D&D Vad tycker ni om race-as-class?

BECMI var ett annat system innan och efter gazetteer serien.

Innan var det gammel dnd efter var det ju mycket mer ett virrvarr av alternativa regler som inte överensstämmde med varandra. Lite som en knasig kusin till ad&d.

Alvmagiker
Halving masters
Kobolder som pc
Schamaner i olika varianter
Pendragons trait system för vikingarna.

Jag gillade gazetteer seriens anda, men reglerna behövde ansas kraftigt för att funka.
 
Dubbelyxa said:
Fast i BECMI så fick dvärgar en slags fighter/cleric i Rockhome-modulen. En sådan hjälper dock helst enbart andra dvärgar och måste vara undercover såvida det inte riktigt kniper, så i praktiken blir det mest en lite sämre vanlig dvärg tills det blir kris och de tvingas att till sist använda sin cleric-magi. Spelaren anmodas ha dubbla rollformulär, ett för gruppen och ett som bara DM vet om, och eftersom en dvärgcleric levlar lika långsamt som en alv måste man komma på trovärdiga förklaringar till detta inför de andra spelarna, står det. Lycka till med det :)

Apropå det så fick människorna en fighter/magic-user i Thyatis-modulen, någon som tränats av alverna och blivit som en alv men utan specialförmågor. Även denne skulle vara undercover på samma sätt som dvärgclericen och endast avslöja sig i något dramatiskt läge där de räddar gruppen genom sin magi.
Click to expand...
Varför måste man hålla det hemligt?
 
Oldtimer said:
Alver i OD&D var inte Fighting-Man + Magic-User. En alv valde inför varje nytt äventyr om den ville vara Fighting-Man eller Magic-User under det äventyret. Mycket märklig konstruktion.
Click to expand...
Och för att krångla till det ytterigare: I supplementet Greyhawk blir det i stället obligatoriskt för alver att dela xp lika mellan alla klasser (upp till tre st), åtminstone om en av klasserna är tjuv. Detta nämns lite i förbigående, utan ett ord om det faktum att det bryter helt mot grundreglerna.

Angående ras som klass så funkar det väl i gammel-D&D, det är i alla fall så mycket annat som är knepigt, och helheten blir ändå rätt kul. Dock är och var det uppenbarligen en väldigt vanlig husregel att tillåta olika kombinationer av ras/klass.

Edit: Husregeln var i alla fall vanlig när vi spelade BX och/eller AD&D i början av 80-talet. Jag vet inte om vi ens kände till att OD&D existerade då.
 
Last edited:
zo0ok said:
Jag tycker det är ett större problem när man kan kombinera ras och klass(er) fritt på ett sådant sätt att det blir en halv vetenskap att göra "builds", och där det finns vissa builds bara "råkar" vara bättre än andra builds.

Om alla bra magiker är alver, och alla bra lönnmördare är halv-ocher, och inga halvlingar är bra tjuvar... det tycker jag suger MER (än race as class).
Click to expand...
En sak jag gillar med rac är att du slår dina grundegenskaper (som Krom och Gygax föreskrivit, 3t6 i ordning) och sen gör du ett enda val - vilken klass ska jag välja med dessa grundegenskaper? Efter det finns inga builds, ingen rollfigursoptimering. Lägger du till folkslag med modifikationer på grundegenskaper och med specialförågor, så tillkommer ett optimeringsmoment (som Zo0ok påpekar). Och personligen är jag allergisk mot det, det är något av det tråkigaste jag vet; det tar tid, och då behöver spelare förstå systemet för att kunna göra ”bra” val.
 
Last edited:
EvilSpook said:
Apropå historia.
1978: Runequest hade Race/Occupation/Skills
1982: Rolemaster hade Levels/Race/Profession/Skills

Alltså fanns inte längre någon som helst anledning att köra race-as-class.

:gremgrin:
//EvilSpook
Click to expand...
Om du försöker argumentera för att rollspelshistorien började med race-as-class och att "bättre" alternativ fanns redan 1978 så vet jag inte om jag tycker det argumentet håller så bra. OD&D har formellt inte race-as-class, och det har väl såvitt jag vet bara funnits i Basic D&D-versionerna som kom senare (varav både B/X och Mentzer ju också kom efter 1978). Jag tror race-as-class skulle kunna ha varit mest en historisk parentes idag om inte OSR-rörelsen hade plockat up Basic D&D som de huvudsakliga versionerna man inspirerats av och byggt kloner på.

När dök det upp första gången i en D&D-utgåva för övrigt? Holmes eller B/X? Verkar som det var Holmes när jag söker runt.
 
Last edited:
kloptok said:
När dök det upp första gången i en D&D-utgåva för övrigt? Holmes eller B/X? Verkar som det var Holmes när jag söker rurunt.
Click to expand...

D&D Baisc Set av Moldvay från 1981. Men det är lite mer nyanserat.

Holmes Basic från 1978 har race-as-certain-class snarare än race-as-class. Det betyder att i Holmes Basic (och OD&D utan några supplement) spelar man dvärg så kan man endast vara fighter. Men i Moldvay B/X så är "dvärg" en klass i sig själv. En klass som är en fighter med dvärgförmågor. Somliga gör en jättegrej av denna lilla skillnad och säger därför att Moldvay B/X helt och hållet uppfann race-as-class men OD&D(utan supplement) och Holmes inte hade något liknade. Det finns en liten konceptmässig skillnad mellan race-as-class och race-with-certain class men i praktiken är det mest semantik.

Man kommer inte inte ha någon radikalt annorlunda upplevelse av att spela dvärg som endast kan vara en fighter och att spela en dvärgklass som är en variant på fighter. Vi pratar alltså om skillnaden vilken ruta man fyller i race/class på rollformuläret i praktiken.
 
Last edited:
Dubbelyxa said:
Fast i BECMI så fick dvärgar en slags fighter/cleric i Rockhome-modulen. En sådan hjälper dock helst enbart andra dvärgar och måste vara undercover såvida det inte riktigt kniper, så i praktiken blir det mest en lite sämre vanlig dvärg tills det blir kris och de tvingas att till sist använda sin cleric-magi. Spelaren anmodas ha dubbla rollformulär, ett för gruppen och ett som bara DM vet om, och eftersom en dvärgcleric levlar lika långsamt som en alv måste man komma på trovärdiga förklaringar till detta inför de andra spelarna, står det. Lycka till med det :)

Apropå det så fick människorna en fighter/magic-user i Thyatis-modulen, någon som tränats av alverna och blivit som en alv men utan specialförmågor. Även denne skulle vara undercover på samma sätt som dvärgclericen och endast avslöja sig i något dramatiskt läge där de räddar gruppen genom sin magi.
Click to expand...

Jag har inte riktigt koll på alla Gazeteers, men de lade till en himla massa extra options för vem som kunde vara vilken klass och så vidare.
Ungefär som Unearthed Arcana gjorde för AD&D 1e, men utspritt på många böcker.

Vid första anblicken inga stora ändringar, men i praktiken ändrar det spelet rätt rejält.
 
Lemur said:
Det säger något, att man måste få en lektion i rollspelshistoria för att fatta hur man ska lära sig älska race-as-class.
Click to expand...
Det här är ju inget konstigt. Särskilt inte i Sverige där massor med saker ur tidiga D&D har vantolkats så ofta att det blivit till en massa ”sanningar” om spelet och de som spelar det som inte stämmer.

Folk lyfter ut en enstaka regel, förstår inte dess kontext och försöker översätta det till någon slags BRP-kontext och sen pekar man och säger ”kolla vad uselt! Det går ju inte att spela köpman i det här spelet! Det måste bara vara kobolder som tycker det är bra!”.

RAC (bra förkortning, tack SS! (…sämre förkortning) är en typisk som grej tror jag. Min vanliga favorit att ta upp är hur viktigt Reaction Roll är för att förstå äventyr, slumpmöten. Eller vad XP för guld betyder för spelet och hur man tar sig runt problem.

Men nu är jag farligt nära att ranta igen.
 
Palladium Fantasy (1983) hade separata raser och klasser och var tidiga med att ha monster-raser som spelbara (som PCs). I grundspelet var ras och klass separata men det dök upp race as class i någon modul.

Men Palladium var ett sammelsurium av specialregler som kom i olika moduler. Det var ju så det funkade på den tiden. Att ha strömlinjeformade produkter var liksom inte en grej.

Cog.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top