DoD Vilka världar till Drakar och Demoner är du intresserad av?

Vilka världar till Drakar och Demoner är du intresserad av?

  • Ereb Altor

    Votes: 62 57.4%

  • Chronopia

    Votes: 37 34.3%

  • Trudvang

    Votes: 55 50.9%

  • Dimmornas dal

    Votes: 32 29.6%

  • Mervalde

    Votes: 9 8.3%

  • Windheim

    Votes: 17 15.7%

  • Någon annan värld (skriv gärna världens namn i en kommentar)

    Votes: 10 9.3%

  • Inga överhvudtaget

    Votes: 15 13.9%

  • Magnamund (tillagt alternativ)

    Votes: 15 13.9%
  • Total voters
    108
Jag vill se Stål-världen av @Dimfrost . Han har givit mig tillstånd att skriva den själv, men jag vet inte när jag kan hinna det.

Drakar och Demoner Stål​

Riotminds nya DoD-licens är aktuell på nytt nu när spelen som bygger på den börjar släppas. Jag har anledning att återkomma till flera av dem i senare recensioner (speciellt Mellanspels speliga Trudvangversion är lockande) men Drakar och Demoner Stål är något aningen avvikande. Licensen bygger ju på att man antingen skapar produkter som kräver DoD Trudvang-regelboken på ett eller annat sätt, eller att man får utnyttja namnet »Drakar och Demoner« mot en smärre licensavgift och att vissa krav på innehållet uppfylls. Det senare handlar främst om att uppdatera och skriva om gamla versioner av och världar till DoD, och det är här DoD Stål ligger på gränsen till det tillåtna. Det talas rentav om rättsliga följder, men inget är ännu bestämt.

Vad är det då som är kontroversiellt med DoD Stål? Utan att gå in på tekniska detaljer i licenstexten är det inte så enkelt att förstå. Det tycks i alla fall bottna i att spelet är för unikt och på samma gång för nostalgiskt. Marknadsföringen går ut på att DoD Stål är en av de världar som en frilansare, Adrian Palmberg, arbetade på när Äventyrsspel hade börjat skrota Ereb Altor och leta efter något nytt. Andra exempel var den värld som Gunilla Jonsson och Michael Petersén skisserade i Magikerns Handbok, och den som beskrevs i en Sinkadus-artikel om alver (nummer 39). Ingen av de världarna användes någonsin någon annanstans.

Detsamma gäller DoD Stål. Som vi vet valde Äventyrsspel att satsa på Chronopia i stället. DoD Stål är därför ett fristående spel som nästan slaviskt bygger på reglerna från DoD4 från 1991. Ändå är det inte helt säkert att myten om ursprunget från åren 1993–1994 verkligen är sant. Det ryktas om att det bara är ett reklamstunt för att spela på de nostalgiska strängarna och bygga upp en hype, och ibland får man intrycket av att lite mer än vad skaparna hävdar nog är nyskrivet i spelet.

Men nostalgivärdet är hur som helst oomtvistat. Jag växte upp med DoD4, och jag kan inte låta bli att tilltalas av DoD Stål trots dess många uppenbara brister: spelsystemet är simulerande med små meningslöst taktiska inslag som bara stör (yrkesförmågor är ett fint exempel) och typografin är tråkig. Men även detta kan vändas till något positivt: i nästan allt är intrycket en DoD4-modul, från layouten till formatet, en box med två G5-häften, en färgkarta och ett tunt äventyrshäfte. Snyggt är att det faktiskt är originalmålningar på böckernas och boxens omslag (något annat vore väl att driva nostalgivurmen alltför långt), samt de MiG-aktiga illustrationerna. Det är även några färgsidor i böckerna (tänk första utgåvan av Kult). Spelet är också kanske förvånansvärt välskrivet.

Och spelvärlden är riktigt lockande. Det är en ökenvärld, ett hårt samhälle långt ifrån Ereb Altors trots Nidlands onda araber likväl påfallande vänliga stämning. Vindpinade öknar av sten och salt och sand bryts av svarta klippor där främmande och fascistiska alver styr över världen från sina stålcitadell. Över landet kryper enorma långsamma stålfordon, slagskepp och arker i ett. Människor och andra lägre folkslag lever som primitiva stammar och bara enstaka i mindre städer. Samhällslivet domineras av mer eller mindre religiösa ordnar. Ensliga kloster på bergstoppar härbärgerar eremiter eller fanatiker på tämjda riddrakar. I fjärran anas en uttorkad, oljig havsbotten full av skrämmande monster. Överallt går ståltemat igen, från rasernas sinnelag till vapenkonst, dekorationer och magi; en av de intressantare idéerna är alvernas stålsymbiosmagi.

Det är väldigt överdrivet och alltid kraftigt influerat av Dark Sun, reglerna är obsoleta och långt ifrån vad jag föredrar i vanliga fall, men presentationen och idéerna gör att jag inte kan annat än att älska spelet. Åtminstone nu, till en början. Att faktiskt spela det är en helt annan sak.
Click to expand...
 
Jag är faktiskt inte nostalgisk till Chronopia. Jag ser potential. En potential som försummades.

Borde egentligen läsa Cadwallon och liknande spel för att se om det kan fylla vad jag kände för Chronopia...

...men i diskussioner med folk som ville starta upp Chronopia insåg vi att staden mest var en känsla: ingen av oss hade en koherent bild av vad vi ville med det och vad det skulle mynna ut i. Spretiga tankar och trots att vi hade designmål så flöt planerna ut i ingenting eftersom tankar är ingenting att ta på och att konkretisera en känsla känns som att ge missvisande detaljer.
 
Conan said:
Trudvang, men tycker det ska vara ett separat spel!
Click to expand...
EDIT Håller med! Så har jag uppfattat det. Fristående, dvs du behöver inte grund-DoD23, med egna hjälteförmågor, släkten, magiskolor, varelser etc och för spelvärlden specifika regeländringar/-anpassningar (från original-DoD23).
 
Last edited:
Professor T said:
Mer förvånad Chronopia har drygt 35% appeal. Visste inte @Dimfrost hade så många konton!
Click to expand...
Chronopia känns lite dött just nu pga att det ligger lite nära Arkand. Inte i innehåll egentligen, eftersom det är en så mycket mindre stad, och lite mindre storslagen, men ändå i upplägg, och just stadsmodulfokuset till DoD. Men om tre-fyra år är det kanske dags att börja tigga FL om att få skriva Chronopia. 😅
 
Symbaroum. Sade det till Mattias Jonsson i fredags att om de inte just lagt ner några år på att få 5E-konvertering att funka hade jag verkligen velat se en synkronisering av regelsystemen mellan Drakar & Demoner och Symbaroum då de kommer från samma företag, har samma namn på en bunt saker och inte egentligen längre har någon anledning att vara samma fast olika systemtekniskt även om världarna är annorlunda.

Även Magnamund och Ereb Altor då såklart men det kan vara för att jag är en gammal röv vid detta laget som minns ihåg saker från förr.
 
Mogger said:
Äspel gav ut Boken om Magnamund med regelstöd för att använda den som spelvärld till DoD. Men visst, det var ett tag sedan.
Click to expand...

Jag är rätt säker på att det inte fanns några regelmekaniska grejor i Boken om Magnamund, förutom förstås det helt självständiga brädspelet som ingick.
 
Sömniga Isaac said:
Jag blir alltid lika förvånad över hur väl omtyckt något verkar vara, gentemot hur tongångarna går på forumet bland de som är tongivande. Hade aldrig kunnat tänkt att Trudvang låg så högt upp på listan till exempel.
Click to expand...
De tongivande på det här forumet har egentligen aldrig riktigt varit särskilt representativa för vad som uppskattas och spelas ute i stugorna vad jag kunnat märka. Möjligtvis under jättetidigt 00-tal när forumet var rätt nytt. Finns flera anledningar till varför.

Trudvang är något som rätt många ofta är nostalgiska till, speciellt från Riotminds första tid. De två stora svenska spelen sådär runt 2004 var ju DoD6 och Mutant UA ( och kanske Eon med?). Nu har jag iof min egen skarpa kritik av exempelvis Snösaga efter att ha spelat den kampanjen flera gånger med varierande resultat (och nått slutet en gång). Men utanför det här forumet har jag nog bara hört folk tala om den kampanjen med värme och nostalgi om hur bra och episk den var. Långt ifrån den rätt ensidigt fräna och bittra kritik som oftast hörts på det här stället eller närliggande bloggar. Så jag ser det här stället historiskt sett lite mer som sin egen bubbla och ekokammare.
 
Last edited:
Theo said:
Jag är rätt säker på att det inte fanns några regelmekaniska grejor i Boken om Magnamund, förutom förstås det helt självständiga brädspelet som ingick.
Click to expand...
Korrekt. Den står i min bokhylla och har en bunt grejer som ser ut som Games Workshop-miniatyrer i sig bland annat. Cool bok dock. Fortfarande så jag skulle vilja se att världar till rollspel presenteras. Med en bild- och lore-tung fyrfärgsbok som kan ligga på kaffebordet och inspirera folk medan eventuella regler till settingen kommer med i en svartvit liten pamflet.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top