Vad triggar igång ert skapande ?

VikingGamer

VikingGamer

Warrior
Joined
12 Jul 2024
Messages
274
Jag brukar gå igång oftast på att läsa eller solo-spela äventyr.
Det som händer är att en lucka uppstår eller jag sticker iväg i en tangent baserat på att något händer och såkänner jag "jag måste beskriva X"

X kan vara en liten äventyrssetting, en karaktär som bara nämns eller en plats som bara nämns eller beskrivs kortfattat. Eller så kan det vara nånting som jag behöver.

Mitt senaste exempel:
Jag solospelar (!!!) en liten grupp som tar sig an Väktarens Vrede i Symbaroum. Efter äventyret så beger sig några iväg för att frita en speciell grupp (no details/spoiler) och efter en händelös resa till Kastor så reste de norrut mot Melima...vänta lite, Melima är inte beskrivet...så jag gjorde det. Sedan ville jag har ett miniäventyr för dematt uppleva i Melima så jagspånade med Copilot (god forbid! AI). Copilit gav 3 ideeer- jag snodde 10% av en och ändrade till något som passade och byggde en intrig, en start, ett part platser och lite motstånade/en utmaning. Nästa steg är att jag behöver beskriva platsen där fritagningenskall ske med...

Ett till sätt som ideer kommer är AP poddar och APs på youtube som jag vill snonågotfrån eller expandera/ändra

Vad kickar igång er ? (och vad skapar ni? jag tror det finns en koppling jag triggas av namn, storylines, personer, gap..., väldigt lite av regler mm så jag skapar sällan regler och hittills aldrig hela spel)
 
För mig händer det ofta när jag läser någon bok eller tittar på någon film eller serie och tänker ”Hur kan man göra detta i rollspel?” Om det inte känns som att det finns något rollspel som kan skapa den här sortens berättelser så triggas jag till att skriva ett. Om det är en berättelse där jag känner att ”det här hade kunnat vara ett rollspel” så blir jag generellt inte inspirerad.
 
När jag ligger o ska somna o funderar så brukar inspirationen dyka upp! Även när jag stöter på kul fakta i en bok, på youtube, eller annorstädes. Eller bara som en dålig vits - bokmässans webadress ledde till amöba-spektral-varelsen bokmassan.
 
Musik får igång mina tankar, oftast intstrumentella partier, och då gärna dramatiska sådana. Texter också, då helst lite sagoinspirerade texter.

T.ex. här är en av inspirationerna till Vinterskogens hemlighet:


Här är inspirationen till en subplot i min Altdorf-kampanj, som handlar om hur någon försöker köpa upp mark i huvudstaden, och som tar till diverse sjaskiga metoder:


Och i samma kampanj är den bärande idén att det finns två skikt i världen som ingen ser (de ultrarika och de bottenlöst fattiga), och den skuggvärlden dras rollpersonerna in i. Inspirerad av följande, trot eller ej:

 
Ibland brukar jag se saker, eller lära mig något nytt, eller ta del av något någon annan har gjort, och så tänker jag för mig själv
"Tänk om det vore typ så, fast det var förjävligt."

(Mitt äventyr i Kaskelot startade med att jag gick förbi en matvagn och tänkte "GRILLA!? Jag tänkte man kunde GRILLA. Fast så hemskt som möjligt.")
 
Mina promenader och händelser i livet. Det är ett sätt för mig att bearbeta saker, särskilt när det varit mycket. Det blir då att fundera på hur det skulle kunna ta sig uttryck genom rollspel till exempel. Men inte i ett givet system, utan i en situation som går att utforska med andra eller själv. Även musik kan hjälpa till. Skapandet kretsar nog mest omkring det sorgsna, tragiska, konflikter, nedstämdhet, förlust och dylikt. Det är även de teman jag vill utforska mer, lite för att bearbeta allt som sker och händer.
 
Musik är en återkommande källa till inspiration, låttexter kan ge mig inspiration att brodera ut en hel kampanj.
Samma lika med nåt jag läst, bästa exemplet är väl Trenter-26
 
Lite olika. Flammarions testamente inspirerades av att jag hade lyssnat på Flickan och kråkan nyligen. Men ibland dyker det bara upp en äventyrstitel i huvudet, vilket ger mig en stämning, vilket leder till ett äventyr. Stormens öga, I de blindas rike och I dimma död skapades på det viset. Och även, åtminstone delvis, Afrikas mörka hjärta.
 
Jag vill helst skapa under spelmötet (även om vad och mängd beror på spel). Då tar jag hjälp av de andra vid bordet. Det är svårt att skapa när man har ett "vitt papper" så man ber/lurar någon att ge en något man kan utgå ifrån.

Om man t ex ska beskriva en SLP så kan man:
  • Fråga rakt ut. (Vad hos SLPn står ut för dig?)
  • Fråga om något annat, men i hemlighet används informationen för SLPn. (Vad var en viktig egenskap hos folk i din by när du växte upp?)
  • Fråga (mer dig själv) om något relaterat som fungerar som frö för SLPn. (Hur är det, vad sysselsätter man sig med i en byn belägen bakom vattenfallet?)
  • Fråga om något i rollpersonens bakgrund om SLPn har en koppling dit. (Vem hade hand om posten i Lortbäcken och varför minns du honom särskilt?)
  • Fråga om något helt annat och associera fritt för att hitta inspiration till rollpersonen. (Vad beställer ni i baren? Svartmust. Hmm... får mig att tänka att det är en lärd man med kraftig mustasch, han är lite klurig och ler för sig själv.)
Och det kan man sedan fortsätta med för vidare inspiration och fler egenskaper.

Något jag särskilt gillar är att kombinera två saker som inte "hänger ihop" naturligt. "X men Y." Trollkarl men riktigt jädra biffig. Brevbärare men skuldsatt. Mysig by men tjutande minidrakar som flyger över på nätterna. En speldosa men ett litet apkranium på sidenkudde. En förrädare men frimärkssamlingen är satt högst.
 
Skulle nog säga att det är:
1. Tristess
2. Begränsningar

Började skriva saker till Vindsjäl för att jag tyckte det var intressant att tänka sig hur man bygger äventyr i en värld utan metall och där ville att icke-våld skulle vara ett legitimt tillvägagångssätt. Samma sak med diverse rollspelsutmaningar där man ska skapa något användbart på ett begränsat utrymme.
Sen finns det ju undantag som bekräftar regeln.
 
Apropå musik som inspiration så blev denna låt av Benny Andersson en av mina starkaste där äventyret liksom skrev sig själv över en natt: Skallgång

Äventyret var till Nordiska Väsen och handlade om en ung flicka som försvunnit och rollpersonerna sökande efter hennes öde. Ledtrådar tydde på att väsen var inblandade men sanningen var mer tragisk än så. Men det kom för nära verkligheten och jag klarade aldrig av att spela det. Det blev mer någon slags terapi och det slutade med att jag kastade anteckningarna.
 
Trigga igång?
Alltså det… det är igång nästan hela tiden. Är jag vaken så jobbar min hjärna på nån jävulskap. Jag behöver ibland hjälp att stänga av mitt skapande.

Eller åtminstone rikta in det. Det är ju inte så att allting dumhjärnan hittar på är genomförbart, vettigt, rimligt eller vältajmat. Så man får försöka rikta brandslangen.

För mig handlar det ju ofta om att istället för att komma på nya saker, bygga till det som redan finns så att det faktiskt blir en grej som nån utanför mitt huvud kan ta del av.

Men jag har skapat rollspel mer eller mindre oavbrutet, åtminstone sedan 2010 då jag släppte Evolutionens Barn, men egentligen sedan gymnasiet nån gång (mitt gymnasiearbete var ett dåligt rollspel som tyvärr gått förlorat).

Det behövs inte så mycket. Jag läser gärna intressanta artiklar om grejer, och en gång läste jag nånting om att Robert Blake ("tyger tyger") trodde på änglar som sprider ut sig i flera dimensioner samtidigt som jag läste nånting om multipla rumsdimensioner som är liksom ihopvikta i varandra, och resultatet är Fearful Symmetry, en spelvärld jag fortfarande kämpar med att banka ut till något vettigt. Varje gång jag hör låten Ballroom Blitz så vill jag göra ett superhjälte-glamrocksäventyr som jag heller inte får riktigt klart i mitt huvud.

Exakt all media, alla artiklar, alla nyheter jag läser blir bränsle. Mat till draken. Ofta rollspel, trots att jag knappt spelar längre. Det mesta är helt oanvändbart för att det blir för smaklöst. Visst var det väl rollpersoner som mördade Charlie Kirk? Vilken sorts ritual kräver att man gör om alla världskartor? Eller är det snarare resultatet av en ritual? Exakt allting kan frejmas till rollspelsäventyr, om man vill. Men det är osmakligt att göra rollspelsäventyr av riktiga nutida händelser, så jag kommer aldrig skriva ett om äventyret där rollpersonerna ger Dolly Parton cancer.

Varje film jag ser blir antingen "hur skulle det här skeendet kunna göras om till ett mindre linjärt äventyr?" eller "hur skulle rollpersonerna kunna sättas in att utreda efter att den här filmen utspelat sig?"

Inte bara rollspel, såklart. Varje tekniskt bekymmer blir "hur skulle jag kunna programmera en grej som löser det här bättre?".
 
VikingGamer said:
Vad kickar igång er ? (och vad skapar ni? jag tror det finns en koppling jag triggas av namn, storylines, personer, gap..., väldigt lite av regler mm så jag skapar sällan regler och hittills aldrig hela spel)
Click to expand...
Jag skapar rollspel, kampanjmiljöer, äventyr, berättelser, serietidningar, text och bild, och ibland ljud och musik. Skapar lite andra saker också men det är ingen skillnad på dem och approachen på det i förra meningen.

Jag går igång på väldigt många saker och det kan leda till olika saker. Bilder är en grej. Från bilder kan jag bli inspirerad att rita, och måla enstaka illustrationer eller hela serier, men jag har också gjort äventyr baserat på enstaka bilder. Det finns ett Warhammer Fantasy-äventyr med ett torn ute på en klippa med ett stormigt hav runt. Det blev ett äventyr där rp undersöker en magikers torn för att se vad som hänt med denne. Tornet blev taget så nära som jag kunde göra det tornet på bilden. Till det äventyret gjorde jag även fullstora floor plans i samma stil som Games Workshops spel på den tiden som Space Hulk och liknande.

På tal om Warhammer Fantasy, det finns ett äventyr som heter Something's Rotten in Bögenhafen där omslagsbilden visar en adelsperson som i en spegelbild ser ut som en demon. Det blev en kampanj på 80+ spelmöten kallad Something's Rotten in Waterdeep där adelsfamiljer beblandat sig med onda krafter, inkluderande bland annat demoner även om de inte visste om det själva. Intriger, drama, detektivarbete, vanligt vildmarks- och grottäventyrande också. Vill spelleda originalet nån gång, hört att det ska vara coolt.

Har flera gänger gjort äventyr enbart från inspirationen från titeln på existerande äventyr.

Tidningsrubriker, ingresser och artiklar, dokumentärer, youtubevideor kan inspirera att skapa äventyr, berättelser, miljöer.

Låttexter kan bli äventyr och miljöer. Cornflake girl av Tori Amos inspirerade mig till ett deckaräventyr där man jagade en massmörderska.

Serietidningar, tv-serier, filmer, skönliteratur får mig ofta att tänka på hur det skulle bli som äventyr eller kampanj-ideer. Har gjort Vampireäventyr inspirerat av X-Men, kampanjmiljö baserat på en blandning av Masters of the Universe och japanska datarollspel. Kom ganska långt med ett rent Masters of the Universe-rollspel också. Time Bandits inspirerade mig att göra ett rollspel där man kan spela som nästan vilken verklig eller fiktiv varelse/person som helst och resa i tid och rum.

Ledmotivet till Game of Thrones gjorde att jag började skapa ledmotiv för fframtida rollpersoner till en kommande kampanj.

Att läsa rollspelsböcker triggar nästan alltid igång idéer till kampanjmiljöer och äventyr.

För regler och sånt tror jag inte att jag gjort nåt unikt utan tagit grejer jag gillat från olika spel.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top