Nekromanti WRNUs Serieklubb: kvartal 1 2014

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,419
Location
The Culture
Det finns redan recensionstrådar som handlar om filmer, böcker och tv-serier, så varför inte även ha en som handlar om den typ av serier som berättar en historia via orörliga bilder tryckta på papper? Har du läst en serietidning eller ett seriealbum som du tyckte var bra och vill rekommendera? Skriv ett svar här! Har du läst en serietidning eller ett seriealbum som var värdelöst och som du vill varna andra för? Skriv ett svar här! Har du läst en serietidning eller ett seriealbum som var sisådär? Skriv ett svar här! Har du läst en Rocky-strip i Dagens Nyheter? Skriv inte ett svar här -- lite mer jobb än så om jag får be!

/tobias
 
Ojojoj... Jag är ju inne i projektet "Läsa ikapp X-men". Jag började med Uncanny X-men #1 från 1963 och befinner mig just nu kring #355 år 1998. Jag har dessutom läst alla (typ) crossovers och råkat sprida mig lite för att kunna ha bättre koll. I dagsläget slukar jag mellan två och tio tidningar per kväll, och de jag följer är X-men, Uncanny X-men, Generation X, X-force och X-factor. Jag har valt bort framför allt Cable och Wolverine; tanken är att jag ska läsa dem sen när jag är klar. Här är min läslista.

Så... Jag känner en viss risk för att jag kan komma att skriva i den här tråden. Vi får se; jag läser ju mest innan sömnen så jag kanske inte minns att jag ska skriva när jag vaknar sen...

(Nej, jag äger givetvis inte alla serierna i fysiskt format. Jag prennar på Marvel Digital Comucs Unlimited och fyller i de -- stora -- hålen på "andra sätt".)

Det jag kan skriva just nu är att jag inte tyckte att det var en speciellt stor förbättring när Rob Liefield-stilen byttes ut mot mangastilen. Jag HATAR att Rogue (och alla andra) ser ut som tolvåringar. Ge mig John Romita Junior!

Also: Operation Zero Tolerance var ganska ballt, om man har överseende med tecknarstilen. Jag gillar prime sentinels och jag gillar bastion som karaktär.
 
Jag tänkte börja med att skriva något om Locke and Key av Joe Hill (manus) och Gabriel Rodriguez (illustrationer). Serien började publiceras 2008, men jag ignorerade den fram till förra året, trots att det då och då dök upp extremt positiva recensioner på serieforum jag läser. Delvis berodde det väl på att den inte publicerades av något förlag jag litade på, utan av IDW, som annars mest verkar publicera slumpmässiga serier baserade på 80-talslicenser, typ Alien vs. Ghostbusters eller Terminator vs. Flashdance, och delvis berodde det på att författaren var en sådan där riktig författare som annars är känd för att skriva riktiga böcker och sådana är inte alltid riktigt bra på att skriva seriemanus, oavsett hur hyllade de blir.

Joehilllockekey.jpg


Locke and Key är en skräckserie. Huvudpersonerna är de tre barnen i familjen Locke: storebror Tyler, något yngre syster Kinsey och lillebror Bode. Efter att deras far mördas av två av barnens före detta skolkamrater flyttar de till andra sidan landet, närmare bestämt en liten stad i New England med det diskreta namnet Lovecraft, där faderns barndomshem -- the Keyhouse -- ligger. The Keyhouse utmärks av två saker: gömda på olika platser i det finns en uppsjö magiska nycklar med märkliga egenskaper, och i brunnshuset lever en demonisk varelse som är ute efter dessa nycklar.

Serien är avslutad sedan ett par månader tillbaka, och finns nu samlad i sex album (varav det sista precis har kommit i hårdpärm).
*Welcome to Lovecraft
*Head Games
*Crown of Shadows
*Keys to the Kingdom
*Clockworks
*Alpha and Omega

Är det bra då? Ja, det är det. Bitvis otroligt bra. Rodriguez har en teckningsstil som lyckas att både vara extremt detaljerad och lagom orealistisk på ett mycket bra sätt. Manuset utnyttjar seriemediet skickligt på ett sätt som andra litterära författare som försöker sig på serier ofta misslyckas med. Berättelsen lyckas uppnå en bra blandning av magi, tonårsångest, ungdomsäventyr och brutala mord. Den bakgrundshistoria som gradvis rullas upp under berättelsens gång känns extremt genomtänkt. Till skillnad från många andra berättelser kan man lita på att mysterierna kommer att bli förklarade, och att svaren kommer att hänga ihop. Och det gör de. Tyvärr blir jag inte speciellt skrämd, men det brukar jag inte bli av andra serier, böcker eller filmer som försöker skrämmas heller.

/tobias
 
jag har nån slags ide om att klämma Hellblazer sen den avslutades med #300, men jag har lsät stora delar redan, så det käns lite motigt. Kanske går på IDW's Ghostbusters eller Buffy s9 eller nått sånt i stället... återkommer med resultat.
 
Back
Top