Hela Sverige som fantasy (helgpyssel)

[Deodanders]

Stora Skuggan väcker ju äventyrslusten i mig också. Och utanför Sundborn ligger Hobborn.

 

[Stormspike]

Spraxya utanför Borlänge.

Tror jag fick förklarat för mig någon gång av en insatt att uttalet är typ "Spracha". Hursom ett intressant namn.

 

[Magnus Seter]

Tror jag fick förklarat för mig någon gång av en insatt att uttalet är typ "Spracha". Hursom ett intressant namn.

Stämmer.

 

[Theo]

Rumlaborg! Låter som ett Astrid Lindgren-namn, men den har funnits på riktigt.

Inte bara det, när den först (?) nämns i källorna i samband med Engelbrektsupproret hölls den av en tysk fogde vid namn Otto Snaps.

 

[Svarte Faraonen]

E22:an mellan Karlskrona och Kalmar passerar bland annat genom Järnsida och Fågelmara.

 

[Mundo]

Alltid gillat namnet på Trollenäs slott. Dessutom har det coolast fantasylore.

> Enligt gamla sägner är ätten Trolles stamfar den ondskefulle hedningen Gunnar Gröpe (gröp=grym) som levde på 900-talet. De sades att han på nätterna förvandlades till varulv. Gröpe låg i ständig fejd med trollet Skratte som han till slut lyckades hugga huvudet av. Därav ättens namn och vapen med ett huvudlöst troll på skölden. På Trollenäs ska både Gröpe och trollet Skratte ha återfötts i olika gestalter genom århundradena. Gröpe tar oftast skepnaden av en stor svart hund med lysande ögon som brukar hugga mot strupen, oftast visar sig hunden nere i källaren.

 

[chrull]

E22:an mellan Karlskrona och Kalmar passerar bland annat genom Järnsida och Fågelmara.

E4, E10, E18, E20, E22 etc är ju dessutom väldigt fantasy - det är ju helt klart referenser till vilken Hex deras startpunkt ligger i. Och som vi alla vet är ingenting mer fantasy än hexkartor.

 

[Svarte Faraonen]

Alltid gillat namnet på Trollenäs slott. Dessutom har det coolast fantasylore.

> Enligt gamla sägner är ätten Trolles stamfar den ondskefulle hedningen Gunnar Gröpe (gröp=grym) som levde på 900-talet. De sades att han på nätterna förvandlades till varulv. Gröpe låg i ständig fejd med trollet Skratte som han till slut lyckades hugga huvudet av. Därav ättens namn och vapen med ett huvudlöst troll på skölden. På Trollenäs ska både Gröpe och trollet Skratte ha återfötts i olika gestalter genom århundradena. Gröpe tar oftast skepnaden av en stor svart hund med lysande ögon som brukar hugga mot strupen, oftast visar sig hunden nere i källaren.

Gunnar Gröpe var också enligt legenden den som halshögg Sankt Sigfrids tre systersöner, Unaman, Sunaman och Vinaman.

 

[Mundo]

Gunnar Gröpe var också enligt legenden den som halshögg Sankt Sigfrids tre systersöner, Unaman, Sunaman och Vinaman.

Gunnar verkade vara en riktig hejare när det kom till att hugga huvudet av folk. Det sägs ju att man ska göra något man både tycker om och är bra på, så han var säkert lycklig!

 

[Mogger]

E4, E10, E18, E20, E22 etc är ju dessutom väldigt fantasy - det är ju helt klart referenser till vilken Hex deras startpunkt ligger i. Och som vi alla vet är ingenting mer fantasy än hexkartor.

Eh, nej det är effektgraden på besvärjelser! Blixt E22 är inget att leka med!

 

[Sömniga Isaac]

Eh, nej det är effektgraden på besvärjelser! Blixt E22 är inget att leka med!

Effektgrad kataklysm som vi säger.

 

[Svarte Faraonen]

Eh, nej det är effektgraden på besvärjelser! Blixt E22 är inget att leka med!

Blixt på E22 dras till det mål som har mest metall i sig, vilket sannolikt är Sweden Rock-området i Norje.

 

[chrull]

Blixt på E22 dras till det mål som har mest metall i sig, vilket sannolikt är Sweden Rock-området i Norje.

*humpf* men bara en vecka om året!

/Hälsningar dina vänner på

 

[Daniel]

Alltid gillat namnet på Trollenäs slott. Dessutom har det coolast fantasylore.

> Enligt gamla sägner är ätten Trolles stamfar...

Intressant! Då kanske det finns två varianter på ätten Trolles ursprung, eller att de är varianter på samma story. Även den andra är full av fantasyfluff. Den berättas bl.a. i den franske diplomaten Charles Ogiers reseskildring som han skrev efter en lång vistelse i Sverige 1635. Några svenska adelsmän tar med Charles på turistbesök till en skattkammare i Stockholm, där det märkvärdigaste föremålet enligt Charles är "ett svart och krokigt horn, som de kalla Trollhornet och som fordomtima en svensk riddare i envigeskamp frånryckt eller frånrövat själva djävulen, som antagit gestalten av ett troll eller en bock". [...] "Ända till våra dagar bär därefter hans ätt namnet Trolle."
Ur Charles Ogiers dagbok under ambassaden i Sverige 1634-1635 - ett fascinerande och underhållande lästips, för övrigt!!

 

[zo0ok]

Trolltorp är rätt fantasy!

 

[Daniel]

Tråden fick mig att googla en omröstning om Sveriges vackraste ortsnamn och tydligen finns det en ort i Älvdalen som heter Mörkret.
Undrar om det finns Eon-spelare där?

Kanske inte riktigt fantasy , men Eloso förlag kom ju fram till att Lund var sveriges Arkham. eller om Arkham är amerikas Lund....

Och ett av dödsfallen i Call of Cthulhu sker ju i Göteborg!

 

[Dilandau]

Jag är uppvuxen i gränslandet mellan The Southern Hill och The Court of Pines. I närheten låg Bark Village och The King’s Meadow. Min faster bodde i The Mill, och pappa åkte dagligen till The Aspen Headland.

 

[TobiasEkwall]

De två orterna Skrike och Spjute som ligger lägligt efter varandra längst e4:an, lite sån latjo-grisondlarfantasy känsla

 

[EvilSpook]

Har en del släkt runt Norberg. Det fullkomligt kryllar av bra platser där.

Kärrgruvan
Svinryggen
Galgbacken
Flängan
Munkgruvan
Igeltjärnen
Trätten
Trollbo
Dunderbo
Stripåsen
Spännarhyttan
Djupkärra
Karbenning
Fliken
Kloten
Etc.

Och landskapet är fullt av forsar, skogar, kärr och gruvhål.


//EvilSpook

 

[Herr Grönstedt]

Nu när du säger det undrar jag varför jag aldrig skrivit något där jag använt Djävulsklyftan (som ligger utanför Gällivare mellan Koskullskulle och Tjautjasjaure, vilket i sig lär låta som rena fantasyn för utsocknes).

Kanske min favoritplats i världen. Otaliga timmar har jag ägnat i tallskogarna på Sarkasvaara under årets alla årstider. Jag har även släpat @hakanlo upp till Djävulsklyftan där vi blev attackerade av en fjällvråk som tyckte att vi kom för nära (om jag minns rätt).