När adapteringen blev bättre

[JohanL]

Som bekant är det normala att en adaptering blir sämre (inte sällan mycket sämre) än sitt källmaterial, men när blev det motsatsen och förbättrade det?

Några förslag från mig:

Starship Troopers är oändligt mycket bättre hos Verhoeven, och drar ned byxorna på sitt fascistoida källmaterial.

Kingsman är en synnerligen tunn soppa i Mark Millars serieformat.

The Boys är inte lika uppenbart (groteskerierna i serien underträffas på tv), men allt är mer genomtänkt och genomarbetat på tv.

Invincible på tv får allt ytterligare vässat gentemot serien, och visar att man faktiskt kan dra nytta av att ha författaren inblandad.

 

[Rickard]

The Crow. Serietidningen är någonting helt annat, ett hop-kok av tankar.

 

[Gurgeh]

Fight Club - Boken är väldigt bra. Filmen är ännu bättre!

Gudfadern - Boken är bra, filmen är en klassiker.

 

[MetaLarsson]

Jaws - Boken är inte dålig, men filmadaptionen är fortfarande en av mina favoriter.

 

[God45]

Die Hard - Snacka om dussin bok men top film!

Star Wars Episode 3 - Filmen är inte great. Boken är otrolig.

 

[Paal]

Blade Runner, filmen överträffar lätt boken (Do Androids Dream of Electric Sheep), även om det är en väldigt lös adaptation.

 

[Bolongo]

The Legend of Vox Machina och The Mighty Nein.

De animerade serierna är fantastiskt mycket bättre som berättelser än vad som hände vid spelbordet.
Sedan kanske man kan argumentera för att Actual Play som format har en viss charm som inte går att återskapa på något annat sätt, men det är ett rätt ineffektivt sätt att leverera story.

 

[entomophobiac]

Starship Troopers är oändligt mycket bättre hos Verhoeven, och drar ned byxorna på sitt fascistoida källmaterial.

Håller ju inte med om det här alls, men jag brukar inte hålla med dig om saker.

Däremot är både filmen och boken grymt bra — på helt olika sätt.

Och i det facket skulle jag även lägga The Hunger Games, där böckerna är mer fokuserade på Katniss Everdeen och vad som händer i hennes huvud, medan filmerna istället fokuserar på världsbygget. Ett bra exempel på att luta sig mot "show, don't tell" och låta filmer göra det filmer gör bäst istället för att skapa manus rakt av från böcker.

 

[Franz]

Goldfinger - Nu tycker jag visserligen att filmen också lämnar en del att önska, men det förvånade mig ändå hurpass mycket sämre boken är (kommer nog att recensera den här förr eller senare)

 

[Franz]

Många tecknade Disneyfilmer är ju adaptioner av folksagor, och av de flesta folksagor jag läst tycker jag oftast bättre om Disney-versionen.

 

[Khan]

Forrest Gump - Boken är kass. Filmen är det inte (men den var nog inte värd alla sina oscar, så där i efterhand)

Jurassic Park - Boken är en av Crichtons sämsta. Han är bra på idéer, men urusel på genomförande. Maken till träiga och endimensionella karaktärer har jag nog inte sett sen jagvetintenär.

Metropolis - Boken är även den riktigt bra, men filmen är ett mästerverk. Fritz Lang kunde det där med att berätta tusen ord med varje bildruta.

 

[Mekanurg]

Richard Lesters filmatiseringar av De Tre Musketörerna roar märkbart mer än Dumas' originalböcker, vilka periodvis är träiga för en modern läsare.

 

[Bifur]

Och i det facket skulle jag även lägga The Hunger Games, där böckerna är mer fokuserade på Katniss Everdeen och vad som händer i hennes huvud, medan filmerna istället fokuserar på världsbygget. Ett bra exempel på att luta sig mot "show, don't tell" och låta filmer göra det filmer gör bäst istället för att skapa manus rakt av från böcker.

Verkligen det här. Böckerna har en bra idé men är på sin höjd halvdan YA med oftast platta karaktärer, medan filmerna på det stora hela ger dem djup och trovärdighet.

 

[Nässe]

No Country For Old Men skrevs ursprungligen som en film, och det märks. Bra men lite tunn och fattig. Filmen är bättre. Älskar annars McCarthys böcker, kanske undantaget Passenger/ Stella Maris.

 

[Nässe]

Läste nyligen om The Spy who came in from the Cold, och minns filmen som bättre. Men evigheter sen jag såg den. Någon som minns? Gillar dock verkligen hela trilogin.

 

[Mekanurg]

The Mask of Zorro är klart bättre än någon av Johnston McCulleys berättelser.

 

[Vimes]

Sagan om ringen, böckerna är fan rätt sega alltså.

 

[Khan]

Verkligen det här. Böckerna har en bra idé men är på sin höjd halvdan YA med oftast platta karaktärer, medan filmerna på det stora hela ger dem djup och trovärdighet.

Oj vad jag inte håller med. Filmerna förlorar ENORMT på att inte ha Katniss berättarröst och hårda perspektiv.

 

[Khan]

Sagan om ringen, böckerna är fan rätt sega alltså.

 

[entomophobiac]

Oj vad jag inte håller med. Filmerna förlorar ENORMT på att inte ha Katniss berättarröst och hårda perspektiv.

Det är ju precis det här jag tycker är viktigt dock. Om filmerna hade varit en babblig berättarröst som gör boken rakt av hade det inte varit lika bra film. Men jag gillar ju böckerna också, på sina egna meriter.