Nekromanti Zorián-Stav

Ang. smurfarna!

O ja. Jag försöker i alla fall äta smurfar så ofta jag kan men de små krabaterna är inte riktigt tjänstvilliga. Ock ock ock, stackars mig. Jag som har ett så fint recept på smurfsoppa...
 
Re: Underskattningen av stav [OT]

Varför hitta på en husregel som redan finns?

Av ren okunskap faktiskt /images/icons/wink.gif

Hade faktiskt inte koll på den tekniken.

/Mederian
 
Re: Stav är coolt!

Stav är ett uttjatat vapen, alla har det nu för tiden.
Ta något mer ovanligt till er magiker, ex en dolk eller en piska. Jag har en vis gammal man som stödjer sig på ett spjut, mycket användbart om jag får säga mitt.

"I begynnelsen skapade människan Gud"
 
Re: Underskattningen av stav [OT]

hoppas du inte tar illa upp men din husregel verkar vara lite koboldisk.

"I begynnelsen skapade människan Gud"
 
Re: Oh-de-lally!

"Inte riktigt att låta ändarna på staven snurra runt för att förvilla motståndaren - den stridsmetod som jag menade var asiatisk."

Jo, nog blir motståndaren förvirrad, alltid, och frågar sig "hur dum är det där flarnet egentligen", sätter in sin egen stav mitt i spinnet, stöter med samma ände, och sopar till med den andra.

Det verkar som att du har sett för mycket på en och annan hongkongfilm för mycket. /images/icons/wink.gif

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 
Re: Underskattningen av stav [OT]

Å andra sidan fick ALLA fiender konstant in perfekta träffar så fort vi inte gjorde exakt som SL ville... Det är en av de stora anledningarna att jag slutade spela med honom.
Å andra sidan - utan den SL'en skulle vi ju kanske inte ha den ödödliga kommentaren "Parering är för mesar!" ;-))

/Tobbelobbe - lite stryk ska en man tåla :-)
 
Re: Oh-de-lally!

Nja, för mycket Hong Kong-såpa vet jag inte om man kan se förvisso. Nåja, visst är det så att filmsnurranden och annat menlöst vift lätt avbryts av en förnuftig motståndare men fy tusan för en Shaolinmunk!!!
Han viftar inte med staven enbart för syns skull trots att man kan tro det när man ser uppvisningarna. Till och med de stela japanerna använder gärna både jo- och bostavens bägge ändar och det fungerar alldeles utmärkt. Visst tusan går det att vifta runt med staven som ett "redigt flarn" om man bara vet vad man gör.
 
Re: Oh-de-lally!

"Till och med de stela japanerna använder gärna både jo- och bostavens bägge ändar och det fungerar alldeles utmärkt."

Till och med en obildad saxisk bonde använder gärna sin vandringsstavs båda ändar och det fungerar också alldeles utmärkt. Det är för övrigt enda sättet han har för att ha en chans mot en välrustad, vältränad och välbeväpnad normandisk riddare med full brynja, långsköld och svärd, såvida han inte har en långbåge, förstås - den saxiska bondens andra favoritvapen. /images/icons/wink.gif

Men allvarligt talat, att få snurr på en stav kostar tid. Man gör nästan lika mycket skada utan att snurra pinnen som om man gör det - förmodligen gör man till och med mer skada om man inte snurrar, i och med att man då kan räkna in kroppens tyngd bakom momentet och musklernas styrka. Man är bra mycket snabbare utan att snurra - det tar tid att bygga upp momentet i snurrandet, under vilken man är mer eller mindre försvarslös och i vilket fall som helst inte skadar motståndaren.

Så mitt råd, i alla fall om du vill ha en realistisk stångfajt, är att glömma kung fu-rullarna, strunta i alla uppvisningar på Eurosport, och faktiskt koncentrera dig på att ha ihjäl den lede fi.

Det är för övrigt en sak som européer är bättre på än asiater - asiater har en tendens att glömma bort att stridskonster är till för att döda fienden, och stoppar in en massa metafysiskt blaha i dem. Européer konstaterar kallt att fiender är till för att slås ihjäl, och bygger en metod eller ett vapen för att lösa uppgiften. Det tog fram till ca 1350 innan påven gav upp försöken att bannlysa armborstet som oridderligt och okristligt, och det berodde mest på att kanoner och primitiva gevär började dyka upp (ditintills hade armborstet ändå använts för att det var ett så läbbans effektivt vapen). Därefter slängde sig hela Europa in i kapprustningens iver och struntade i huruvida det var ohederligt eller inte. Det tog fram till ca 1500 innan geväret kom till Japan, och det första Tokugawa Ieyasu gjorde när han tog makten var att kasta ut dem eftersom de inte passade ihop med bushido.

Kort sagt, överskatta inte asiatiska stridskonster för att de har så koola kung fu-filmer.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 
snurrigt

Man är bra mycket snabbare utan att snurra - det tar tid att bygga upp momentet i snurrandet, under vilken man är mer eller mindre försvarslös och i vilket fall som helst inte skadar motståndaren.

Dessutom är man bra mycket mer förutsägbar om man står där och snurrar med en ruskig fart... det är trögt att göra ett plötsligt och oväntat utfall, det är svårt att byta till en annan teknik (som t.ex en stöt), svårt att parera på ett kontrollerat sätt, o.s.v.

Kort sagt, överskatta inte asiatiska stridskonster för att de har så koola kung fu-filmer.

En annan sak man inte skall överskatta är hur representativa för asiatisk stridskonst kung-fu-filmer egentligen är... Det jag sett av jo-do (japansk stav-fight) innehåller t.ex inte notervärt mycket meningslöst snurrande :gremsmile:
 
ot: asiatiska stridskonster

Det är för övrigt en sak som européer är bättre på än asiater - asiater har en tendens att glömma bort att stridskonster är till för att döda fienden, och stoppar in en massa metafysiskt blaha i dem. Européer konstaterar kallt att fiender är till för att slås ihjäl, och bygger en metod eller ett vapen för att lösa uppgiften.

Jämförelsen är litet orättvis. Den asiatiska stridkonsten har levt kvar in i vår tid, långt efter det att den förlorade mer än högst marginell betydelse i krigföring. Naturligtvis innebär detta att fokus flyttas bort från att döda motståndaren till något annat; det "metafysiska blaha"et som du kallar det.

Om t.ex europeeisk stångsfäktning hade levt kvar sedan medeltiden i en obruten tradition skulle nog den också ändrat fokus en aning.

På den tid som den asiatiska stridkonsten faktiskt hade avgörande praktisk användning i strid var den säkerligen minst lika inriktad på att vinna som motsvarande europeiska konst (och sannolikt mer välutvecklad eftersom den mer formella inställningen gör det lättare att bevara och förbättra kunskap).
 
Re: Oh-de-lally!

En bra använd Stav ger sin användare seger coh fienden smärta
En dåligt använd stav kallas ved...
Som krille sa snurandet är ganska onödig pryl om man inte vill stajla eller genom att skräma hålla fienden på avstånd men då ska man vara rejelt skicklig..
när staven snurar och man slår den på en fiende så all kraft som dunkar in i den är det rörelse energi som staven innehåller när den hastigt snurrar runt.
Dess vikt blus den hastighet kan man säga..

OM man därimot istället för att snura den runt sig tar i från höften coh dunkar till så kan man lägga stor del av sin kropps och musklers tyngd bakom smällen och göra ett större intryck på hjälmar man stöter på..
Klart rekomenderat..

Och nu till en alternativ sång som sjungs med samma melodi som tuppen använder sig av i disnys Robin Hod...

The Rare Old Mountain Dew

Let the grasses grow and the waters flow,
In a free and easy way,
But give me enough of that rare old stuff,
That's made near Galway Bay.
Come gougers all,
From Donegal,
Sligo and Leitrim too,
And we'll give you the slip as we take a sip,
Of the rare old mountain dew.

At the foot of the hill there's a neat little still,
Where the smoke curls up to the sky;
By the whiff of the smell you can plainly tell
There's poitin boys nearby.
For it fills the air, with a perfume rare,
That betwixt both me and you,
And as on we roll, we'll drink a bowl,
Or a bucketfull of mountain dew.

Now learned men who use the pen
Have wrote the praises high;
Of the sweet poitin from Ireland green,
Distilled with wheat and rye.
Forget your pills,it will cure all ills
Of the Pagan, Christian or Jew,
Take off your coat and wet your throat
With the rare old mountain dew.

2/4
|D |G |D |A |
|D |G |D A |D |
|D |D |D |G |
|D |G |D A |D |
 
Re: ot: asiatiska stridskonster

"På den tid som den asiatiska stridkonsten faktiskt hade avgörande praktisk användning i strid var den säkerligen minst lika inriktad på att vinna som motsvarande europeiska konst (och sannolikt mer välutvecklad eftersom den mer formella inställningen gör det lättare att bevara och förbättra kunskap)."

Vetefaen. Du kan ju roa dig med att läsa Talhoffers Fechtbuch och jämföra med Go Rin No Sho - de är förvånansvärt lika när det gäller de praktiska detaljerna (dvs at ha ihjäl den lede fi). Det fåniga i sammanhanget är att Hans Talhoffer skrev sin bok ca 180 år före Miyamoto Musashi.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 
Re: snurrigt

"En annan sak man inte skall överskatta är hur representativa för asiatisk stridskonst kung-fu-filmer egentligen är... Det jag sett av jo-do (japansk stav-fight) innehåller t.ex inte notervärt mycket meningslöst snurrande :)"

Vilket var ungefär dit jag ville komma.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
 
Re: ot: asiatiska stridskonster

Du kan ju roa dig med att läsa Talhoffers Fechtbuch och jämföra med Go Rin No Sho - de är förvånansvärt lika när det gäller de praktiska detaljerna (dvs at ha ihjäl den lede fi).

(?) var inte det ungefär vad jag sade? Att även asiatiska stridskonster i hade en rätt pragmatisk inriktning mot att vinna under den tid de faktiskt användes.

Jag vill inte hävda att asiatisk (medeltida) stridskonst är generellt bättre än sin europeiska motsvarighet... det jag vänder mig emot är enbart: "asiater har en tendens att glömma bort att stridskonster är till för att döda fienden".
Då det inte är min erfarenhet ens av dagens urvattnade och sportifierade varianter.

Sidospår: Det "metafysiska blaha"et är nog mer en skillnad mellan kulturerna snarare än en nakdel för stridskonsten. Med tanke på hur viktig den mentala träningen anses vara för t.ex elitidrottsmän (och -kvinnor) kanske det ligger något i den asiatiska modellen?

Det fåniga i sammanhanget är att Hans Talhoffer skrev sin bok ca 180 år före Miyamoto Musashi.

Vem som var kronologiskt först är mindre intressant för den aktuella diskussionen imho, även om jag misstänker att en ordentlig jämförelse skulle kräva mer än två exempel /images/icons/smile.gif
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top