Jag tror att problemet i spel ofta är att SL inte får nån hjälp. Alltså det här:
Och än en gång blir jag TVINGAD att lyfta Apocalypse World som ett bra exempel med sin lista av moves med konsekvenser som SL sneglar på vid missade slag och väljer nåt som verkar intressant. Jag tror på riktigt ALLA spel skulle vara bättre av nåt liknande.
Fem minuter in i första spelmötet också. Schysst SL, verkligen superschysst.
Nu minns jag bara scenen från filmen, men är inte grejen att hoberna misslyckas med att gömma sig. Nazgulen stannar i höjd med trädet, kliver av hästen och närmar sig dem. Det är då en av hoberna får den briljanta idén att slänga en pinne åt ett annat håll. Nazgulen blir distraherad, vilket ger hoberna möjligheten att fly nerför en backe i tät terräng. För mig bygger scenens nerv på det inledande misslyckandet. Betraktat som en rollspelsscen är det någon av spelarna som därefter löser situationen med en kreativ idé, vilket så klart är roligare än att SL slänger in något tursamt sammanträffande.
Jag håller med om det här och kan också lyfta Svärdets sångs tabeller för missöden. När @Vulpe s vildmarksman misslyckas med sitt slag för att slå läger, ger det mig som SL hjälp att förklara vad det är som har hänt.
Jag vill dock slå ett slag för att misslyckanden kan få vara vad de är. Jag tycker, både som spelare och SL, att alldeles för få rollpersoner dör under äventyr och hade gärna sett att det skedde i första scenen. Sjukt dramatisk öppning, ju! Spelarna känner direkt att deras karaktärer svävar i livsfara!
Precis, lika så Band of blades (Blades in the Dark) där SL säger konsekvenserna av vad ett misslyckande, halv framgång och full framgång innebär innan man slår slaget. Där spelaren som skall slå därför har möjlighet att ändra sitt tillvägagångssätt eller spendera en resurs för att kunna förändra förutsättningarna.
Ja, detta var något som de där spelen på Indielistan™ ofta led av. Precis som du säger blev det mycket snack om att sätta stakes, och i vissa spel var det uttalat att man skulle "dividera" tills man kommit fram till konflikter och konsekvenser som alla var nöjda med. För mig dödade det en del av inlevelsen. Plötsligt fick jag för mycket information och det blev istället en förhandling. Jag tror också, som du säger, att orsaken var att man tidigare slog utan att riktig känna till riskerna, och det kunde också bli fel. "nä, hade jag vetat det hade jag aldrig slagit!", men även där håller jag med dig. Comitta! Det kanske inte blev som du tänkt dig. Å andra sidan har jag sett många spelare spela safe istället.
Ja, det är inte superenkelt detta och kanske, som så ofta annars, är lösning helt enkelt att man som spelgrupp känner varandra, är lyhörda och släpper all prestige? Jag kan inte minnas att vi har haft det här problemet i vår grupp på säkert 10 år.
Edit: Hade räckt med att likea ditt inlägg
Haha ser nu att jag formulerade mig lite konstigt skulle skrivit sen 2010 och framåtSpelar ni i framtiden alltså?Coolt!
//EvilSpook
