En aspekt som slog mig när jag läste romanerna är att rollspelsmodulerna på ett helt annat sätt är avsedda att vara barnvänliga. Ett extremt exempel på skillnaderna är stöveljunkare Gaddagormgald (O4Ö s. 73). I rollspelsmodulen är han en komisk figur som är ryckt ur sitt historiska sammanhang och bevuxen med barr, typiskt Drakar och Demoner. I första eller andra romanen är han en demonbesatt våldtäktsman och mördare, uppenbarligen en SLP från Kult.
DoD Konfluxsviten till DoD23?
- Thread starter Brior
- Start date
Fast det mönstret är oklart om det håller hela vägen. Jag minns inte Järntornets nedre delar med vivisektion och andra mänskliga experiment som något barnvänligt.
När jag ser den gamla original-illustrationen i Svavelvinter med Marjura och Trakorien så vill jag allt mindre knyta ihop det med övriga Ereb Altor. Visst att det kan finnas en del platser som berör både kampanjen och romanerna (Ransard, Jorpanga, Traxilme, Yndar etc), men tycker i övrigt Trakorien står sig så starkt fristående att rätt lite av det andra egentligen behövs mer än som en fond. Tänk att Marjura är den isolerade polarön, men i övrigt är det bara Trakoriska öarna som är den kända civilisationen.Jag ser ingen anledning "mysifiera" Svavelvinter - och spontan tycker jag Arkand verkar vara ett tecken på att det INTE är den riktning Ligan väljer ta DoD23 framåt. Det börjar kanske lite simpelt och trevande med Dimmornas Dal, men iom responsen tror jag de är öppna för mer intressanta teman. Jag tror Svavelvinter, som en enskild produkt, mår bäst av att vara just Svavelvinter och mer bör expanderas (som föreslagits), än förvandlas till mellanmjölk. Sedan känner jag spontant inte att Trakorien spelar jätteroll i just denna första delen, så skulle kännas konstigt förvänta sig ett sådant fokus. Om Oraklets 4 ögon och Trakorien sedan kommer i Astrolabs eller Ligans kostym i framtiden, är bara spekulation
Tilläggas bör ju att Erik redan finns ute på engelska i Forbidden Lands, så hans ton och tema är ju inte okända - utan kan snarare locka nya spelare tänker jag.
Sant, men den första romanen slår an tonen redan i början med sin skildring av sexuella övergrepp inne i Shaguls gravkammare. Jag uppfattar det som att medan spelmodulerna förutsätter att tolkieniansk ondska finns, så vill romanerna visa i detalj på vilket sätt Shagul & Co är onda, nämligen i sin själviska empatilöshet.Fast det mönstret är oklart om det håller hela vägen. Jag minns inte Järntornets nedre delar med vivisektion och andra mänskliga experiment som något barnvänligt.
JohanL
Champion
- Joined
- 23 Jan 2021
- Messages
- 8,606
Det är väl för all del den uppenbara implikationen i originalet också, men visst, det sägs inte explicit.
I 1987 års version verkar dock Shagul själv, märkligt nog, inte ha vistats i den gravkammare där prinsessan Elmesum legat inspärrad.
Anthrox
Kulturvetaringenjör
- Joined
- 8 Jun 2017
- Messages
- 5,493
Va?
Gravkammaren är utrustad med ett batteri av Shagul-kloner, men Big S himself är någon annanstans.
Brior
Swordsman
Jag tänker mig, åtminstone i romanerna, att klonerna alla är fullvärdiga Shagul, även om originalversion har status som Primus inter pares. En sak jag själv blev nöjd med i böckerna var att de olika kopiorna känner viss konkurrens – särskilt den yngsta på Palamux, som lite är den jobbiga lillbrorsan.