Viking t100

mer och mer åt OSR
Är det? Förlåt mina fördomar men det kommer med en del bagage i synen på sin RP, hur regler ska funka och vilken typ av scenarion/äventyr/strukturer som är aktuella, som jag i alla fall inte bli jättelockad av för ämnet. Även om så klart byte från utfärder är en central del, och på det viset liknar OSR.
 
Tja, det är väl två olika spel. Kanske startar en annan tråd för OSR.

För ett 1T100-spel (med alla de förväntningar som kommer med det) skulle jag inte ha några regler för Ära/Heder alls,
 
Tja, det är väl två olika spel. Kanske startar en annan tråd för OSR.

För ett 1T100-spel (med alla de förväntningar som kommer med det) skulle jag inte ha några regler för Ära/Heder alls,
Nä. Och jag är inte heller säker på att det borde vara T100 alls. Som startpunkt.
 
På tal om det där med ära, heder och loot as XP. Roar mig med att läsa Livet på Island under sagotiden som hänvisar till ett stycke ur Egil Skallegrimsons saga som jag förträngt, men som har något essentiellt att säga i sammanhanget; det viktiga är inte hur mycket loot du skaffar dig, det är att de som du tar det från får veta att det var du som tog det. Med råge.

"En dag hade Egil med tolf man kommit för långt in i landet, de blefvo mot aftonen kringrände och kastades bundne in i ett hus. Egil visste att lossa banden, genom en tunn mellanvägg bröto de sig in i ett bredvid liggande hus, i hvars källare de funno tre Danskar från Jutland, som varit der i fångenskap sedan föregående sommar. Nu skaffade sig allesamman ut, plundrade bondens skatt och försågo sig med vapen. Men då de kommit ett stycke från byn, fick Egil samvetsbetänkligheter: att taga något utan egarens vetskap var stöld och stöld var i Nordmannens ögon något mycket skamligt. Han vände genast om, antände ett hus, dödade många af de ur lågorna utrusande och sökte sig derefter väg till skeppet."
 
En av de saker som kan vara svårt för folk att ta till sig, både på Island och i Glorantha: mord är en civilrättslig fråga, inte ett brott (bara hemligt mord är ett brott).
 
mord är en civilrättslig fråga
Nästan allt är väl civilrättsliga frågor i den lagtraditionen? Eller kan åtminstone lösas civilrättsligt om parterna vill. Allmänt åtal finns knappast.
 
Nästan allt är väl civilrättsliga frågor i den lagtraditionen?
En selekt uppsättning brott, som hemligt mord och svartkonst, hör till dem man inte kan bara betala sig ur, och där faktiskt avrättning och inte bara status som niding finns i straffskalan.
 
En selekt uppsättning brott, som hemligt mord och svartkonst, hör till dem man inte kan bara betala sig ur, och där faktiskt avrättning och inte bara status som niding finns i straffskalan.
Jo, precis. Därav "nästan allt".
 
När höll man Ting egentligen

Vore ju grymt med en cykel som är typ - Vikingafärd, Ting, Vintervila (blodsfejd och levla). Lite som Winter och Summer season. Fast enklare.
 
En skojig sak med ting var att man läste upp en tredjedel av lagen vid varje ting, så att alla fick höra hela om man var där tre gånger på raken.
 
RP döms på tinger till level eller vanära 2ggr om året: på hösten efter vikingafärdena och på våren efter vinterns skryt och blodsfejder
 
Det där med ting är inte så enkelt eller generellt som man kan tro heller.

"Ting i Skandinavien under vikingatiden hölls vid olika tidpunkter på året, men det finns tydliga mönster. De hölls framför allt på våren och sommaren, ibland på hösten men nästan aldrig under vintern då resande var svårt.

I Sverige fanns flera återkommande ting. Det mest kända är disatinget i Gamla Uppsala som enligt Adam av Bremen hölls i samband med disablotet i februari eller mars. Utöver detta förekom vår- och sommarting som sammanförde folk när resor var möjliga och innan den mest intensiva jordbrukssäsongen började.

I Danmark hölls större ting och kungliga möten, såsom danehof, vanligen på sommaren. Det sammanföll med att folk kunde resa lättare både land- och sjöv

I Norge samlades man också på våren och sommaren till de stora lagtingen som Gulating och Frostating. Dessa hölls ofta vid kusten för att underlätta resor med båt.

På Island var Alltinget den centrala institutionen och hölls varje år vid midsommar, kring slutet av juni. Därutöver förekom mindre vår- och höstting.

Sammanfattningsvis hölls alltså de flesta ting under vår och sommar, vilket gjorde det möjligt för folk från stora områden att delta. Tidpunkterna var anpassade till både resmöjligheter och jordbrukets årscykel.

Källor: Adam av Bremen, Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum (ca 1070); Íslendingabók och Grágás (1100–1200-tal); Gulatingslagen; Stefan Brink (red.), The Viking World (2008); Else Mundal & Jón Viðar Sigurðsson (red.), Handbook of Pre-Modern Nordic Legal Cultures (2020); Anders Winroth, The Age of the Vikings (2014)."
 
Ja, att det skulle finnas något standardiserad tindpunkt på året över hela norden under flera hundra år vore konstigt.

Men om man nu skall sammanfoga det med ett regelsystem så verkar det ju i alla fall finnas exempel på Ting på vårkanten, och det skapar ju en väldigt snygg säsong-cykel:
- Vikingatåg under sommaren. Planera och utföra räder och handel. Loot as XP
- Vintervila med socialt spel, skryt och blodsfejd. Risk att solka sin heder.
- Ting. Dom, straff och levla.
 
Det där med ting är inte så enkelt eller generellt som man kan tro heller.

"Ting i Skandinavien under vikingatiden hölls vid olika tidpunkter på året, men det finns tydliga mönster. De hölls framför allt på våren och sommaren, ibland på hösten men nästan aldrig under vintern då resande var svårt.

I Sverige fanns flera återkommande ting. Det mest kända är disatinget i Gamla Uppsala som enligt Adam av Bremen hölls i samband med disablotet i februari eller mars. Utöver detta förekom vår- och sommarting som sammanförde folk när resor var möjliga och innan den mest intensiva jordbrukssäsongen började.

I Danmark hölls större ting och kungliga möten, såsom danehof, vanligen på sommaren. Det sammanföll med att folk kunde resa lättare både land- och sjöv

I Norge samlades man också på våren och sommaren till de stora lagtingen som Gulating och Frostating. Dessa hölls ofta vid kusten för att underlätta resor med båt.

På Island var Alltinget den centrala institutionen och hölls varje år vid midsommar, kring slutet av juni. Därutöver förekom mindre vår- och höstting.

Sammanfattningsvis hölls alltså de flesta ting under vår och sommar, vilket gjorde det möjligt för folk från stora områden att delta. Tidpunkterna var anpassade till både resmöjligheter och jordbrukets årscykel.

Källor: Adam av Bremen, Gesta Hammaburgensis ecclesiae pontificum (ca 1070); Íslendingabók och Grágás (1100–1200-tal); Gulatingslagen; Stefan Brink (red.), The Viking World (2008); Else Mundal & Jón Viðar Sigurðsson (red.), Handbook of Pre-Modern Nordic Legal Cultures (2020); Anders Winroth, The Age of the Vikings (2014)."
Jag vet inte var du har den där texten ifrån, men med tanke på att den raderar Neil Price som medredaktör till The Viking World och verkar dikta upp en bok om skandinavisk lagtradition ur tomma intet, så skulle jag inte lita på den.
En snabb titt i The Viking World ger inget vid handen om när ting ska ha ägt rum.

Birgit och Peter Sawyers Medieval Scandinavia innehåller mer matnyttigt, men vad jag orkar läsa mej till vid 13 i midnatt så rör det endast senare medeltid. Kan dock vara intressant:
In relatively densely populated regions, local assemblies were held weekly for much of the year. Where population was sparse and scattered, the districts were much larger and the meetings less frequent. There were also differences in the frequency of provincial assemblies. In late medieval Denmark they were held every fourteen days. In Sweden they were mostly quarterly, but in Norway they were annual, although extra meetings could be summoned for special purposes.
Med tanke på den heterogenitet som tycks ha rått så är det inte så orimligt att besluta lite själv.
 
Back
Top