Bästa rollspel som ni inte vill spela?

Traveller för jag har fått för mig att det är Hard sci-fi och jag ogillar hard sci-fi.

Har fått för mig att traveller är alldes för hård sci-fi för min smak .

Travellers största inspiration är ju Dumarest of Terra, till den punkt att det typ skulle med lätthet kunna vara Dumarest The RPG. Så njeeeeee….

532C8BCD-C39C-410D-BE61-2AF5754755A8.jpeg
 
Jag har nog själv inget sådant här. Allt jag gillar och tycker är bra skulle jag gärna se på spelbordet, kanske inte i morgon dag men någon gång.
 
Travellers största inspiration är ju Dumarest of Terra, till den punkt att det typ skulle med lätthet kunna vara Dumarest The RPG. Så njeeeeee….

View attachment 8898
Jag erkänner gärna min okunskap och säger att jag aldrig läst dumarest of terra så jag känner inte till eventuella kopplingar mellan det och traveller
 
Jag erkänner gärna min okunskap och säger att jag aldrig läst dumarest of terra så jag känner inte till eventuella kopplingar mellan det och traveller

Det är rätt rolig läsning just för att det är så tydligt hur saker plockats därifrån rakt in i Traveller (bara namnet traveller är tex vad huvudpersonen Dumarest kallas, någon som reser mellan stjärnorna). Men mycket möjligt att hårdheten kommer med senare utgåvor (här är jag relativt okunnig).
 
Vill blir väl relativt. Jag har inga spel jag tycker är bra men inte vill spela under några förutsättningar alls.

Av dem jag har i hyllan:
Warhammer 4. Det känns otroligt gediget och det finns mycket där som jag tycker är riktigt bra. Jag tror bara att det kräver en nivå av regelkunskap av alla inblandade för att flyta på som inte känns realistisk att nå.

Svavelvinter. Samma skäl som Warhammer fast gällande settingen. Det skulle krävas en grupp där alla läst och gillar romanerna och som kan extrapolera från dem. (Jag vet inte om jag är där jag skulle gärna vara fripassagerare hos ett gäng som var det.)
 
Väsen ligger rätt högt där. Det är skitsnyggt och välarbetat, men jag har svårt att få upp något intresse att faktiskt spela det.
 
Jag har flera gånger beskrivit " Night’s Black Agents " på det viset. Det verkar så bra, så genomtänkt där mekaniken har mängder av finurligheter för att få fram just den typen av historier som spelet bygger på (spioner), Få spel har känts så genomtänkta och "färdiga" som NBA kändes när jag läste det.
Plus att det har ett spelledarkapitel som får de flesta rollspel att skämmas.
Jag tror det är ett av de bästa rollspel som någonsin skrivits.

Men jag vill inte spela det. För det bygger helt på GUMSHOE systemet,
Jag har svårt för meta poäng i rollspel, och Gumshoes skillsystem är ju bara metapoäng hela vägen ner.
Jag tycker det är fascinerande att när folk pratar om Gumshoe så brukar diskussionerna stanna vid undersökande färdigheterna när det är det andra skillsystemet som jag jag tycker borde vara det kontroversiella.
 
Jag tycker det är fascinerande att när folk pratar om Gumshoe så brukar diskussionerna stanna vid undersökande färdigheterna när det är det andra skillsystemet som jag jag tycker borde vara det kontroversiella.

Det här håller jag helt med om, om än från perspektivet att jag gillar systemet för General Skills. Men det är absolut den mer radikala regeln.
 
Antagligen Twilight 2000. Var galet pepp på det fram till 24/2. Ett riktigt bra spel men som inte känns spelbart för mig just nu. Eller på ett bra tag iaf.
 
D&D5E är ju vansinnigt populärt och omtyckt och säkert alldeles fantastiskt, men jag och spelet klickar verkligen inte. Känns lite som en datarollspel-simulering och min gissning är att det är delvis därför spelet blivit så populärt. För de som inte spelat bordsrollspel men lirat mycket Witcher, Dragon Age och Skyrim är det hög igenkänningsfaktor och snarlikt. Men för mig som tycker att datarollspel är en ganska torftig variant av bordsrollspel så klickar det inte.
Lite OT, men var inte grejen med 4E att det var alldeles för dataspeligt och därför blev ganska avskytt, och 5E är mindre dataspeligt och mer populärt?
 
Lite OT, men var inte grejen med 4E att det var alldeles för dataspeligt och därför blev ganska avskytt, och 5E är mindre dataspeligt och mer populärt?

Kritiken mot 4E var att det inte "kändes som D&D". Utöver det var det ett mycket väldesignat spel för sitt syfte (bara ett syfte som många inte uppskattade), men man fick backa på många av förbättringarna till 5E, som prioriterade "att kännas som D&D" över att vara ett väldesignat spel.

Min slutsats är att ett spel inte får vara för bra om det fortfarande ska "kännas som D&D".
 
Lite OT, men var inte grejen med 4E att det var alldeles för dataspeligt och därför blev ganska avskytt, och 5E är mindre dataspeligt och mer populärt?
Så kan det mycket väl vara, jag vet ingenting om 4E. I 5E kände jag i alla fall att sättet man köper och uppgraderar skills och hur man liksom planerar för att ens karaktär och grupp blir så bra som möjligt kändes väldigt mycket som hur man tänker kring ett dataspel. Samma hur de äventyr jag spelade var upplagda.
 
Min obekräftade misstanke är att Blade Runner kommer att bli ett sådant här spel för mig. Det kommer säkerligen att vara oändligt snyggt och välgjort, men jag känner mig osäker på spelbarheten och jag har ingen stark relation till Blade Runner.

På motsvarande vis utgår jag från att det finns bra Star Trek-spel, men problemet är att det oundgängligen ändå är Star Trek.
 
Back
Top