Ett "genuint uselt" äventyr?

Apropå datering av kvalitén så är väl dagens äventyr inte så värst bra? Visst lägstanivån är högre men hur många fantastiska äventyr publiceras idag? Det känns som alla riktigt omtalade äventyr och kampanjer skrev för rätt länge sen?
 
Det är förvisso en trend. Men …

Spindelkonungens pyramid, Lommarna vid Långklippan, Dimön, Djupets fasor … Svylses förbannelse. M. Fl. säger jag utan att ta reda på vilka fler.
Jag antar att vi måste ha totalt olika definitioner både av blorbig, tidigt och Drakar och Demoner...

Jag trodde att blorbigt betydde att det inte finns någon färdig story utan bara platser som existerar i världen och rollpersonerna kan interagera med hur de vill, alltså ett äventyr precis som Sarkath Hans gravvalv, Dimön, Spindelkonungens pyramid, Döda skogen, Skelettbyns hemlighet och Maktens portar.

Vad menar du med blorbigt?
 
Vad menar du med blorbigt?
Att det (bara) finns platser, personer (med agendor) och krafter som startas upp, utan en förberedande historia eller uttänkt slutmål.

Få DoD äventyr som gavs ut som en är nära det (som till exempel i de ovannämnda … men hade nog kunnat säga ”de flesta” istället). Alltså mer en scen att agera i än en linje att följa
 
Att det (bara) finns platser, personer (med agendor) och krafter som startas upp, utan en förberedande historia eller uttänkt slutmål.

Få DoD äventyr som gavs ut som en är nära det (som till exempel i de ovannämnda … men hade nog kunnat säga ”de flesta” istället). Alltså mer en scen att agera i än en linje att följa
Jag förstår fortfarande inte. Vad är det du hittar i Dimön eller Spindelkonungens pyramid som inte är blorbigt?
 
Tidslinjen och ett tänkt slut. Protoblorbigt, kanske. Det ser man i flera äventyr.
Pratar vi över huvud taget om samma äventyr? Kan du berätta vilken tidslinje det finns i något av de här äventyren? Jag minns bara platser och varelser.
 
Är inte blorb främst när man har skrivit ner så mycket och så omfattande alternativ att spelledaren aldrig behöver hitta på något på stående fot?
 
Apropå datering av kvalitén så är väl dagens äventyr inte så värst bra? Visst lägstanivån är högre men hur många fantastiska äventyr publiceras idag? Det känns som alla riktigt omtalade äventyr och kampanjer skrev för rätt länge sen?
I rollspel allmänt eller DoD? I det senare fallet är det svårt att vara så ny när målet är att vara retro, men rollspel i allmänhet? Finns massor med bra som är nytt, oftast mer skulle jag säga.
 
Pratar vi över huvud taget om samma äventyr? Kan du berätta vilken tidslinje det finns i något av de här äventyren? Jag minns bara platser och varelser.
Jag läser in en tidslinje i dem. Men jag kan ju givetvis ha fel. :)

Är inte blorb främst när man har skrivit ner så mycket och så omfattande alternativ att spelledaren aldrig behöver hitta på något på stående fot?

🤷‍♂️ ja, nej … riktning, motiv, ja tidslinje/händelsekedja vill jag säga nej till.
 
Jag och @Magnus Seter pratade nyligen i typ en timme och en kvart om varför det var så usel i DoD-poddens bokcirkel. Nu har jag förträngt äventyret igen... tack och lov.
Kul att lyssna på er. Några synpunkter:

Magnus minne är inte det bästa. Det var Morgonstjärnan nr3 som äventyret kom i och, nej, det var inga troll på Trollbron där heller (vilket Magnus inser när han springer och hämtar Morgonstjärnan. Och dessutom insåg vilket nummer det var.).

Angående kartan så beskrivs den i originalet som: "Kartan visar vägen från Ny-Sarnath tilll bergen Tre Systrar. På baksidan finns en ritning över Sarkath Hans gravvalv." Så man slipper att gissa, som ni gör, hur kartan ser ut.

Hela inledningen verkar ha skrivits om av Lars-Åke. I originalet börjar det: "Din karaktär befinner sig på värdhuset 'Den Brustna Klingan', ett populärt tillhåll för äventyrare i staden Ny-Sarnath i Dalrike. Du sitter och pratar med Anshelm den Fruktansvärde, en storvuxen och gladlynt typ, som har skaffat sig ett problem." Och så beskrivs Anshelms problem med att han har en skattkarta, men inget skattletargäng. Kanske minst lika klyschigt, men åtminstone känns det rimligare att han egentligen söker kompanjoner till en skattjakt. Och att man kan få köpa kartan för 1000 silver, blir då inte lika orimligt. Fortfarande orimligt dyrt, förstås, men det är ju för att Anshelm egentligen tror att det finns mer att hitta där och inte vill släppa kartan ifrån sig.

Det finns inget i originalet om att det behövs mer pengar (100 silver) för att hyra in fler folk. Äventyret säger: "Om ditt sällskap redan är fulltaligt (med eller utan Anshelm) är det bara att ge sig av. Om du däremot tycker att du behöver fler följeslagare på detta farliga äventyr, finns följande personer tillgängliga." Sedan beskrivs Anshelm och fyra andra personer (Tomas Trollkarlen, Dorian den Djärve, Bisa den Lärda och Fredrik äventyraren) som kan fås att följa med för en andel av bytet.

De tre uppgifterna som man behövs slå för Historia för att få reda på, gavs direkt utan slag i originalet. Eftersom, som Magnus påpekar, de egentligen inte ger information som är viktig för äventyret, spelar det kanske mindre roll. De är bara där för att ge lokalfärg (och en missriktad förväntan om vad som väntar vid Trollbron).

I originalet var Sarkath Han en berömd ande- och dödsbesvärjare och inget annat. Och utan dubbelpunkter.

"det stora kejsardömet" var i originalet "det tzandiska kejsardömet". Apropå att Robert gärna ville se namn som man kan bygga vidare på. Och när det gäller namn, så hette "Fimtornet" i originalet "Fimbulton" och var en stad. "Vale" fanns inte, men däremot "Kummeldalen", "Femburg" och "Ny-Sarnath" (där värdhuset finns).

Att man förväntas köpslå om att köpa utrustning fanns inte med i originalet.

Den storvuxne Anshelm har STO 13. Kanske inte gigantisk, men klart över medel.

Originalet pratar inget om hur lång tid det tar att resa och har inte med regler för proviant.

I originalet finns det 50% chans för ett slumpmöte med fyra mantikoror på resan till Trollbron.

Det var ett par kimeror i Trollbobergen även i originalet. Och deras magiska bredsvärd hade även VÄSSA 4.

Trollen som finns vid gravvalvet är trollen som bodde vid bron ("det är den verkliga anledningen att de lämnade bron"). Kimerorna är alltså anledningen till att en massa troll inte längre bor i Trollbobergen. Det hänger faktiskt ihop.

I originalet talar Hugo Huggtand (som han heter där) språken Människa, Drake och gammal-tzandiska. Man kan notera att Tomas Trollkarlen talade Tzandiska (förmodligen modern tzandiska) och Bisa den Lärda talade Zirkoniska.

Angående Roberts kommentar att hans spelare valde att hoppa över pentagramcirkeln: "Den som passerar över pentagrammet (antingen han/hon gör det i luften eller på golvet) kommer att frambringa demonerna." Tekniskt sett. :)

Jonar (som förmodligen motsvarar Bisa i originalet) har fått en massa nya färdigheter i omarbetningen. Så att han har Geologi 45% får helt skyllas på Lars-åke. I originalet fanns det bara färdigheter som även fanns i reglerna.

Robert tyckte ju att man kunde hoppa över både Sarkath Hans gravvalv och Skelettbyns hemlighet. Men @Magnus Seter tyckte tydligen att Skelettbyns hemlighet vinner över Sarkath Hans gravvalv. Gäller det även originalet? Åtminstone tycker jag att det håller högre klass än omarbetningen.
 
Äventyret är väl släppt två gånger på svenska såvitt jag vet. Första gången i samband med den första utgåvan av DoD och sedan som medföljande introduktionsäventyr till andra utgåvan. Såvitt jag förstår är det i samband med andra gången den släpptes som den fått kritik, så kanske äventyret var förlegat redan då, men inte första gången det släpptes?
När det kom i Morgonstjärnan nr3 (första gången) var det för DoD82. När det sedan införlivades med DoD84-lådan (andra gången) var det en omarbetad version, vilket förmodligen är den de flesta har sett. Mitt minne är (givetvis) från den första utgåvan. Kanske mycket av negativiteten kommer av omarbetningen? Jag vet att Lars-Åke ändrade på en hel del, speciellt i äventyrets inledning.
 
Största synden i äventyret är väl början, där man introducerar risken att spelarna inte skaffar skattkartan. I originalet är det lite tydligt att kartägaren själv följer med om spelarna inte vill pröjsa.
Japp, i originalet (alltså det som publicerades i Morgonstjärnan nr3) tycker jag att det framgår tydligt att Anshelm vill ge sig ut på skattjakt och hans krav på 1000 silver för kartan bara är ett sätt att få tyst på rollfigurer som inte vill äventyra med honom. ("Visst, ni kan få köpa kartan av mig istället. Visst. Ge mig bara 1000 silver för den.")
 
Så, kan man sammanfatta hela diskussionen så här:

När äventyret publicerades första gången, 1982 i Morgonstjärnan nr3, passade det ihop med reglerna och stod sig väl i konkurrensen (dvs äventyret "Bland Alfer och Troll"). När det publicerades andra gången, 1984 i boxen till DoD84, hade det omarbetats på ett sätt som i flera delar gjorde det sämre, det passade inte 100% med reglerna och det stod sig inte längre väl i konkurrensen.

Är det en rimlig sammanfattning?

Fortfarande förstår jag inte riktigt det enorma hat mot det jag ser här och var, men att det var en besvikelse 1984 kan jag förstå. (Fast, prova att läs TSR-modulen N2, The Forest Oracle, från samma år.)
 
Kul att lyssna på er. Några synpunkter:

Magnus minne är inte det bästa.
Haha, ja är det nått jag lärt mig i de där poddarna så är det att minnet sviker!

Jag började spela DoD med Sarkath Hans Gravvalv och vi fastnade stenhårt! Så nått hade originalet, det ska jag erkänna!

För mig är äventyrets främsta brist att jag vill ha mer stöd till en ny spelledare. Särskilt för den tre veckor långa resan till Trollbron. Och mindre skatter.

Skelettbyn kontra SHG i original får jag återkomma om! Ska hitta Sinkadusen den var med i! Så att jag kan kolla skillnader. Vågar inte gissa vilket nummer! ... Nummer 1 var det väl. :)

Men för oss var Sarkath Hans Gravvalv VIKTIGARE än Skelettbyns hemlighet, oavsett deras kvaliteter. Och samtidigt har jag påverkats mer av Undhagens stil än av andra tidiga äventyr.
 
Back
Top