Jag har skapat en term för någonting jag uppfattar som vanligt, men som det inte talas om: Idealistisk regelkonstruktion, eller på engelska Aspirational Rules Design.
Det är när en spelkonstruktör skriver regler som är så detaljerade och invecklade att det är uppenbart att nästan ingen kommer att försöka använda dem. Ofta beror det på en simulationistisk ambition. Det här funkar bra när man skriver kod till ett datorspel, eftersom datorn har oändligt tålamod och är extremt lydig: den får inte välja om den skall köra jobbig kod eller ej. Men det funkar inte alls i bordsrollspel, eftersom en spelgrupps förmåga att ignorera eller glömma bort jobbig kod är ändlös.
En viktig anledning är att det inte finns någonting utöver deltagarnas minne och motivation som aktiverar en rollspelsregel. Brottningsreglerna på sid. 46-49 står helt maktlösa inför en spelgrupp som aldrig tittar på sid. 46-49. Idealistisk regelkonstruktion är att försöka programmera en maskin som ofta vägrar lyda, och som till och med kan vara ovetande om att den är olydig, för att den inte ens har läst koden.
Det är när en spelkonstruktör skriver regler som är så detaljerade och invecklade att det är uppenbart att nästan ingen kommer att försöka använda dem. Ofta beror det på en simulationistisk ambition. Det här funkar bra när man skriver kod till ett datorspel, eftersom datorn har oändligt tålamod och är extremt lydig: den får inte välja om den skall köra jobbig kod eller ej. Men det funkar inte alls i bordsrollspel, eftersom en spelgrupps förmåga att ignorera eller glömma bort jobbig kod är ändlös.
En viktig anledning är att det inte finns någonting utöver deltagarnas minne och motivation som aktiverar en rollspelsregel. Brottningsreglerna på sid. 46-49 står helt maktlösa inför en spelgrupp som aldrig tittar på sid. 46-49. Idealistisk regelkonstruktion är att försöka programmera en maskin som ofta vägrar lyda, och som till och med kan vara ovetande om att den är olydig, för att den inte ens har läst koden.

