Jag har funderat en del i den här tråden om det faktiskt är någonting jag bytt åsikt om. På det stora hela är det säkert massor av saker, men inte mycket som jag har så medveten koll på.
Men just diskussionen om handouts kan jag nog inte annat än hålla med om, jag (tror iaf) att jag bytt åsikt om det ganska mycket under de senaste åren.
Tidigare tyckte jag handouts var bra, kul och viktigt. Men ju mindre tid och ork jag fått kring pepp, ju mer jag fokuserat på "öppet" spel utan tydliga eller förutbestämda vägar framåt, ju fler handouts jag stött på som bara vart evighetslånga sjok av text (särskilt om de inte ens finns någon sammanfattning av dem), som har varit rätt dåliga/otydliga som ledtrådar i mysteriespel mm, ju mindre intresserad av dem har jag blivit.
I Call of Cthulhu, som ju är det spel jag SLat absolut mest, känns de oftast snarare pliktskyldigt inslängda än att de fyller någon viktig och nödvändig funktion. De stoppar ofta upp och bryter spelflödet när spelarna skall ta sig tid att läsa, och det kanske största problemet jag har med dem är som signal.
En handout kommunicerar ofta att "nu är ni på rätt väg genom den här färdiga storyn", och det förvandlar ofta spelet till en sorts gruppbaserad choose-your-own-adventure snarare än ett fungerande rollspelsscenario. Hittar man handouten har man "gjort rätt", alltså agerat på ett sätt som motsvarar SLs och/eller äventyrsförfattarens förväntningar. Det skolar spelarna i en spelstil där målet är att hitta rätt knapp att trycka så rätt belöning (handouten) trillar ur, snarare än att möta en situation som full av möjligheter med ett stort antal potentiella utfall som organiskt formar händelseförloppen utifrån beslut och konsekvenser.
Det är, i vart fall enligt mig, ett sätt att spela på som kräver mer förberedelser och arbete, men som är mindre intressant och givande.
