WRNU:s filmklubb 2025 v31

Franz said:
Det hade varit en kul ny grej om de gett Solo något kul eller intressant att göra över huvudtaget. Som det är nu gör han följande: Gnäller på Ewokerna, är plötsligt svartsjuk och agerar comic relief. Tycker folk är det är nöjsamt att titta på så är jag glad för deras skull men för mig känns det lite plågsamt. Ford själv tyckte såvitt jag förstår att Solo borde dött i Empire strikes back då det inte fanns något mer att göra med karaktären. Och jag kan nog hålla med om det. Men när de nu bestämde sig för att behålla honom hade de ju kunnat ge honom något att göra tycker jag.
Click to expand...

Att döda Han Solo hade berövat oss Jaba the Hutt, triangeldramat med Leila och känts ganska o-star wars att ha ihjäl en av favorithjältarna. Men visst hade gjort Ford glad.

Men håller med om att han inte har mycket att göra. Hade varit en idé att korta ner tiden hos Jabba och föra in en annan plotline där Solo och te x Lando vart ute och gjort nåt väsentligt, te x på Coruscant.
 
Conan said:
Att döda Han Solo hade berövat oss Jaba the Hutt, triangeldramat med Leila och känts ganska o-star wars att ha ihjäl en av favorithjältarna. Men visst hade gjort Ford glad.
Click to expand...
Solo hade kunnat hittas död i karboniten när Leia tinar upp honom. Eller så försvagad att han får vara i koma under större delen av filmen (så vi slipper trött-gnäll-comic relief-solo) och sedan i rymdstriden när allt ser kört ut flyger han in och säger något kaxigt, kanske typ: ”You started without me? Rude!” Och sedan sänker han dödsstjärnan.
 
Franz said:
Solo hade kunnat hittas död i karboniten när Leia tinar upp honom. Eller så försvagad att han får vara i koma under större delen av filmen (så vi slipper trött-gnäll-comic relief-solo) och sedan i rymdstriden när allt ser kört ut flyger han in och säger något kaxigt, kanske typ: ”You started without me? Rude!” Och sedan sänker han dödsstjärnan.
Click to expand...

Haha! Jag gillar det.
 
The Hateful Eight (2015)
Två stjärnor, svaga.
Det går inte att se The Hateful Eight utan att ha en mörk skugga över hela upplevelsen. Det är en sedvanlig Tarantino-rulle, mycket prat, coola snubbar och folk som blir skjutna. Men i den här filmen bestämde han sig för att skruva upp det hela.

Tarantino lurade Kurt Russel att slå sönder en 145 år gammal gitarr från Martin. Allt för att fånga Jennifer Jason Leighs ansiktsuttryck i filmen när hon inser att det är en kulturskatt som går förlorad.

Fy tusan.
 
Jag har sett Fantastic Four - First Steps. Jag hade stora förhoppningar eftersom jag älskar FF men de blev inte uppfyllda.

Bra skådespeleri/kemi, effekter och ljud kan inte dölja det faktum att handlingen är högst ordinär. Galactus är som vanligt en trist antagonist, Gillar inte Inesons träiga morrande variant så mycket heller. Det är skönt att slippa set-up:en men tempot är väldigt snabbt och hastigt i början. Silversurfarn tillförde inte mycket heller. Svåra etiska dilemman tas upp som snabbt sopas snabbt under mattan.
Visst filmen är snygg, kul och stundtals engagerande men det räcker inte.

Galactus slut var ganska meh, antar att hans roll är att köra ett varv runt universum för att sen bli super-Worfad i nya Secret Wars.

3/5
 
Jag och flickvännen har sett Heretic (2024), där Hugh Grant spelar en artig och vältalig herre som får besök av de missonerande mormonerna syster Barnes och syster Paxton, spelade av Sophie Baxter och Chloe East. Fint skådespel. För amerikanskt slut anmärker flickvännen, men den får ändå en krankisk fyra i betyg av oss.
 
Jag har sett Fantastic Four - First Steps. Den bästa Marvel filmen. En nära på perfekt superhjälte film. Fantastisk känsla, fantastiska karaktärer, fantastiskt skådespelade, fantastiskt tempo och fantastiska Kirby prylar överallt.

Biten i rymden jag trodde skulle vara tråkig var fan den bästa delen av filmen!

5 av 5!
 
Jag såg Gone Girl. Jag tycker Gillian Flynn är en en vass thrillerförfattare, men tycker egentligen att bokförlagan här är mindre intressant än Sharp Objects eller Dark Places - men Gone Girl är en bra bok i genren! Filmen däremot? Sådär, va. Ben Affleck är rätt så jävla supertråkig, och hela delen med Nick som POV hade otroligt mycket mindre nerv än motsvarande del i boken. Filmens styrka är nog Rosamund Pike som är grym som Amy. Det är också, tycker jag, tydligt att film är ett sämre medium än litteratur här. En av bokens styrkor är att den berättas med olika röster, men det får man inte alls till. Nä, inget vidare. 3/5.

1 = Jag stängde av och var på dåligt humör efteråt
2 = Jag stängde av och gjorde något annat
3 = Jag tittade färdigt och var på dåligt humör efteråt
4 = Jag tittade färdigt och var underhållen medan jag tittade
5 = Jag tittade färdigt och tänkte på filmen efteråt
 
Vimes said:
Vimes betygsystem för film och liknande:
1 = Jag stängde av och var på dåligt humör efteråt
2 = Jag stängde av och gjorde något annat
3 = Jag tittade färdigt och var på dåligt humör efteråt
4 = Jag tittade färdigt och var underhållen medan jag tittade
5 = Jag tittade färdigt och tänkte på filmen efteråt
Click to expand...
Intressant att en film måste upp i 4 för att inte aktivt göra dig på dåligt humör. Höga krav!
 
1754135805380.png

Jag har alltså sett X. Finns på SVT Play helgen ut.

Det är 70-tal och ljusmättat. (Man har alltså kört nåt filter så filmen ska se gammal ut, men den är från 2022.) Sex mer eller mindre osympatiska typer hyr in sig på en bondgård för att spela in en porrfilm. Det går inget bra. Första... jag vill säga halvan av filmen är karaktärsdrama där skådisarna bråkar med varandra. Sen brakar helsiket loss.

  • Bondparet de har hyrt in sig hos visar sig alltså vara mördare. Stor surprise, om man inte fattade innan så har SVT spoilat det. Det finns ett par referenser till Psycho, som också byter genre mitt i.
  • Det finns lite andra referenser också, som att filmen börjar i smalfilmsformat (men ganska fort blir modern widescreen). Och putslustigheter som att en scen börjar med en närbild på en... ehum... svart tupp.
  • Första halvan är lite segdragen, folk är dryga och dana mot varandra för att etablera roller. Jag satt och tänkte att de måste ta fart när folk börjar dö för att hinna med att kötta minst fem ungdomar - och det gör de också. Jäklar vad tempo de har i andra halvan av filmen.
  • Det här är rakt av ett Final Girl-scenario (för att koppla till forumets huvudsyfte). Inklusive att det bokstavligen blir en sista överlevande kvar.
  • Studio A24 gillar att krossa huvuden.

Skämt åsido så är det här alltså första delen i en trilogi - X, Pearl och Maxxxine. X dök upp på SVT Play, jag känner väl inte att jag måste springa och se uppföljarna. 3 av 5 på krankskalan.
 
Last edited:
Harry Potter and the Deathly Hallows I+II
Så kom sagan om Harry Potter till sitt slut.

Inga överraskningar för oss som läst boken, men det var absolut rätt beslut att göra två filmer i stället för att knöka ner allt i en enda. Det kändes bra och lagom. På det hela taget är det ju en ganska mörk bok, så att filmen är rätt mörk är ju med rätta. Specialeffekterna är bra, oräknat en massa green-screen-filmande som sticker ut som just green-screen när de inte matchat det filmade med bakgrunden ljusmässigt.

Vi säger väl fyra stjärnor i betyg för filmen som sådan. Och hela serien kan väl få samma betyg den med, även om det absolut finns delar som är lägre. Jag ser fortfarande fram emot tv-serien när den kommer.
 
Romancing the stone (1984)
Eller "Den Vilda Jakten på Stenen" som den fick heta här. Kathleen Turner är författare och skriver kärleksromaner, Michael Douglas är en Indiana Jones-liknande hårding, tillsammans dras de in i ett actionladdat äventyr med rejäla romance-inslag.

Det är väldigt 80-tal, väldigt. Diggar man det kan nog den här filmen kämpa sig upp till fyra stjärnor. Jag är inte riktigt så hänförd så det får bli tre stjärnor. Absolut inte en bortkastad filmkväll.

Den fick senare en uppföljare där de dras in i ett annat äventyr, den ligger någonstans i högarna. Jag återkommer.


1754160829679.png
 
Jag såg Heavy Metal (1981) igår.

1754162246760.jpeg

Heavy metal är alltså från början en antologi-serietidning för vuxna; i sverige hette den Tung Metall och det franska originalet var Metal Hurlant. Jag minns inte hur gammal jag var när jag först hittade gömda högar av Tung Metal eller ens var det var, men jag är ganska säker på att jag var lite för ung. Vilket såklart är helt perfekt ålder. Det jag minns är ganska fragmentariskt – som en extremt kåt hårdrocks-feberdröm med lättklädda läderbarbarer, bortomjordiska landskap, freudianska statyer, rymdskepp, strålpistoler och kafkaesk cyberpunk. Väldigt, väldigt mycket tuttar och våld.

Den här filmen är exakt det. Ofta tekniskt imponerande, med animation som egentligen känns bortom 1981 – nyskapande, experimentell. Väldigt ofta fallerar den för att ambitionen är större än vad tekniken tillät 1981. Estetiskt är det väldigt tuttigt, spretigt, kaotiskt, som ovan nämnda frudianska kåta hårdrocks-feberdröm. Plotmässigt är det extremt spretigt, ojämnt och osammanhängande. Precis som tidningen är det en antologi, och kvaliteten på själva storyn och berättandet varierar extremt mycket. De barbarfokuserade "Den" och "Taarna" funkar helt OK i det hänseendet, medan "So Beautiful & So Dangerous" framstår som helt poänglös.

Vad jag förstått så är TV-serien "Love, Death & Robots" egentligen resultatet av många års misslyckade försök att göra en Heavy Metal-tvserie. Och det får jag nog säga, att LD&R på många sätt har en liknande vibb även om den väl sällan blir riktigt lika flåskåt eller tuttig. Men det här med att tänga på vad animationsmediet har att erbjuda genom att göra feberdröms-scifi… absolut.

BETYG: 4/5. Värd att ses som historiskt dokument, men inte som film.
 
krank said:
Jag såg Heavy Metal (1981) igår

Heavy metal är alltså från början en antologi-serietidning för vuxna; i sverige hette den Tung Metall och det franska originalet var Metal Hurlant. Jag minns inte hur gammal jag var när jag först hittade gömda högar av Tung Metal eller ens var det var, men jag är ganska säker på att jag var lite för ung. Vilket såklart är helt perfekt ålder. Det jag minns är ganska fragmentariskt – som en extremt kåt hårdrocks-feberdröm med lättklädda läderbarbarer, bortomjordiska landskap, freudianska statyer, rymdskepp, strålpistoler och kafkaesk cyberpunk. Väldigt, väldigt mycket tuttar och våld.

---

BETYG: 4/5. Värd att ses som historiskt dokument, men inte som film.
Click to expand...
Jag tycker om Heavy Metal, har sett den några gånger. Skulle tro att den landar på samma betyg för mig med. Det finns en uppföljare i Heavy Metal 2000 som är en enda lång historia istället för antalogi-grejen.
 
wilper said:
Jag tycker om Heavy Metal, har sett den några gånger. Skulle tro att den landar på samma betyg för mig med. Det finns en uppföljare i Heavy Metal 2000 som är en enda lång historia istället för antalogi-grejen.
Click to expand...

Jo, jag tänkte se om den härnäst! Egentligen var det den jag var mest sugen på, men jag tänkte att det var lika bra att börja med denna.

Sen skulle jag gärna testa PC-spelet Heavy Metal FAKK 2 också, men det får vi se om jag lyckas med…
 
På Disney+ kan man se Nelly Rapp: Monster Agent. Det ska man förstås inte göra själv som vuxen (för då är det en 1a i betyg), utan ta med familjen. 7-åringen tyckte det blev lite väl spännande/läskigt vid scenen med en varulv i skogen, men i övrigt inga problem. 12-åringen satt tyst med och tittade och verkade okej underhållen men inte mer än så. Så yngsta var klart mest fan.

Jag har läst en av böckerna som högläsning för ovan nämnda 7-åring men har i övrigt ingen koll på utgivet material.

Första tredjedelen/halvan av filmen tycker jag var stämningsfull och tittade glatt med. Nelly ska spendera höstlovet hos morbrorn som visar sig vara monsterjägare, medan normie-pappan behöver jobba. Och det passar ju bra, för Nellys mamma var monsterjägare innan hon försvann, och dottern har ärvt intresset.

Björn Gustafsson spelar som han brukar, och här har han en ointressant roll med en företagsidé som typ ingenting görs med. De andra monsterjägarna som dyker upp har siluettunna personligheter. Det är helt enkelt en stor trave "ointressant" som staplas upp. Hade hellre sett att bara morbrorn och Lena Sleva fick guide'a vår unga huvudperson.

Att det "inte är fel att vara annorlunda och att man ska få vara som man är" är ju nåt jag håller med om, och för ett barn i publiken är det säkert bra att hamra in det, men här blir det för mig bara utdraget. Som tråkig vuxen har jag redan fattat och köpt poängen. Jaja, men ska det hända nåt mer i filmen då? vill jag ju hellre veta.

Så jag är helt fel målgrupp här, men familjen är överrens om att 7-åringen gillade filmen. :)
 
Jag har sett KPop Demon Hunters som är en kul tecknad musikal som ser ut och låter helt fantastisk. Sevärd även om man inte vet något om KPop (Vilket jag inte gör).

4 av 5
 
Jag och flickvännen har sett mysfilmen The Substance (2024). Hårt stiliserat, obehag i varierande skala från ett par olika källor. Vi sätter en krankisk fyra på den för starkt genomförande.

Flickvännen tycker nu de ska göra en prequel där vi får se experimenten som ledde fram till substansen. 😬
 
På inrådan av en av tonåringens vänner såg vi thrillern Run (2020) idag. Väldigt duktiga skådisar, Sarah Poulsen och Kiera Allen, perfekt tempo och mycket spännande.

Chloe är en 16-åring som vårdas- och hemskolas av sin mamma. Hon drömmer om att börja på college. En dag börjar hon ifrågasätta sin situation. Det är något som inte stämmer med mammas omvårdnad.

4 av 5
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top