spelleder (om jag förstått begreppet rätt). Om något borde de ständiga tpk:erna när jag spelar BECMI stå för det. Spelvärldens och spelsystemets integritet är A och O för mig. Jag gillar i och för sig när det blir en "kampanj" mer än en serie moduler med karaktärer som gradvis eller plötsligt alla på en gång byts ut. Men jag fuskar aldrig med tärningarna eller placerar ut läkande drycker, och själva det faktum att jag för närvarande nästan bara spelar producerade BECMI-moduler gör ju att det automatiskt blir tämligen blorbigt. När jag spelade BECMI med dig var jag ganska petig med bärförmågan, "kan ni bära med er de tvåtusen silvermynten?", vilket jag tycker känns blorbigt, och min känsla var att det inte var särskilt uppskattat. Men jag har inte tid att preppa varenda detalj, utan jag improviserar saker enligt vad som är trovärdigt (snarare än enligt vad som hjälper spelararna). Ibland snubblar jag dock lite, av sentimentalitet (jag blir ju fäst vid spelarkaraktärerna och vill att de ska lyckas), och skarvar någon liten detalj men på det stora hela försöker jag representera spelvärlden diegetiskt. Men jag har som sagt kanske inte helt greppat begreppet.
Ah, all right, det visste jag inte! Alltså jag trodde vi spelade innan blorb var en grej, men det visar sig att blorb uppfanns för mkt längre sedan än jag trodde. Det där med tidsuppfattning..

Sen, låt oss inte tala om hur absurt tunga mynt är i många system. Det är verkligen tragikomiskt.
 
Jag körde ett par sessioner Barrowmaze där jag bara följde vad som var skrivet till punkt och pricka. Det blev en kul nerv i det eftersom Barrowmaze är så stor och har så många olika ingångar att jag omöjligtvis kunde förutse var spelarna skulle gå eller hamna. Det är för många rum för att SL ska ha chansen att få en bra överblick, och det blir därför lika spännande för SL som för spelarna att se vad som finns bakom nästa dörr.
 
Nej. Helt ointressant för mig. För mig är bara det som händer vid spelmötet sant. Prep är till för att göra spelmötet intressant. Inte bestämma på förhand vad som är sant eller inte. Men det är ju fortfarande så att mkt av prepen blir som skrivet, för att jag inte ska slita ut mig som spelledare. Men det är inget ideal. Spelet är en social interaktion inte en förprogrammerad bild av någon form av tänkt verklighet.
 
Både @ceruleanfive och @bortom12e är nog mer beredda att ändra i modulen och lägga till grejer för att det känns kul, typ om en RP gör nåt som känns som en kul grej att spela vidare på, lägger vi kanske till att det funkar oväntat bra.
Spännande, håller inte alls med! Jag brukar eftersträva att spelleda scenarion så blorbigt som (rimligt) möjligt, med strikt prepp med allt från platser och sidokaraktärer till slumptabeller och vem som har vilken information.
 
Spännande, håller inte alls med! Jag brukar eftersträva att spelleda scenarion så blorbigt som (rimligt) möjligt, med strikt prepp med allt från platser och sidokaraktärer till slumptabeller och vem som har vilken information.
Jag var säker på att min RP letade efter dolda grejer i ett altare, och du sa efteråt att det egentligen inte fanns nåt där? Hmm.. kan va att jag missförstod dig iofs! Det var en dunge med nån slags läskig lirare som var i ett rum med perma-mörker, det var när vi körde Öppet Spelbord.

Men med detta sagt! Det kan ju vara helt atypiskt. Och jag menade ändå nåt som är mer på marginalen, inte att det är full on "ändra vem som var mördaren".

Edit: det känns som det här blir ännu en datapunkt i "märker spelarna av om SL spelleder blorbigt". Iaf för mig, jag verkar inte helt 100 på att märka det..
 
Ah, all right, det visste jag inte! Alltså jag trodde vi spelade innan blorb var en grej, men det visar sig att blorb uppfanns för mkt längre sedan än jag trodde. Det där med tidsuppfattning..

Sen, låt oss inte tala om hur absurt tunga mynt är i många system. Det är verkligen tragikomiskt.
SÅ länge sen var det väl inte? Eller var det det? Kan inte hålla reda på någonting längre. Jag har i alla fall för mig att det var post-blorb.

Min senaste BECMI-kampanj konverterade jag hursomhelst till AD&D vid ett tillfälle eftersom jag såg ännu en TPK komma runt hörnet, och jag kunde inte vara mer nöjd nu. Men jag går i tankarna att en gång köra en riktigt by the book BECMI-kampanj igen, och bara låta spelarna falla som käglor och se var det landar. Stenkallt, som en utmaning för mig själv. Det vore väl blorbigt?
 
Last edited:
SÅ länge sen var det väl inte? Eller var det det? Kan inte hålla reda på någonting längre. Jag har i alla fall för mig att det var post-blorb.

Min senaste BECMI-kampanj konverterade jag hursomhelst till AD&D vid ett tillfälle eftersom jag såg ännu en TPK komma runt hörnet, och jag kunde inte vara mer nöjd nu. Men jag går i tankarna att en gång köra en riktigt by the book BECMI-kampanj igen, och bara låta spelarna falla som käglor och se var det landar. Stenkallt, som en utmaning för mig själv. Det vore väl blorbigt?
Nej jag tror du har rätt, det var efter blorb varit på tapeten. Det är bara jag som inte insett hur länge sen det var som blorb började dyka upp först.
 
Jag var säker på att min RP letade efter dolda grejer i ett altare, och du sa efteråt att det egentligen inte fanns nåt där? Hmm.. kan va att jag missförstod dig iofs! Det var en dunge med nån slags läskig lirare som var i ett rum med perma-mörker, det var när vi körde Öppet Spelbord.

Men med detta sagt! Det kan ju vara helt atypiskt. Och jag menade ändå nåt som är mer på marginalen, inte att det är full on "ändra vem som var mördaren".

Edit: det känns som det här blir ännu en datapunkt i "märker spelarna av om SL spelleder blorbigt". Iaf för mig, jag verkar inte helt 100 på att märka det..
Hmm, nu när du säger det har jag också något vagt minne av det där! Om det inte sviker mig helt fanns det nog inget i altaret i preppen, men jag tyckte att det var så pass rimligt att det skulle finnas något där att jag slog ett slag för att se om det gjorde det, och sen använde jag en skatteslumptabell preppad för just den dungen för att avgöra vad du hittade. Det är i så fall inte 100% blorb, men kanske typ... 60?
 
Hmm, nu när du säger det har jag också något vagt minne av det där! Om det inte sviker mig helt fanns det nog inget i altaret i preppen, men jag tyckte att det var så pass rimligt att det skulle finnas något där att jag slog ett slag för att se om det gjorde det, och sen använde jag en skatteslumptabell preppad för just den dungen för att avgöra vad du hittade. Det är i så fall inte 100% blorb, men kanske typ... 60?
Jag hade inte vetat om det, om jag inte efteråt kommenterat "diggade att dungen hade det ultraklassiska "sak gömd i altaret"-grejen!" och du sagt "ah, hm, det var inte i dungen" typ. Eller vänta. Jag fick nog liiite vibb av impro när du beskrev hur skatten var gömd i altaret, det var lite vagt o skumt?
 
Back
Top