Vad triggar igång ert skapande ?

Jag läste den här tråden om stora borgar, så min senaste idé är "what if BLAME! men medeltida slott?" Alltså en spelvärld som i princip bara är ett oändligt slott åt alla håll. Lager på lager av bankettsalar, fängelsehålor, trollkarlsgömmen och så vidare. Kanske med större utrymmen som känns lite som inre borggårdar, men i slutänden finns alltid ett välvt stentak någonstans däruppe.

Är det här något som redan finns? Jag hoppas det, för jag kommer aldrig någonsin att kunna prioritera att göra något av det.
Nånting nånting Versailles
 
Her er min opskrift:

1. Spille en masse spil -- helst gode men dårlige spil kan virkelig også sætte ting i gang.
2. Læse bøger om historie.
3. Lad hjernen kede sig lidt. Som for eksempel køre bil, gå tur med hunden, eller som her til morgen: svømme endeløse baner i svømmehallen.

Så vælter ideerne frem. Dem der er lettest at få til at blive til noget er når man har to forskellige ting, der virker hver for sig, og så man indser hvordan de kan sættes sammen til noget nyt. Så skriver spillet sig selv.

Jeg skaber både rollespil og brætspil. Det er samme opskrift.
 
Att komma igång med en bra start.

Det krävs en idé som fortsätter att inspirera, så att man hela tiden har nästa coola grej i sikte (även om det ibland kan ligga några tråkiga transportsträckor före...).
 
Jag läste den här tråden om stora borgar, så min senaste idé är "what if BLAME! men medeltida slott?" Alltså en spelvärld som i princip bara är ett oändligt slott åt alla håll. Lager på lager av bankettsalar, fängelsehålor, trollkarlsgömmen och så vidare. Kanske med större utrymmen som känns lite som inre borggårdar, men i slutänden finns alltid ett välvt stentak någonstans däruppe.

Är det här något som redan finns? Jag hoppas det, för jag kommer aldrig någonsin att kunna prioritera att göra något av det.
Låter som Everhall, mitt slowburn-projekt sen typ 2017.
 
Nånting nånting Versailles
Oooooh, såklart har olika områden i det eviga slottet olika stil, olika tids-eror… Ett "evigt Versailles" stort som åtminstone hela Paris men åt alla håll, som ett stort klot som gränsar mot andra slotts-stilar…
 
Begränsningar och tydliga ramar.

”Ett kidnappningsdrama runt rn religiös sekt i 1960-talets Mississippi, en het sommarmånad. FBI är inblandade och de är inte the good guys. Rollpersonerna ser saker ingen annan gör. Nu anländer några självgoda pösiga journalister som vill förklara dramat avslutat och lägga locket på.”

Eller

”I en spelvärld kan rollpersonerna bara välja att spela clerics, fighters, magic-users och thieves. Hur ser spelvärlden ut?”

Men jag blir också inspirerad av verkliga händelser: hur kan konflikter i vår värld förstås som förklaring i en spelvärld? Vad är Järns klansamhällens motsvarighet till Ebba Busch och Nooshi Dadgostar?
 
I princip vad som helst kan trigga igång mig. En fras från en kollega. En situation som beskrivs. En låt som spelas. En elev som jag träffar. En film jag set. Något från Instagram. Ja, vad som...
 
Platser. Som när jag för två veckor sedan för första gången besökte det nedlagda kalkbrottet på Kinnekulle (4,2 km sydväst om Hällekis), där folk tydligen fricampar med sina husvagnar/husbilar. Då födde idén att använda ett sådant tillfälligt minisamhälle i en denna avskilda och fascinerande miljö. Så igår spelade vi ett äventyr som helt och hållet utspelades där, år 1973. Spelarna var tonåringar, och det blev ett slags svenskt Stand by me där svensk 70-tals socialrealism möter det (nedtonat) övernaturliga. Hur kul som helst!

Jag behöver inte ha besökt platsen ”på riktigt”; när jag såg den utmärkta filmen The Endless kunde jag inte låta bli att sno settingen och skicka dit mina spelares rollpersoner. Blev en mycket lyckad kväll.
 
Back
Top