WRNU:s filmklubb 2025 v32

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
37,117
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v32 2025 – #654 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

  1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
  4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

1591730152931.png
 
Jag har sett Uncharted (2022)
Det är på många sätt en okej skattletar äventyrsfilm,
Men det är två saker som sänker mitt nöje av den.

1. All backstabbning, det blir tröttsamt snabbt att ingen litar på någon och hugger varandra i ryggen i första tillfälle.

2. Mark Wahlberg har lika mycket karisma som en fuktig planka. Så när han ska spela en charmig skitstövel så känns han bara som en tråkig skitstövel istället.

2/5
 
Jag är sett Det kommer alltid en ny himmelNetflix.
Det är en romcom, i samma ådra som julfilmspesten. En tjejs döende mamma ställer som krav för arvet att tjejen ska göra sakerna på sin tonårslista med önskningar. För att vara extremt förutsägbar och färglös så är den lite småputtrig och mysig.
Som romcom 3,5/5
Som riktig film 2/5
 
Jag har sett the westernfilmen the outlaw Josey Wales eller som den heter på svenska -mannen utanför lagen.

The outlaw Josey Wales är en revisionist eller även kallad post classical western ifrån 1976.

Filmen är regisserad av Clintan som även spelar huvudrollen i filmen.

Under inbördeskriget blir bonden Joseys fru och son mördade av ett gäng nordstatare under ledning av den brutale Kapten Terill.

Efter att Josey gråtit en skvätt och begravt sin fru och son är det dags att spänna på sig sin sixshooter och joina ett gäng med confederate bushwackers och utkräva sin hämnd på alla nordstatare och nordstatssympatisörer han springer på.

Filmen är en adoption av författaren Asa Earl Carters novell - the rebel outlaw Josey Wales och filmen skall ha varit kommersiell success då den drog in 31,8 miljoner dollar på en 3,7 miljoner dollar budget.


1996 skall filmen ha blivit utvald för preservation av USA's filminstitut då den uppenbart skall ha en kulturell eller historisk betydelse.


Betyg 3,5/5
 
Last edited:
Airplane! (1980)
... eller Titta, vi flyger! som den fick heta i Sverige. Det är en tokig komedi om en flygresa med diverse förhinder.

Det är en klassiker, och som jag förstått det en ganska uppskattad sådan, men det hjälper inte - jag sitter mest och längtar tills det hela är över. Skämt som inte åldrats väl blandas med skämt som förmodligen inte ens var roliga när filmen kom.

Samma humor som vi senare kommer att få se i Den Nakna Pistolen-filmerna eller Hot Shots, men sämre genomförd. Vi får väl skylla på att Airplane! var stödhjulen.

Två stjärnor.
 
Författaren var väldigt inblandad i bland annat KKK, vilket inte var känt när man gjorde filmen, men sedan jag fick reda på det har det känts lite olustigt att se om filmen. Lite som en 70-talsmotsvarighet till Birth of a Nation.
Hade jag faktiskt ingen aning om , tack för upplysningen.
 
Försöker titta på The Headhunter (2009) som ska handla om en medeltida monsterjägare. Foto är bra, nästan snyggt ibland, men eftersom det saknas handling tappad den bort. Rekvisita känns som loppisfynd (sockerlåda, kaffekvarn, moderna glasburkar, hänglås från 1900-tal …) smink och monster-props är däremot snyggt … men likt foto blir det lite bortkastat.

… en tvåa (2) av fem.
 
Igår kväll såg jag Under the Silver Lake (2018).

Saker händer. Underliga saker händer. Väldigt underliga saker händer. Många väldigt underliga saker händer. I drygt två timmar. Och sedan är filmen slut.

Den var inte dålig på något vis, men det är inte en film jag kommer att se om.

3/5
 
Igår kväll såg jag Under the Silver Lake (2018).

Saker händer. Underliga saker händer. Väldigt underliga saker händer. Många väldigt underliga saker händer. I drygt två timmar. Och sedan är filmen slut.

Den var inte dålig på något vis, men det är inte en film jag kommer att se om.

3/5
Klart värd att se om dock
 
För att det är en bra film. Jag ser om allt och ofta förvisso, men särskilt sånt jag gillar, och den här älskade jag första titten. Min bäste vän inte så mycket men han har sagt hur den växt med andra och tredje kollen. Kanske hjälper om man gillar Pynchon, neonoir och regissörens andra filmer, men för mig är det en femma.
 
För att det är en bra film. Jag ser om allt och ofta förvisso, men särskilt sånt jag gillar, och den här älskade jag första titten. Min bäste vän inte så mycket men han har sagt hur den växt med andra och tredje kollen. Kanske hjälper om man gillar Pynchon, neonoir och regissörens andra filmer, men för mig är det en femma.
Själv ser jag nästan aldrig om en film. Jag har väl alldeles för bra minne, så istället kan jag sitta och minnas detaljer ur filmen och mysa åt dem. Skall jag se om en film, måste det vara något alldeles fantasktiskt.

Det här var absolut inte en film som jag behöver se om. Helt klart välgjord och välspelad, men inte fantastisk på något vis. En stark trea, men inte mer.
 
Jag såg ju Heavy Metal förra veckan, så den här veckan såg jag Heavy Metal 2000, uppföljaren. Jag säger "uppföljare" men förutom att den utspelar sig i samma sorts He-manvärld med rymdskepp och höftskynken som det sista segmentet i första filmen har de inte mycket gemensamt.

Det skulle vara tuttarna, då. Ungefär samma tuttfrekvens, något mer blodsplatter.

Stilen är… well, Titan AE kom ut samma år. It was the style at the time. Ganska stelt animerade figurer med såna där skuggor som består av polygoner med lite gaussian blur på kanterna. Som i The Dig, förutom att The Dig kom ut '95 och var snyggare. Men ja, stelt animerade figurer, fula inkonsekvenser vad gäller perspektiv och proportioner, och så en hel del 3D-modeller för rymdskepp och sånt medan andra miljöer är traditionellt handritade.

Så medan det här absolut är något slags tidsdokument så är det inte alls ett lika tekniskt experimentellt konstnärligt verk som första filmen var.

Storyn är väl… okej, tänker jag. Ond snubbe som inte alls passar att ha Michael Ironsides röst hittar en kristall som är nyckeln till odödlighet, som ett gäng superonda ancient aliens brukade använda sig av för att dominera universum. Han åker runt ett tag med ett stulet skepp och letar efter rester av odödlighetselixiret som aliensarna lämnade lite varstans, och hittar en planet där befolkningen har gucket i blodet. Han landar, kör massaker, kidnappar folket för att extrahera elixir. Kvar på planeten blir Julie, fotomodellig Arg Kvinna™ som spenderar hela filmen med att vara arg och breasting boobily, samt Germain, som lämnades kvar av ondingen efter att ha försökt rädd Julies syster. Julie och Germain ger sig iväg efter ondingen; Julie vill ha hämnd och Germain vill gnälla.

Det här är inte speciellt välskrivet. Väldigt mycket av dialogen är antingen stel eller består av hårding oneliners så pinsamma att ögonen rullar ur hålorna. Det här manuset känns som att det är skrivet av typ mig när jag var 16. Det är verkligen jävla dåligt.

Överlag gör inte röstisarna speciellt bra jobb. Eller ja, de är felcastade, framför allt Ironsides. Han spelar här vad som är tecknat och animerat som en kacklande, vansinnig, teatral och scenerituggande Skeletor-onding. Men hans röst… alltså jag gillar den, men åtminstine här är den emotionella räckvidden inte så stor. Han har helt enkelt inte kacklet som behövts här; han försöker låyta cool och överlägsen. Det blir en disconnect mellan det visuella och ljudet.

Och på tal om disconnects; filmen har en bassa schysst hårdrock som soundtrack, men den är verkligen asdåligt använd. Nu är väl jag bortskämd efter grejer som Guardians of the Galaxy där låtar används på helt lysande vis, men här känns det sällan som att låtarna egentligen passar scenerna eller förstärker det som händer i dem. Det blir alltså mer som när man försöker läsa på tunnelbanan och nån annan spelar hög musik…

BETYG: 2/5

Jag behöver inte se den här filmen fler gånger, och jag tycker inte nödvändigtvis att nån annan behöver göra det heller. Ändå har jag ett minne av att ha sett den flera gånger som ung…
 
Fifty shades of Grey

Bokserien var väl en del av tidsandan för sådär tio år sen, men det närmaste jag kommit är den här fantastiskt festliga filmen på YouTube:

Idag dök den upp på återvinningen och jag kastade den i kundkorgen med tanken att kolla vad allt ståhej handlade om.

Till och med jag har fångat upp att det är en Twilight-fanfic, men jag har inte sett den serien heller, så jag har lite dålig koll på källorna. Men det är romantik i stil med Pretty Woman eller My Fair Lady - Enkel tjej träffar sofistikerad man, kärlek uppstår och han visar henne sin värld. Så långt inga överraskningar.

Men sen blir jag överraskad, för det är fint foto. Dessutom, även om det bara är DVD ser det rätt bra ut, jag har absolut sett DVD:er förr som inte varit så här klara och tydliga. Musiken är bra, Danny Elfman har varit framme och det blandas ut med lite poplåtar. Skådespelet är naturligtvis lite udda, för hela situationen är rätt skruvad, men det känns aldrig krystat. Dakota Johnson gör ett bra jobb i den kvinnliga huvudrollen.

Jag får medge att jag tycker om den, och drar till med fem stjärnor, även om det är lite Playboy-varning där "jag läser den bara för artiklarna". Vi får väl se om resten av trilogin orkar bära facklan lika högt. Men de fanns inte att köpa, så det kan dröja innan jag får svar.
 
Såg Weapons igår, packad och väldigt stämningsförhöjande salong, svinigt bra och fascinerande film. Ser den igen på torsdag. Jag som trodde Sinners var årets film, sen såg jag 28 Years Later, sen såg jag Bring Her Back, sen såg jag Eddington, och så nu denna. Herregud, och One Battle after Another är inte ens släppt än.
 
13 (2010)

Sam Rileys pappa ligger på sjukhus och det amerikanska vårdsystemet kräver mer pengar än familjen kan få fram, så Sam tar en chans.

Ett drama om desperata människor.

Alexander Skarsgård dyker upp i en biroll, vilket är kul. Jason Statham dyker upp i rollen av sig själv, som vanligt.

Tre stjärnor, inte så att jag någonsin vill se om den, men det var helt OK film så länge det varade.
 
Filmkväll med 8-åriga sonen

The Incredibles
En rolig film att se med familjen. Något för båda oss vuxna och barnen.

Bra röstskådespelare med bland annat Samuel L Jackson (tyvärr en liten roll).

Filmen skulle kunna vara lite kortare utan att förlora alldeles för mycket.


4/5
 
Last edited:
Filmen skulle kunna vara lite kortare utan att förlora alldeles för mycket.


3.5/5
Oj, jag kände att Incredibles var länge den bästa superhjältefilmen, just för att det kändes som en superhjältefilm från serietidningar. Det var nog inte förrän Avengers och Guardians of the Galaxy kom som Incredibles petades ned (men sedan kom Into the Spiderverse och sopade mattan med allihopa).
 
Jag har sett det senaste försöket att reboota en skräckfranchise nämligen i know what you did last summer.


Om man inte levt som en eremit I djupa urskogen så känner man till i know what you did last summer

Filmen är iaf en nyversion av i know what you did last summer ifrån 1997 och spelar hårt på nostalgi inför originalet , samma historia som i originalet utspelar sig på nytt dock med nya aktörer och i en något nyare och modernare tappning men som vi alla vet a cat by a different name is still but a cat.

Filmskaparna har även spelat ännu hårdare på nostalgin genom att ha med legacy characters i form av Freddie Prinze Jr och Jennifer Love Hewitts karaktärer ifrån originalet.

Betyg: 3/5 filmen spelar som sagt hårt på nostalgin inför originalet och känns trope:ig och klicheaktig ist för innovativ och nyskapande ,filmen förlitar sig också hårt på jump scares ist för suspension building och plotten känns lika genomskinlig som ett glas med vatten
 
Last edited:
Back
Top