Nekromanti Vänsterpartiet, hjälp mig!

GnomviD

Heresiark
Joined
15 Oct 2008
Messages
869
Location
Lule
krank said:
Det finns god anledning att lära sig förstå multiplikation, men jag har ännu inte hittat ett enda argument till varför man måste kunna göra skiten utantill.
Som någon som har jobbat i kassa så kan jag vittna på att det inom till exempel sådana yrken är väldigt praktiskt att kunna huvudräkning.

Åtminstone grundläggande multiplikation och division som huvudräkning tycker jag är väldigt positivt att pusha för i matteundervisningen. Det kanske inte är ett måste att kunna idag, men det är väldigt, väldigt praktiskt att kunna i vardagen.
 

vandraren

Swordsman
Joined
17 May 2002
Messages
453
Location
stockholm
Antal utropstecken uttrycker verkligen hur rätt du har. Jag lovar.
Som sagt, jag kunde inte helt hålla mig från utropstecken och svordomar, jag blev för upprörd. Men jag ska sköta mig bättre, jag lovar.

Det finns ett enormt värde i att kunna sätta sig in i komplicerade frågeställningar, göra analyser och komma med egna slutsatser. Synd bara att den svenska skolan aldrig pysslat med detta, utan istället till större delen fokuserat på popcornkunskaper eller att eleverna ska lyckas komma på just de svar som läraren tycker är rätt, eller problematiserar på just det sätt läraren tycker att man ska problematisera.
Jag hävdar att popcornkunskaper är nödvändiga för att sedan ta steget till analys etc. Jag håller med om att inte årtalet för Gustav Wasas trontillträde är det viktigaste som finns i världen, men det gör ju att man kan sätta Gustav Wasa i en kronologisk kontext och sedan förhoppningsvis i en historisk kontext genom att man lärt sig utantill vilka idéer, samhällsförhållanden etc gällde under en viss tidsperiod. Alltså leder kombinationen av popcornkunskap till möjlighet till analys och djupare förståelse.

Det kommer alltid att finnas dåliga lärare som gör dåliga prov, det tror jag vi får acceptera och gå vidare med våra liv.

Jag säger alltså inte alls att skolan som den är idag är bra, men jag säger att den har varit sämre.
Synd bara att deras "realistiska" världsbild inte utgår från annat än partiledarens påhittade statistik...Eller alltså, den är inte realistisk. Alls. Det är nostalgisk, konservativ gojja.
Skolan har säkert både varit sämre och bättre, jag förespråkar inte någon bakåtsträvan. Behåll det som funkar i skolsystemet, men ändra det som inte funkar. Sant är att Sverige i 2006 års PISA-studie hamnade under OECD-snittet. Låt oss inte gräva ner oss i diskussioner om huruvida PISA mäter allt perfekt, vi kan väl i alla fall enas om att det inte är bra nog?

Möjligt, men det är också att rent krasst få många av dem att ge upp.
Skolan kan inte ta hela ansvaret för en elev, föräldrar måste göra sitt. Stödundervisning för svagare elever bör naturligtvis också finnas. Men även en "dålig" elev måste få krav på sig, det är inte för att plåga utan för att hjälpa.

Hur länge som helst, men åtminstone tills de är myndiga.
Om du inte vet vad du vill göra, gå Natur eller Sam. Då håller du alla dörrar öppna. Alla som ångrar sig får gå komvux.

Synd bara att man just nu håller på och tramsar sig och dels begränsar vilka som ska få läsa på komvux, dels fixar så att de som läst upp betygen där hamnar i ett B-lag inför uttagningarna till högskolan sen.
Dålig idé, som sagt håller jag inte med FP i varenda bokstav.

Den som väljer att bli lärare för att få hög lön har inte i yrket att göra överhuvudtaget. Att kräva 20,0 är givetvis helt förryckt; det skulle bara leda till att färre sökte sig till yrket. Och de få som faktiskt kom in skulle vara helt fel människor.
Jag tycker tvärtom. Vi ska ha de bästa/smartaste/duktigaste/drivnaste personerna som lärare, och många av dessa vill tjäna hyfsat, annars gör de något annat. Dessa personer skulle inte bara vara lärare för pengarna, du kan vara lugn, det är bara en hygienfaktor. Däremot är de drivna och engagerade personer, vilket ju kan vara bra som lärare (det är bra i vilket yrke som helst). Låt de med 10,0 sitta i kassan på konsum, där ställer de inte till med skada.

Det är däremot ett rejält angrepp på en hel grupp; jag vill se vilket underlag du har för att det finns lärare som inte kan läsa/skriva/räkna. Japp, kravet är bara G - G betyder att man kan läsa, skriva, räkna. Godkänt är "uppnår målen". Det är det här tänkandet som SKAPAR betygsinflation: Att folk inte fattar vad ett G är. Ett G är inte en trea, liksom. Ett G är att man Uppnår Målen, att man har de kunskaper som krävs.
Nej, detta skapar inte betygsinflation, det gör lärarna.
Ett G är: "Ok då, du får G för jag orkar inte se dig gråta, men egentligen förtjänar du IG. Dessutom kommer dina föräldrar skälla på mig, rektorn också. Kanske kommer du att knivhota mig också. Lättast att ge G till alla idioter faktiskt." Följdaktligen finns det rätt mycket folk i Sverige som har G i alla ämnen men som jag skulle klassa som high school drop-outs. Lärarutbildningen är en av utbildningarna i Sverige med absolut lägst intagningskrav. Ergo bör det finnas rätt mycket av ovan nämnda high school drop-outs bland lärarna.
 

w176

Förlorad dotter
Joined
27 Dec 2001
Messages
3,626
Location
Umeå, Västerbotten
Between jämfört med alla andra ämnen s¨är det ASLITE saker man måste kunna utantill i matte för att man ska ha den grund man behöver för resonemang.

Men de sakerna behövs verkligen.
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
7,885
Location
Port Kad, The Rim
Och om skolan hade de resurserna, så borde de användas på att öka lärartätheten - något som senast jag kollade hade en statistiskt säkerställd positiv inverkan på elevernas resultat.
Mina barns kommunala skola har betydligt högre lärartäthet än den statliga skola jag gick i som barn i slutet av 1960-talet. Min överskattning är att det handlar om 50% fler.

Sedan kan jag säga att engelskaundervisningen är betydligt bättre idag än 1970. Min elvaåriga dotter talar krattig men begriplig engelska; det gjorde ingen i min klass när det begav sig.

Däremot är geografikunskaperna sämre; hon går i femman och studerar sådant som vi gjorde i fyran.

Vidare har gympa krympt: vi hade tre lektioner per vecka, hon har två. (Dessutom cyklade vi mer då.)
 

rjonas

Hero
Joined
5 Apr 2002
Messages
1,352
GnomviD said:
Det där är lite samma system som med den gamla studentexamen, bara mer utbrett. Då kom det upp lektorer från Uppsala (IIRC) och översåg elevernas studentexamen.
Vi har ju tillgång till lite bättre verktyg än vad de hade på trettiotalet. Av de prov jag gjort i mitt liv har jag bara respekt för de som gjorts av proffs. Körkortsprovet, högskoleprovet, centralprov och Svenska dagbladets nutidsorientering. De prov som jag skrivit som lärare har totat ihop har ju inte riktigt hållit samma klass. Resultatet har ju dessutom bara tolkats med medelsnittet som enda jämförpunkt.

Hur man bedömer elevernas insatser klarar naturligtvis en lärare som bara sysslar med bedömning bättre än en lärare som lär ut, sparkar på skrivaren, kokar kaffe, och handleder Glee club. Exakt hur utvärderarna löser sina uppgifter bryr ju inte jag mig om. Att utvärderare kan utvärdera anser jag självklart.

Om varje enskild lärare fixar med allt själv finns det ju ingen trovärdig kvalitet alls i arbetet. Det är ju som att polisen utreder sig själv och att riksdagsmännen bestämmer sin egen lön.
 

DesertRain

Hero
Joined
18 Oct 2005
Messages
1,008
Location
Lund
När det gäller matte så är poängen med ämnet inte bara att kunna utföra mer eller mindre avancerade räkneoperationen. Det handlar också till väldigt stor del om att se mönster och sammanhang samt att lära sig resonera och tänka logiskt. Just de kunskaperna har man stor nytta av oavsett vilket yrke man har eller vilken utbildning man läser.

Likaså är historia ett viktigt ämne för att lära sig se samband mellan två till synes separata händelser och inse att saker som händer har konsekvenser, både små och stora saker. Detaljhistoria som årtal är det inte särskilt mycket mening med, fast vissa årtal bör man kunna eftersom de är så pass viktiga exempelvis att WW2 slutade 1945.

-------

Förövrigt anser jag att nationella prov borde centralrättas av kunniga personer. För att undvika den ökända betygsinflationen. De bästa proven jag har gjort är högskoleprovet och CAE-examensproven. Båda är centrala prov som sammanställts av personer som vet vad som krävs för att klara den önskade nivån.

Krank: Jag tror att vi båda är överens om att det nuvarande skolsystemet inte är speciellt bra. Dock har vi nog två helt olika synsätt på hur det bör förändras. Vi får nog helt enkelt agree to disagree.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,564
Location
Rissne
Vandraren said:
Jag hävdar att popcornkunskaper är nödvändiga för att sedan ta steget till analys etc. Jag håller med om att inte årtalet för Gustav Wasas trontillträde är det viktigaste som finns i världen, men det gör ju att man kan sätta Gustav Wasa i en kronologisk kontext och sedan förhoppningsvis i en historisk kontext genom att man lärt sig utantill vilka idéer, samhällsförhållanden etc gällde under en viss tidsperiod. Alltså leder kombinationen av popcornkunskap till möjlighet till analys och djupare förståelse.
Alltså; jag säger inte att alla traditionella kunskaper är oviktiga, men för att tal Wasa som exempel så tycker jag att det är nog att veta vilket århundrade han huserade i. Sedan är kungar i allmänhet fortfarande sjukt överskattade inom historia.

Alltså, egentligen är det väl inte att det är popcornkunskaper som VILKA popcornkunskaper man väljer. Det är oerhört provocerande, tycker jag, att man fokuserar på kungar och liknande, som om kungarna var viktigare än andra människor. Och som om individerna drev historien, snarare än att individerna skapas av tidsandan.

Liksom, som historialärare nyttjar jag anekdoter massor; inte för att eleverna nödvändigtvis behöver lära sig att man på horhusen i Popmpeji hade bilder som passat i vilken P-rulle som helst, utan för att dessa anekdoter hjälper eleverna till en högre historiemedvetenhet, en strukturkänsla.

Problemet med t.ex alla nationella prov och liknande jag sett är att man stirrar sig blind på just anekdoterna; en kung åt ärtsoppa. När? Vem bryr sig?

Popcornkunskaperna saknar alltså egenvärde och egentligt kunskapsvärde, men de kan ha ett värde som förmedlare av andra, djupare kunskaper och förståelser.

VandrarenSkolan har säkert både varit sämre och bättre said:
Absolut; skolan idag är inte god nog. Så länge vi kan gå framåt istället för bakåt är jag nöjd. Kanske, jag vet inte, rentav börja stödja oss på forskning från 1990-talet. Att använda helt aktuell forskning tror jag är helt orealistiskt, men att bara gå 20 år tillbaks istället för 30 är väl ett värdigt delmål? =)

Vandraren said:
Skolan kan inte ta hela ansvaret för en elev, föräldrar måste göra sitt.
Föräldrar kan man aldrig riktigt räkna med; delsvis för att de ju också är produkter av sin kulturella kontext. En förälder som inte tycker att teoretiska ämnen är så värst viktigt kommer inte att ta ansvaret. Då kan man tycka att den "ska" göra det hur mycket som helst.

Vandraren said:
Stödundervisning för svagare elever bör naturligtvis också finnas. Men även en "dålig" elev måste få krav på sig, det är inte för att plåga utan för att hjälpa.
Jag tror mer på att sätta upp mål och beskriva konsekvenser än att ställa krav.


Vandraren said:
Om du inte vet vad du vill göra, gå Natur eller Sam. Då håller du alla dörrar öppna. Alla som ångrar sig får gå komvux.
Helst skulle jag vilja luckra upp alltihop helt och hållet. Alltså, inga program, bara kurser. Och så ha jättesmå grupper (typ 10 elever per lärare), kombinerat med individuell studiegång där man kan ta kurser i sin egen takt. Givetvis med hyfsat bestämda och strukturerade studiehandledare som hjälper till att skapa strukturerna. Alla elever passar inte till alla studietakter i alla ämnen.

Målet med utbildning måste vara att utifrån individens behov göra det möjligt för den att växa; inte t.ex tillfredsställa näringslivets krav eller så.

Vandraren said:
Jag tycker tvärtom. Vi ska ha de bästa/smartaste/duktigaste/drivnaste personerna som lärare, och många av dessa vill tjäna hyfsat, annars gör de något annat. Dessa personer skulle inte bara vara lärare för pengarna, du kan vara lugn, det är bara en hygienfaktor. Däremot är de drivna och engagerade personer, vilket ju kan vara bra som lärare (det är bra i vilket yrke som helst). Låt de med 10,0 sitta i kassan på konsum, där ställer de inte till med skada.
Du pratar som om betyg faktiskt mätte - eller kunde mäta - något betydelsefullt... Du verkar ha lite av en övertro till mätverktygens potential.

De enda människor jag känner med 20,0 i snitt är de jag helst av allt inte skulle vilja se som lärare. Goda betyg betyder på intet sätt att man är kompetent som lärare. Det du behöver som lärare lär du dig överhuvudtaget inte på gymnasiet.

Vandraren said:
Ett G är: "Ok då, du får G för jag orkar inte se dig gråta, men egentligen förtjänar du IG. Dessutom kommer dina föräldrar skälla på mig, rektorn också. Kanske kommer du att knivhota mig också. Lättast att ge G till alla idioter faktiskt." Följdaktligen finns det rätt mycket folk i Sverige som har G i alla ämnen men som jag skulle klassa som high school drop-outs. Lärarutbildningen är en av utbildningarna i Sverige med absolut lägst intagningskrav. Ergo bör det finnas rätt mycket av ovan nämnda high school drop-outs bland lärarna.
"Bör" betyder inte "finns".

Sedan går jag inte med på din definition av G; den motsvarar inte vad jag sett på högskola eller bland examinerade lärare.

Betyg från gymnasiet är bara betyg på hur skoltrött man var, egentligen.


Alltså; de som säker till lärarhögskola är alla medvetna om att de kommer att behöva plugga en massa. Även om de kanske hade dåliga resultat från gymnasiet, t.ex pga skoltrötthet, så sätter de sig i en sits där de måste plugga.


Men, nu medan jag skriver så blir jag påmind om din övertro på att betygsmedel ska ha något med lämplighet eller kompetens att göra; betyg är arbiträrt, beror på vilken lärare man hade, vilka ämnen man hade, hur man mådde, vilka föräldrar man hade, huruvida man lyckades banka in just de saker just den lärare man hade i just det ämnet tyckte var viktigt.


Om du tror att betyg är grundade i något konkret är du fri att kolla skolverkets betygskriterier i lite olika kurser. Betyg är, och kommer alltid vara, meningslösa som annat än utsorteringsmekanism; som mått på elevens förståelse för ett ämne eller fallenhet för ett yrke är de, som bäst, missvisande.
 

tull

Hero
Joined
12 Jun 2008
Messages
1,708
Location
Uppsala
Vandraren said:
Antal utropstecken uttrycker verkligen hur rätt du har. Jag lovar.
Som sagt, jag kunde inte helt hålla mig från utropstecken och svordomar, jag blev för upprörd. Men jag ska sköta mig bättre, jag lovar.

-------

Alltså nu är jag OT, men det är inte du som ska behöva be om ursäkt Vandraren när Krank använder sig av härskartekniker.

------

Angående tråden så är mitt råd att under skoldebatten inte fokusera så mycket på vad Vpk tycker i skolfrågor utan snarare prata om rättvisa, solidaritet, osv.
När jag fick göra en liknande sak under min gymnasietid så fick jag företräda KD och det var sedan eleverna i klassen som röstade om vem man tyckte van debatten, är fallet så för dig så tycker jag du ska debattera väldigt ideologiskt och bygga upp många retoriska konflikter mellan arbetare - borgare, landet - staden, hetronorm - öppenhet hbt.
Därför det är svårt idag att argumentera för en socialistisk skolpolitik eller en liberal för den delen, debatten kommer alltid att utgå ifrån FP och vad FP tycker. Vänd debatten och för in den på frågor där man känner igen vänstern.
 

vandraren

Swordsman
Joined
17 May 2002
Messages
453
Location
stockholm
Helst skulle jag vilja luckra upp alltihop helt och hållet. Alltså, inga program, bara kurser. Och så ha jättesmå grupper (typ 10 elever per lärare), kombinerat med individuell studiegång där man kan ta kurser i sin egen takt. Givetvis med hyfsat bestämda och strukturerade studiehandledare som hjälper till att skapa strukturerna. Alla elever passar inte till alla studietakter i alla ämnen.
För dyrt.

Du pratar som om betyg faktiskt mätte - eller kunde mäta - något betydelsefullt... Du verkar ha lite av en övertro till mätverktygens potential. De enda människor jag känner med 20,0 i snitt är de jag helst av allt inte skulle vilja se som lärare. Goda betyg betyder på intet sätt att man är kompetent som lärare. Det du behöver som lärare lär du dig överhuvudtaget inte på gymnasiet.
Intressant inställning när du själv ska lära ut saker...
Betyg är det bästa vi har. Tills någon kommer på något magiskt annat sätt som är bättre så tar jag hellre betyg än inga betyg. När/var lär man sig det man behöver som lärare om inte i skolan?

Alltså; de som säker till lärarhögskola är alla medvetna om att de kommer att behöva plugga en massa. Även om de kanske hade dåliga resultat från gymnasiet, t.ex pga skoltrötthet, så sätter de sig i en sits där de måste plugga.
Vem som helst kan plugga. Kvalitet på högskoleutbildningar skiljer sig enormt. De flesta högskoleutbildade människor är måttligt begåvade personer.

Men, nu medan jag skriver så blir jag påmind om din övertro på att betygsmedel ska ha något med lämplighet eller kompetens att göra; betyg är arbiträrt, beror på vilken lärare man hade, vilka ämnen man hade, hur man mådde, vilka föräldrar man hade, huruvida man lyckades banka in just de saker just den lärare man hade i just det ämnet tyckte var viktigt.
Livet är arbiträrt och orättvist. Bit ihop och gör ditt bästa.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,564
Location
Rissne
Vandraren said:
För dyrt.
Finns inget som heter "för dyrt" när det kommer till utbildning. I förhållande till vad, förresten?

Vandraren said:
Intressant inställning när du själv ska lära ut saker...
Betyg är det bästa vi har. Tills någon kommer på något magiskt annat sätt som är bättre så tar jag hellre betyg än inga betyg.
Alltså, ja: betyg är det bästa vi testat. Nu har vi testat det ett tag, och kommit på att det inte funkar riktigt som vi vill. Då kanske vi kan börja se oss om efter alternativ, och under tiden så ger vi fan i att ta dem på så förbannat blodigt allvar? Liksom, att de är mindre sucky-sucky än allt annat gör inte att de automatiskt blir vettiga nog för att jag ska vilja t.ex hårdhänt kräva att alla som ska läsa till lärare ska ha 20,0.

Vandraren said:
När/var lär man sig det man behöver som lärare om inte i skolan?
5% lärarhögskolan, 15% annat, 80% genom att jobba som lärare.

Sad, but true.

Sen finns det en biljon sätt att skaffa "annat"; det kan vara gymnasiet eller hockeyklubben eller opå ju-jutsun eller i teaterföreningen eller kring rollspelsbordet. Det är de där interpersonella delarna, som man öht inte lär ut i skolan.

Vandraren said:
Vem som helst kan plugga. Kvalitet på högskoleutbildningar skiljer sig enormt. De flesta högskoleutbildade människor är måttligt begåvade personer.
Att kvaliteten på själva utbildningarna, alltså lärarna och kurserna och administrationen, håller jag med om. Jag tycker dock inte detta har med eleverna att göra.

Vandraren said:
Livet är arbiträrt och orättvist. Bit ihop och gör ditt bästa.
Fast vad som är "mitt bästa" bedöms arbiträrt och orättvist.

Jag tycker inte "det är dåligt" är nåt man bara tar som det är. Jag jobbar hellre för att det ska bli bra, eller åtminstone mindre dåligt.
 
G

Guest

Guest
Bara för att återgå till skolpolitiken och det du egentligen var ute efter så kan en intressant sak du bör vara beredd på att få mothugg från de borgerliga representanterna [om de nu läst på sin läxa] är att Mona Sahlins idé om skolpolitiken fortfarande skiljer sig från Vänsterpartiet. Ohly är som bekant emot allt; emot läxor, emot betyg, emot skriftliga omdömen och emot uppföljning av elevernas kunskaper. Samtidigt så flörtar Mona med Folkpartiets idéer, hon försöker att fiska röster från folkpartister. Detta betyder att en vänsterallians kan bli skapligt instabil gällande skolfrågor, speciellt on generalisimo Ohly blir skolminister. Något du bör vara beredd att eventuellt svara på.

Kolla in denna artikel.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
Hur konkret och avancerad kommer debatten att vara? De flesta av partierna har nämligen väldigt översiktliga och illa strukturerade hemsidor fulla av snömos. Då skulle jag hellre satsa på att skicka iväg ett mail till någon vänsterpartistisk politiker i riksdagen eller på lokal nivå.

Några intressanta frågor när det gäller skolpolitik är valfrihet, friskolor, betyg, elitprogram och praktiska utbildningar. Folkpartiet är det parti med tydligast fokus på skolan och deras åsikter skiljer sig en hel del ifrån vänsterpartiets.
 
G

Guest

Guest
Mjo, men det finns flera möjligheter att lära sig dessa grunder, jag skulle gärna se att man delar ut papper med olika sätt att lära sig, ett är kanske de gamla tabellerna, ett kanske en text som du ska läsa flytande med multiplikationer inbakade i texten för att sedan komma ihåg vilka saker man hade hur mycket av och en är kanske mer enkla frågor.

Jag kan ju även nämna att jag aldrig lärde mig multiplikationstabellen utan reverserade det hela genom att leta lämpliga svar med division, vilket ioförsig gjorde att alla lärare tyckte jag var usel på multiplikation för det gick så långsamt, men när det kom till geometri och kvadratrötter gick jag snabbt om resten av klassen...
Kan även nämna att efter att den perioden kommit tills att jag började högskolan så var de två sakerna jag gjorde på lektionen att lyssna på läraren och skriva prov vilket jag helt plötsligt var bra på för att nu handlade det inte om att ha snabbaste resultat...

/Zorbeltuss som hoppas att någon kan tyda mina meningar, då min skolsvenska i tre år bestod av att tvingas skriva i skrivstilsböcker istället för att få vara med på lektionerna som resten av klassen.
 

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Jag kan nog faktiskt hålla med dig i väldigt mycket, utom just muliplikationstabellen.

Den har hjälpt mig OERHÖRT mycket, även om jag alltid har tillgång till miniräknare via telefon och dator, ja då kan jag lite snabbt överlägga i skallen och få ordning på siffror. T.ex. i butiken, eller vid förhandlingar, eller i vanliga samtal. Att behöva avbryta ett samtal för att slå något på miniräknaren är lite som att svara i telefonen eller börja läsa tidningen för mig.

Just något så otroligt grundläggande som multiplikationstabellen tycker jag är en BRA kunskap. För mig, och för många andra jag talat med, är det en praktisk applikation som gör konceptet multiplikation så enkelt. Att det däremot var något kring Erik XIV och ärtsoppan, eller att Kebnekaise är (iaf var när jag gick skolan) 2111 meter högt är inte fullt samma vikt när det kommer till popcorn, anser jag.

I övrigt håller jag med dig stort.

Dock tror jag helt klart på krav, däremot tycker jag inte att man skall likställa betyg=krav för att betygen tycker jag liksom du att de är, i bästa fall, missvisande. För att få bra betyg, skall man plugga in det som läraren vill se, inte vad man behöver veta.

Ett intressant koncept av prov vore att ha kanske 100 frågor som täcker så mycket som möjligt, kravet är att svara på 40 frågor för att få en bedömningsmöjlighet. Man svarar på så många frågor man vill, och lärare får göra en kunskapsbedömning.
Istället för att göra ett prov med 40 frågor från just den läraren med dennes syn på vad som är viktigt, kan ju då 3 lärare skapa dessa 100 frågor. Poängen är att betyg och poäng inte är baserat på alla 100 frågor, som det gärna är idag, utan att man gör ett väldigt täckande prov, och ser till att eleverna kan nog mycket för att täcka vad man anser vara viktigt av denna heltäckande kunskap. Bara en tanke.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,335
Location
Malmö
Angående betyg så kanske jag ska nämna att Finland brukade hamna väldigt högt för ett par år sedan i internationella jämförelser. Detta trots nedskärningar vilket ledde till en återgång till katederundervisning. Det riktigt ironiska här är att man såg Finland som ett föredöme, när Sverige låg årtionden före Finland i den pedagogiska forskningen och implementationen. Ja, Finland lär sig faktakunskaper bättre. Nej, det är inte vad vi är ute efter. Nej, faktakunskaper är varken beständiga eller alltid viktiga. Faktakunskaper blir mycket "plugga in och glöm"-kunskaper i min erfarenhet, om man inte har någon minnesdevis för att komma ihåg dem, vilket knappast allt har. Vad gäller kunskapers värde: min mor kan t ex Sveriges kungalängd utantill efter sin skolgång - vilken nytta har hon haft av det? Ingen som helst.

Dock måste jag säga att matte är lite ostadig mark att ge sig ut i - å ena sidan så kan man tycka att grundläggande addition, subtraktion, multiplikation och division är bra och att det har blivit sämre med det på sistone (vilket det i min erfarenhet har), å andra sidan så kanske man vill ha större fokus på problemlösande. Man kan dock reflektera över att i internationella jämförelser för ett par år sedan så låg Sverige "dåligt till" i de yngre åldrarna men mycket bra till när man jämförde äldre elever. Om man sen vill att eleverna ska behärska grundläggande räkning bättre (eftersom det är snabbare och mer behändigt än en miniräknare) är lösningen ganska enkel - begränsa miniräknaranvändningen. Den är ett bra verktyg, men inte om de bara sväljer resultaten rakt av - både intryckningar och maskinen kan bli fel (i det senare fallet bara 1 per 10000 uträkningar, men ändå). En uppfattning om vad som är rimligt behöver många beräkna tal själva för att få - och en idé om "vad som är rimligt" ligger helt i linje med läroplanen. För att kunna reflektera behöver man också veta vad som är rimligt.

Med det sagt, själv skulle jag vilja införa en slags läroperiod för lärare som hos läkare, centralisera undervisningen igen(för att garantera en likvärdig utbildning) och återinföra statliga avtal för lärare. Folkpartiets idéer om undervisning vill jag inte veta av - de pekar på okunskap om både den pedagogiska forskningen och situationen och läraryrket. Om jag ska vara ärlig - man ska vara bra dum om man vill bli lärare nuförtiden. Du får jämförelsevis usel lön, långa arbetstider med mindre utrymme för egenplanering för varje år som går (evinnerliga möten och ökad arbetsbörda) och ingen respekt för ens position eller utbildning. Idéer om att återgå till det gamla hjälper inte med något av det här.
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,564
Location
Rissne
Håller med om alltihop =)

Egentligen var att lära sig multiplikationstabellen ett dåligt exempel. Dels för att jag inte är mattelärare - och dels för att folk associerar "inte lära sig multiplikationstabellen utantill" med "inte lära sig multiplikation".
 
G

Guest

Guest
krank said:
Egentligen var att lära sig multiplikationstabellen ett dåligt exempel. Dels för att jag inte är mattelärare - och dels för att folk associerar "inte lära sig multiplikationstabellen utantill" med "inte lära sig multiplikation".
Förutom för mig, som inte lärde mig multiplikation med några fula tabeller...

/Zorbeltuss
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,335
Location
Malmö
Zorbeltuss said:
krank said:
Egentligen var att lära sig multiplikationstabellen ett dåligt exempel. Dels för att jag inte är mattelärare - och dels för att folk associerar "inte lära sig multiplikationstabellen utantill" med "inte lära sig multiplikation".
Förutom för mig, som inte lärde mig multiplikation med några fula tabeller...
Ska jag vara fullkomligt ärlig lärde jag mig principen för multiplikation långt innan jag stötte på multiplikation i skolan, men väl där så var det ganska mycket innötning i olika former som gällde - "kunna som rinnande vatten"-tänk, med både genomgång av varje "siffra", test för varje siffra och blandad multiplikationsträning - förutom mattebokens egna material då. Fast det är klart, miniräknare var inte fullt så vanliga i skolan för en 15-10 år sedan, och matematik var ett av mina starka ämnen. Sen så är alla metoder bra utom de dåliga, kan man lite spetsfundigt uttrycka det.

(Något jag märkt av med Matematik är att en del nyare litteratur verkar mycket gå åt tanken om "återkoppling" - inte bara repetition av tidigare årskurs i första kapitlet för varje nytt år, utan återanvändande av gamla kunskaper i kapitel som introducerar nya begrepp. Det fanns ju en del innan med, men det verkar ha blivit förstärkt nu. Det här ser jag som något positivt, själv. Skulle kanske ha bara aningen fler samarbets- och enklare problemformuleringsuppgifter dock.)

För övrigt håller jag med Krank om det mesta han sagt i ämnet här. Det är inte helt överraskande - har också genomgått lärarutbildning och har viss insyn i ämnet och debatten, även om mitt intresse falnat en del på sistone.
 

hraufnir

Swordsman
Joined
25 Sep 2003
Messages
772
Location
Luleå
Zorbeltuss said:
krank said:
Egentligen var att lära sig multiplikationstabellen ett dåligt exempel. Dels för att jag inte är mattelärare - och dels för att folk associerar "inte lära sig multiplikationstabellen utantill" med "inte lära sig multiplikation".
Förutom för mig, som inte lärde mig multiplikation med några fula tabeller...

/Zorbeltuss
Och det visar ju hur viktigt det är att man inte säger "det finns bara ett sätt att lära ut", utan att man ser till individen. Dock tror jag att gångertabellen är ett bra verktyg för utlärning, just för att den, om den lärs ut ordentligt, ger ett bra grundgrepp. Man förstår, t.ex. att om 4*7 är 28, så är 40*70 2800
Det handlar för mig om samband. Finns det andra sätt att lära ut samband, så är det ju bra!

Jag kan se samma parallell i något relativt praktiskt, som måttsatser för matlagning/bakning. Det GÅR ju att använda måtten rakt av från boken (recept). Det är klart. Samtidigt är det praktiskt att förstå att faktiskt ha koll på att en matsked är 15ml, en tesked är 5ml och ett kryddmått är en ml, för då ser man sambandet mellan dem. Helt plötsligt inser man att en matsked socker är tre gånger så mycket som en tesked salt, och då kanske man lättare förstår hur man skall modifiera maten/bakningen enligt egna behov/önskemål?
 

krank

Går ondskans ärenden
Joined
28 Dec 2002
Messages
35,564
Location
Rissne
hraufnir said:
Jag kan se samma parallell i något relativt praktiskt, som måttsatser för matlagning/bakning. Det GÅR ju att använda måtten rakt av från boken (recept). Det är klart. Samtidigt är det praktiskt att förstå att faktiskt ha koll på att en matsked är 15ml, en tesked är 5ml och ett kryddmått är en ml, för då ser man sambandet mellan dem. Helt plötsligt inser man att en matsked socker är tre gånger så mycket som en tesked salt, och då kanske man lättare förstår hur man skall modifiera maten/bakningen enligt egna behov/önskemål?
Det rimliga vore givetvis att använda riktiga SI-mått även inom matlagningen. Liksom seriously, vad är vi, fucking britter?



Sen frågar jag fortfarande mig huruvida man måste KUNNA hela sjuans tabell för att FÖRSTÅ sjuans tabell. Liksom, jag kommer tammefan aldrig ihåg 6*7, men jag förstår sambandet. Det är skillnad mellan att förstå multiplikation och att lära sig tabellerna utantill, som sagt.
 
Top