Var hittar man stöd i en social konflikt?

Jo du tror rätt. Deras hyresavtal är uppsagt och deras hyresrätt är förverkad (enligt Jordabalken kap 12, §42 för den som vill studera lagen), men trots det har de "besittningsrätt", dvs jag har ingen formell rätt att avhysa dem ur mitt hem. Vilket känns extremt jobbigt. Nu har de (delvis) hållit sig borta i några dagar, men jag får magsår av tanken på att de kan dyka upp när som helst.

Den enda instans som kan avhysa en hyresgäst är Kronofodgen och det är en extremt långsam process. Kan tydligen dra ut på tiden från tre-fyra veckor till flera månader.

Och de är definitivt i "ekonomisk knipa". Båda är arbetslösa - mest av att ingen av dem aktivt sökt något arbete. Sedan finns det andra aspekter som också ligger dem i fatet. Men det jobbigaste är att huvudpersonen i detta pendlar (i sina SMS till mig) mellan "kan du hjälpa mig att packa ner lite saker åt mig" till "du rör inte mina saker ditt äckliga svin!". På min inrådan sökte de hjälp hos Socialtjänsten i vår kommun igår, vilket ledde till att en socialsekreterare ringde upp mig och skällde ut mig för att jag behandlade de här människorna så illa. Och att Socialtjänsten absolut inte tänkte hjälpa dem med bostad, för de måste få fortsätta att bo i mitt hem. :oops:
Jag känner absolut igen problematiken och beklagar verkligen att du ska behöva stå ut med det här.

Samhällets signaler att den som är generös och hjälper folk själv själv utsätter sig för risker gör ju att man snarare drar sig för att hjälpa andra.

Att socialsekreteraren överhuvudtaget kan med att skälla ut dig borde anmälas till kommunen (även om jag har full förståelse för om du inte orkar).

Kanske det här ändå hjälper?
 
En av de viktigaste sakerna du kan göra nu är att dokumentera så mycket du orkar med. Det kan hjälpa dig senare.

T.ex. gör "dagboksnoteringar" när du pratat med dem där du sammanfattar vad ni pratat om och hur de bemötte dig, spara alla SMS (kanske skriv ut eller skärmdumpa dem), ta med dig vittnen i samtal med dem, sådana saker.

Det är supertråkigt att behöva göra det, men kan vara ovärderligt framöver om det behövs drivas en process.

Och acceptera inte obehagliga eller agressiva SMS. Polisanmäl sådana.

Sen är det ju så att du kan söka läkarvård om du mår dåligt. Du behöver alltså inte ta tag i allt helt själv, du kan räcka upp handen och säga till en läkare "fan jag mår superdåligt på grund av en konflikt, jag behöver hjälp".
 
Jag känner absolut igen problematiken och beklagar verkligen att du ska behöva stå ut med det här.

Samhällets signaler att den som är generös och hjälper folk själv själv utsätter sig för risker gör ju att man snarare drar sig för att hjälpa andra.

Att socialsekreteraren överhuvudtaget kan med att skälla ut dig borde anmälas till kommunen (även om jag har full förståelse för om du inte orkar).

Kanske det här ändå hjälper?
En annan tanke. Om du skulle sälja huset, vad händer då? De lär väl knappast kunna följa med som inventarier? Alltså borde det väl bara vara att sälja av det till nån, avhysa dem och sedan köpa tillbaka det (för samma belopp).
 
Jag känner absolut igen problematiken och beklagar verkligen att du ska behöva stå ut med det här.

Samhällets signaler att den som är generös och hjälper folk själv själv utsätter sig för risker gör ju att man snarare drar sig för att hjälpa andra.

Att socialsekreteraren överhuvudtaget kan med att skälla ut dig borde anmälas till kommunen (även om jag har full förståelse för om du inte orkar).

Kanske det här ändå hjälper?
”Om bostaden är en bostadsrätt eller ett annat typ av boende gäller istället lagen om uthyrning av egen bostad. Besittningsskydd kan aldring uppkomma för en inneboende person i det fallet. ”
 
”Om bostaden är en bostadsrätt eller ett annat typ av boende gäller istället lagen om uthyrning av egen bostad. Besittningsskydd kan aldring uppkomma för en inneboende person i det fallet. ”

Om du hyr en bostadsrätt eller villa i ANDRAHAND gäller inte besittningsskydd.

Besittningsskydd gäller heller inte om kontrakt aldrig skrevs utan då räknas personerna endast som inneboende och inneboende har inte besittningsskydd .
 
Last edited:
Ifrån hyresgästföreningens hemsida

Besittningsrätt vid inneboende

Det finns aldrig ett besittningsskydd vid inneboende.

Besittningsrätt när du hyr en bostadsrätt eller villa

Det finns inte heller ett besittningskydd för villa eller bostadsrätt när man hyr i andrahand.
 
En annan tanke. Om du skulle sälja huset, vad händer då? De lär väl knappast kunna följa med som inventarier? Alltså borde det väl bara vara att sälja av det till nån, avhysa dem och sedan köpa tillbaka det (för samma belopp).

Fast de har ju inte besittningsskydd, och att sälja och köpa nytt kommer ju inte gå fortare än att bara avhysa dem genom kronofogden, som Oldtimer vill undvika. Så juridisk har han ju redan allt han behöver.

Frågan är väl mer hur man hanterar det sociala och får dem att själva vilja flytta ut, med bibehållen psykisk hälsa, och utan att man tvingas bete sig på ett sätt man tycker är tarvligt!?

//EvilSpook
 
fått bo i nedervåningen på min villa tillsammans med sin sambo i nästan två år
Det finns aldrig ett besittningsskydd vid inneboende.
Det finns inte heller ett besittningskydd för villa eller bostadsrätt när man hyr i andrahand.
Man kan ju föreställa sig en situation där man avdelat en separat lägenhet i ett bostadshus, och därmed i praktiken gjort det till ett flerbostadshus, och därmed varken klassas som inneboende eller andrahandshyresgäst. Men det låter inte så i detta fall.

Kuriosa: om man arrenderar en jordbruksfastighet kan man bli uppsagd om ägaren själv vill driva jordbruk på fastigheten igen.
(låt oss inte gå in på detaljer - men det finns ett särskilt skydd för sitt eget hem)

Den enda instans som kan avhysa en hyresgäst är Kronofodgen och det är en extremt långsam process. Kan tydligen dra ut på tiden från tre-fyra veckor till flera månader.
Det är ju en enorm skillnad på att
1) Ha rätt enligt regler och lagtext att säga upp kontraktet och be människorna lämna
2) Att få hjälp av myndigheter/våldsmonopolet att få ut människorna från sitt hus och sin närhet

Vägen till (2) tenderar att gå via tingsrätt och kronofogde, och det kostar betydande pengar (som hemförsäkringen kan täcka) och tar betydande tid.

Men det viktiga för Oldtimer att påminna sig om är att man har rätt att sätta gränser för sitt eget liv, sitt eget hem och sin egen integritet. Inte minst moraliskt. Till slut handlar det om att man har ansvar att ta hand om sig själv, så att man fortsätter fungera som människa och inte själv blir någon annans problem. Det är tråkigt när en långvarig handling av genorositet och välkomnande slutar med utnyttjande och otacksamhet.
 
Om ditt bolag har en revisor är det fullt möjligt att de har ett samarbete med någon jurist som revisorns kunder kan nyttja x timmar kostnadsfritt. Det visade sig att min revisor hade det. Nu hade jag visserligen redan tagit reda på relevant information men det var skönt att kunna säga att jag har pratat med en jurist och detta är vad som gäller.

I ditt fall låter det dessutom som att en jurist skulle kunna göra nytta. Man har inte rätt att bo kvar som inneboende. Det gäller enbart hyresrätter och uppsägande av kontrakt som saknar grund.
 
Usch vilken jobbig situation.
Jag kan bara komma med stöttande ord och hoppas att detta löser sig så snart som möjligt då du har fått gott om goda råd redan.
Men att blanda in någon tredjepart, en jurist tex, är kanske den bästa lösningen. De kan ju inte bara fortsätta att bo kvar.
Galet!
Håll ut och be om hjälp! Vart som är bäst kan jag verkligen inte ge dig råd om, men @Mogger hade ett bra förslag tyckte jag det lät som.
 
Nu har de (delvis) hållit sig borta i några dagar, men jag får magsår av tanken på att de kan dyka upp när som helst.

På min inrådan sökte de hjälp hos Socialtjänsten i vår kommun igår
Det låter ju som att KANSKE kommer de faktiskt att flytta ut och problemet ... minska eller upphöra, även om det kanske inte är helt löst närmsta dagarna.

I så fall kanske du ska prioritera att förebygga ditt magsår (prata med en terapeut) och ta hand om dig själv, snarare än att börja agera tuffare i själva frågan.

Jag får känslan av att du tagit i det värsta, men att du mår som sämst nu, och är trött, ledsen, frustrerad och sliten.
 
Som sagt, stämningen i situationen går verkligen upp och ner. Nu frågade de snällt om de fick lov att komma hit och packa ner lite grejer. Vilket jag naturligtvis gick med på. Så jag hjälpte dem att packa ner saker de behövde och stämningen var helt odramatisk. :oops:

Snacka om emotionell berg-och-dalbana.
 
Som sagt, stämningen i situationen går verkligen upp och ner. Nu frågade de snällt om de fick lov att komma hit och packa ner lite grejer. Vilket jag naturligtvis gick med på. Så jag hjälpte dem att packa ner saker de behövde och stämningen var helt odramatisk. :oops:

Snacka om emotionell berg-och-dalbana.

Kan tänka mig att de lever under rejäl stress också. Det kan ju förklara berg och dalbanan när det kommer till känslor.
 
Som sagt, stämningen i situationen går verkligen upp och ner. Nu frågade de snällt om de fick lov att komma hit och packa ner lite grejer. Vilket jag naturligtvis gick med på. Så jag hjälpte dem att packa ner saker de behövde och stämningen var helt odramatisk. :oops:

Snacka om emotionell berg-och-dalbana.
Sjukt ledsen att du behöver gå igenom det här. Det låter som en total mardrömsituation (jag är obekväm med folk runtomkring mig även när alla är snälla och kommer överens).

Förhoppningsvis kan du få ut dem steg för steg på det här sättet, tills de kommit så långt att du bara kan knuffa dem över tröskeln och barrikadera dörren.
 
Lite uppdatering.

De har, genom kommunen, fått en plats på ett stödboende en liten bit utanför staden. Jag var en sväng med några grejer till dem (bland annat laddkabel till telefon) i förrgår. Inga konflikter då. Igår drog däremot stormen av hat-SMS igång igen, men lugnade ner sig så småningom.

Arbetet med att få en formell avhysning av Kronofogden fortgår under tiden. Jag vill ju inte att de skall försöka flytta in här igen. Jag pratade med Polisen om det och människan på Polisen hävdade med bestämdhet att jag (eller de) inte kan hindra någon från att komma in i den bostad där man är folkbokförd. Vilket låter som en väldigt konstig tolkning i mina öron.

Så, i eget intresse, vill jag ju att de kan stanna på det där stödboendet. Men fick just ett SMS om att de nekats ekonomiskt bistånd av kommunen. Hon hade ju "lånat" en del pengar av mig och andra och tagit emot det på Swish. Så Socialtjänsten ansåg ju att de borde kunna leva på de pengarna (som förstås redan spenderats på ett beroende). Nu är ju risken för mig att deras strategi blir att återvända till min bostad.

Någon här som är insatt i hur det sociala skyddsnätet fungerar för någon i ett beroende som har burit sig åt som en idiot och bränt alla pengar på sitt beroende? Kan Socialtjänsten bara två sina händer och säga "lägg dig att dö i en rännsten då"?

Vad gäller mitt eget mående, så bokade jag en online-session med en psykolog i morse. Men hon sade bara saker jag redan visste - fast med hårdare ord. "Skär bort dem ur ditt liv". Lätt att säga - svårt att göra.
 
Last edited:
Jag har ingen detaljkunskap om hur sådant här fungerar men om personerna nu fått plats på ett annat boende, borde de då inte folkbokföra sig där? Denna formuleringen är hämtad från boupplysningen.se: "Grundregeln att utgå ifrån när det kommer till folkbokföring är att du ska vara folkbokförd där du är bosatt. Du anses vara bosatt där du regelbundet sover." Och här finns det möjlighet att anmäla felaktig folkbokföring till Skatteverket. Det känns som ett halmstrå, men kanske värt att gripa efter.
 
Vilken trälig situation, låter som att du skulle behöva stöttning även i att tolka lagarna som påverkar din situation i det här fallet. Även om polisen sagt en sak skulle en jurist med expertis på ditt område behövas, men då tänker jag att det blir en kostnadsfråga. Kan bara önska dig lycka till i tvisten och hoppas att den andra parten i tvisten ser att båda parter blir lidande av det som sker och självmant väljer bort konflikten. Samtidigt är det ju den mentala påfrestningen som verkar tära mest på dig och den kommer ju inte upphöra förrän du med säkerhet vet att den andra parten inte kan komma åt ditt hem.

Trist läge och trist att behöva känna sig så maktlös i sitt eget hem. :(
 
Jag har ingen detaljkunskap om hur sådant här fungerar men om personerna nu fått plats på ett annat boende, borde de då inte folkbokföra sig där?

Det är sedan några år tillbaka olagligt att vara folkbokförd på fel adress. Så att stå på fel adress, den adress där du inte har ditt hem, är en olaglig handling enligt svensk lag. Kan vara bra att ta med sig.
 
Risken är väl att ett stödboende inte räcker som skäl för att ändra folkbokföringen, särskilt inte om personerna också har en fast adress där deras lösöre finns kvar, men kan vara värt att kolla upp i alla fall. Folkbokföringen är ju avgörande i många avseenden.
 
Back
Top