Nekromanti Vampire

Silverblade

Veteran
Joined
26 Apr 2001
Messages
89
Location
Motala
Finns det någon chans överhuvudtaget att en Gangrel och en Malkavian kan tänka sig att samarbeta.

Har lite svårt att hitta på en anledning till varför de ska samarbeta. Det måste vara någon därute som har något förslag till detta.

Kan nämna att Gangrelen i fråga verkligen hatar Ravanos milt sagt, skulle man kunna bygga vidare på det?
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Ett lungt och sansat svar:

"Finns det någon chans överhuvudtaget att en Gangrel och en Malkavian kan tänka sig att samarbeta.

Har lite svårt att hitta på en anledning till varför de ska samarbeta. Det måste vara någon därute som har något förslag till detta.

Kan nämna att Gangrelen i fråga verkligen hatar Ravanos milt sagt, skulle man kunna bygga vidare på det?"


- AAAAAAAH! ARGH! ARGH! *dräglar* ARGH! *spottar slem* AAAAAH! *tuggar fragda* /images/icons/tongue.gif

Snart börjar jag tro på vad Krille säger om Vampire... /images/icons/crazy.gif

*skärper sig*

- Allvarligt. Alla vampyrer är individer. De delas upp i klanerna, men klanerna är inte så uniforma att alla tycker samma sak, eftersom det i slutändan handlar om enskilda personer. Det som kan skapa en ärketyp är att klanerna föredrar en viss typ av människor. I V:tM är de reglerna dock inget som vampyrer i allmänhet håller fast vid, därav blandningen av tankar och tycke.

Alltså; istället för att fråga dig om mixen Gangrel/Malkavian skulle fungera bör du istället fråga dig vad för slags personer karaktärerna är. Håller de sig helt till stereotypen, eller kan de ha andra åsikter? Vad är deras värderingar och normer? Vad har de för åsikter?

Diskutera med spelarna och försök komma till någon slags gemensam mark, där karaktärerna kan tänkas samarbeta. Oftast rör det sig om gemensamma mål, där båda har något att vinna. Att två ärkefiender tvingas samarbeta på grund av yttre omständigheter är inget nytt och kan fungera bra.

[color:red]- §</font color=red>, tar sina antidepressiva och en valium.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Alldeles riktigt

Jepp, om man skapar sina gangrelkaraktärer efter EXAKT samma formel som utmålas i regelböckerna så blir rollpersonerna lika tråkiga och platta som när man skapar alver och dvärgar efter konventionerna och låter dem tycka illa om varandra utan att ifrågasätta varför.

WW är noga nu för tiden att skriva att deras relationsscheman bara är en allmän åsikt. I Changeling står det till och med, typ; "Såhär säger Redcapen Bloody Mary om de andra raserna:"

Kollar du i en clanbok om någon clan ser du ju att en gangrel kan resonera och bete sig på massor av olika sätt, efter att ha tänkt ut hur din karaktär fungerar så kan du göra ditt eget relationsschema.

Jamenar, tänk om du skulle göra ett relationsschema över "amerikaner". Det skulle låta ungefär såhär:

Fransmän: De luktar illa och är snobbiga.
Tyskar: De är koleriska galningar som skriker och gormar.
Kommunister: Klär sig i tråkiga kläder, äter linssoppa och är fortfarande ute efter vårt välfärdssystem.
Araber: Terrorister.

Det är ingen hemlighet att Average Johnson ser på världen i mer eller mindre det här perspektivet. Det är den bilden som utmålas av media, det är det schemat som generellt gäller. Betyder det att alla jänkare tycker illa om muslimer? Att alla amerikaner tycker fransoser luktar illa? Nej, naturligtvis inte. Alla engelsmän är inte konservativa, alla danskar är inte gladalkoholister, alla judar är inte snåla. Däremot finns bilderna där, det kan man inte förneka. De bilderna förser oss WW med i deras spel.

En Gangrel som aldrig träffat en Malkavian kan alltså tycka illa om dessa. En Brujah kan generellt tycka illa om Ventrues, men visst fan kan han vara vän med en specifik Ventrue? I mitt gymnasium gick en nazist som tyckte illa om negrer generellt, men som ändå älskade killarna nere på kebaben. De var ute och bowlade och så. Helmystiskt.

Så nej, kom ihåg att relationsschemat bara är en simpel modell för hur de övergripande fördommarna ser ut. Ingenting mer.

/Rising
Hoppas jag bidrog med någonting annat än det Sera tog upp.
 

Silverblade

Veteran
Joined
26 Apr 2001
Messages
89
Location
Motala
Re: Motsättningar

Jag ska ta det som ni har skrivit i beaktning och fundera ut lite hur jag ska utveckla min chronicle.

Kan hålla med om att det är lite tråkigt att skapa stereotyper som är extremt förutsägbara. Där vill jag inte hamna, ska tjata på mina spelare att de måste tänka lite mera när de skapar sina karaktärer.

Dock så måste jag hävda att varje vampyr i de olika klanerna brukar bete sig på ett speciellt vis i olika givna situationer. Dock så betyder det inte att varje gangrel beter sig exakt samma som alla andra. Vore väldigt konstigt annars.

Hur som helst medger att det blir mycket roligare om man kryddar sina karaktärer lite grand för att undvika att de hamnar i de inrutade mönstre för varje klan. De ska vara unika och speciella. Frågan sedan är bara vart ska man dra gränsen? Jag menar en gangrel kan ju inte bete sig hur som helst, de har ju trors allt en del typiska reaktioner kan jag tänka mig (det stämmer också in på de övriga klanerna).
 

Ond bråd död

Swashbuckler
Joined
22 May 2000
Messages
3,014
Location
Härnösand
Re: Motsättningar

Jag vet inte varför inte en gangrel inte kan vara hur som helst precis som det finns amerikaner som inte är tjocka patrioter så måste det kunna finnas gangrel som hatar naturen...
 

Seraphim

Warrior
Joined
1 Sep 2001
Messages
271
Location
Norrut.
Dualismens ensidighet...

... eller inte.

"Kan hålla med om att det är lite tråkigt att skapa stereotyper som är extremt förutsägbara."

- Nej, det är väldigt tråkigt med stereotyper som är "extremt förutsägbara" (är inte det själva idén med en stereotyp?). Rena sömnpillret faktiskt. Har du tur kan det bli roligt, ungefär som i en run-of-the-mill skräckfilm, som nästan blir en parodi på sig själv.

Är du en "grön" spelledare med lika nya spelare kan det gå hem, visst. Det kan till och med bli enklare att börja spela så. Men det är inget jag rekommenderar att man håller fast vid som spelledare.

"Dock så måste jag hävda att varje vampyr i de olika klanerna brukar bete sig på ett speciellt vis i olika givna situationer."

- Jag har inte för avsikt att sitta och domdera över hur Vampire "är"; din tolkning är lika god som min. Det jag vill ge dig är min syn på hur Vampire fungerar bäst, då jag spelat/spellett det ett antal år och äger en sjuhelvetes massa V:tM/V:tDA/C:tD/H:tR/M:tA/W:tO/W:tA-böcker.
Som jag ser det, med tanke på de senaste årens utveckling av WoD-världen, så är klanenigheten i det närmaste sönderriven. Det finns ingen större anledning för vampyrer av 12, 13 eller 14 generationen att hålla fast vid traditionerna, än mindre klantraditionerna. Därmed, förståss, inte sagt att det inte är någon av de generationerna som håller av traditionen, utan snarast att det är en "allmän uppfattning".

Med det i bakhuvudet, lagt till det faktum att klanmedlemmarna redan innan "apokalypsens början" (eller vad man nu vill kalla det) var väldigt splittrade, trots "gemensamma ambitioner" (Ventrues strävan efter makt, Brujahs maktmisstro - dina stereotyper), som faktiskt - trots sitt gemensamma ursprung - kan ta otroligt olika former (vad är makt? vilka sätt tar man sig den makten? hur använder man den?), tycker jag att man lungt kan anse att det inte finns några "förhållningsregler" för karaktärer av en viss klan, annat än de spelaren/spelledaren själva anser att karaktären - oavsett klantillhörighet - har.

(*phew* "meningen är lång. överväg att dela upp den.")

"Frågan sedan är bara vart ska man dra gränsen? Jag menar en gangrel kan ju inte bete sig hur som helst, de har ju trors allt en del typiska reaktioner kan jag tänka mig (det stämmer också in på de övriga klanerna)."

- Om min erfarenhet som spelledare får tala, så tycker jag att du borde flytta ditt fokus på problemet. Just nu upplever jag det som att du har fokus inställt på "hur får jag karaktären att passa mallen?". Jag tycker istället att du bör koncentrera dig på "hur får jag karaktären intressant?". Strunta i klansterotyper och riktlinjer. Börja med att göra en hop Caitiff, eller nåt - se till att spelgruppens fokus ligger på de karaktärer de spelar - inte de klippdockor Vampireboken tillhandahåller.

Om en spelare sen anser att hans karaktär har fog för att bete sig enligt "stereotypen", så kör på det - men låt aldrig stereotypen bestämma för spelaren.

[color:red]- §era.</font color=red>
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Man kan använda sig av konventionerna oxå

Eh, okej, sååå långt brukar inte jag gå, som att låta gangrels hata naturen, osv. Då har man plötsligt istället gjort klanerna till luddiga formlösa grupperingar vars enda syfte är att ge rollpersonerna olika förmågor och nackdelar. Liksom: "Så, du vet vilken personlighet din rollperson skall ha, nå, vill du kunna trolla eller vara bra på lönnmord?"

Man kan faktiskt använda stereotyperna för att inspirera till kreationsfasen. Tittar man i de enskilda klanböckerna ser man att det finns en mängd olika sätt att gestalta sina rollpersoner, även om de alla kan ha ett gemensamt fundament att stå på. En gangrel som hatar naturen är iofs inte otänkbart, men man bör nog tänka sig vad det betyder i övrigt för rollpersonen. Exempel:

Om vampyren har attackerats av vilda djur, fastnat under en rotvält eller varit nära att dö i en ravin eller skogsbrand kan det ha utlöst en chock som gör att vampyren tagit avstånd från sina naturbundna drag. Det sätter honom omedelbart i en intressant relation till andra gangrels:
Känner han sig förvirrad, ensammen och utlämnad i världen så kan han se upp till sina klanfränder, trots att de ändå uppenbarligen tillhör den värld han vänt ryggen.
Om han är en tuffing som vänt olyckan till en fördel, då kan han istället känna sig överlägsen andra naturdiggare. En viss dryghet, alltså.
Sedan kan han också vara rädd för andra gangrels. Jag spelade en gangrelflicka som hade attackerats av varulvar som ung, hon äcklades av hennes djuriska drag och drog sig bort från alla gangrels i ren rädsla. De påminde henne för mycket om varulvarna som anfallit henne.

Nå, men även naturälskande gangrels kan varieras intill förbannelse. Är de koleriska vilddjur, med vansinnigt temperament och kort stubin? Är de mysiga hippies och proggare som söker sig till naturens harmoni? Är de kontemplativa, mediterande eremiter som filosoferar bortom städernas jäkt och brus? Är de militanta greenpeaceaktivister som lyder sina ideal och stadgar blint? Är de melankoliska och ångestfyllda, sökandes flykt till den regnskog som skövlas framför deras ögon?

Greenpeaceaktivisten borde gå hand i hand med en standard-Brujah. Den filosoferande eremiten borde kunna ha ett visst utbyte med standardnosferatun. Så olika kan två gangrels vara, och ändå dela så många likheter.

/Rising
 
Top