True Detective säsong 4 - Spoiler tråden

Jag gillade det, men som jag skrev i vrållådan: det kändes mer som Twin Peaks än som True Detective. (Det är bara ett konstaterande, och inte ett negativt omdöme -- jag gillade Twin Peaks. Men i tidigare säsonger har det övernaturliga bara varit antytt eller helt frånvarande. Här var det väldigt explicit.)
 
Jag gillade det, men som jag skrev i vrållådan: det kändes mer som Twin Peaks än som True Detective. (Det är bara ett konstaterande, och inte ett negativt omdöme -- jag gillade Twin Peaks. Men i tidigare säsonger har det övernaturliga bara varit antytt eller helt frånvarande. Här var det väldigt explicit.)

Jag tror de går tvärtom från säsong 1. Istället för ett normalt mord som visar sig ha ockulta dimensioner tror jag det här är något som verkar övernaturligt men sedan visar sig vara normala brott.

Att öppna med ett citat från en karaktär i The King in Yellow är en move dock!
 
Riktigt mycket att tycka om, och jag hoppas det bara blir bättre. Det har sin egen vibb, samhället och stämningen de sätter är stark, och Jodies Liz Danvers är intressant (jag gillar särskilt relationen till far och son polis, nästan mer än den gnissliga till fd kollega).
 
Att öppna med ett citat från en karaktär i The King in Yellow är en move dock!

Kul också med de många små planteringarna; Blood Meridian, Urth of the New Sun/Fifth head of Cerberus, The Thing, Pandemic mm som är kul nuggets men när man tänker på det har bärande tematisk koppling också.
 
Kul också med de många små planteringarna; Blood Meridian, Urth of the New Sun/Fifth head of Cerberus, The Thing, Pandemic mm som är kul nuggets men när man tänker på det har bärande tematisk koppling också.

Man, Blood Meridian!, ingenting bra kan komma från den boken i ett narrativ där en grej är våld mot urbefolkningen!
 
Jag tror de går tvärtom från säsong 1. Istället för ett normalt mord som visar sig ha ockulta dimensioner tror jag det här är något som verkar övernaturligt men sedan visar sig vara normala brott.

Att öppna med ett citat från en karaktär i The King in Yellow är en move dock!

Det är min tes med. Synd att det bara finns ett avsnitt. Nu när vi också har Alaskaväder hade det varit mys att kolla!
 
Man, Blood Meridian!, ingenting bra kan komma från den boken i ett narrativ där en grej är våld mot urbefolkningen!

Exakt. Man undrar om forskaren reflekterade över det när han låg och läste, eller om det rentav är lite Glanton Gang över Tsalal-gruppen...
 
Teorier/spekulationer? Ett par saker jag tänkte på utöver mer tydliga saker:

Hank Prior textar med någon och jag misstänker att det inte är Lolita som man skulle kunna tro. Han plockar upp luren direkt, och ser ut att stelna till, när Danvers gör klart att här ska saker undersökas direkt och noga. Kan det kanske visa sig vara den här Kate-kvinnan vi fått höra om?

Det står en snubbe till utanför gruvan när Navarro möter Annie Ks brorsa. Han tittar intensivt på deras konversation ett par extra andetag. Han lär dyka upp igen.

Jag tror Clarke har fått sin parkas av någon annan (som tagit den från Annie?) så den laxfärgade jackan kan vara en red herring...
 
Jag gillade också första avsnittet. Väldigt stämningsfullt! Men när jag läser den här tråden undrar jag om jag somnade. Har missat alla referenser och alla detaljer. Minns inte ens några namn, så det blir perfekt att se om avsnittet i kväll!
 
Jag gillade det! Perfekt landskap för True Detective!

Instämmer med Gurgeh - kändes definitivt väldigt Twin Peaks.

Mina olika tre gissningar gällande varför Danvers reagerar så starkt på musiken.
1. En relativt betydelselös hang-up för att etablera kufig karaktär.
X. Just Beatles spelades när ännu ej specificerad närstående omkom i ännu ej specificerad alkoholrelaterad bilolycka.
2. Hörselskada.
 
Jag gillade också första avsnittet. Väldigt stämningsfullt! Men när jag läser den här tråden undrar jag om jag somnade. Har missat alla referenser och alla detaljer. Minns inte ens några namn, så det blir perfekt att se om avsnittet i kväll!

Gör't! Jag tittade igen igår kväll och kunde konstatera att det klarade rewatch-testet med råge, dvs att allt bra blir bättre av att ses igen.
 
Basen på basen, Anders Lunds bidrag I guess. För du tänkte inte på LoTR eller hur :)
 
En sak som jag gillar är hur sunkigt och skitigt allt är. Nu var det ett tag sedan jag såg S1 (som jag också gillade), men som jag minns det var det säsongen mycket mer förälskad i sina karaktärer och miljöer. Det var hemskt och vidrigt men framställdes ändå rätt charmigt och vackert. Både miljöerna men också huvudkaraktärernas rätt trasiga inre liv.

S2 är bara trasigt, fult och skevt. Mental ohälsa är mer ”vråla och fulgråta i fyllecell” och mindre ”nihilistiska betraktelser i motljus i perfekt kostym”.
 
Jag får mer Sam Lake (särskilt Allan Wake 1, men även Max Payne 2 och Control) än Twin Peaks. Men jag tror det är för att allt är så satans hårdkokt också.
 
Det var framförallt en sak jag inte hajjade i senaste avsnittet - kroppen som "andas ut" - vad skulle det föreställa? Någon slags "bröstkorgen pressas ihop-och-luft-pressas-ut-fenomen"? Strax efter pratar de om någon som är inlagd, är meningen att man ska förstå det som att en överlevde? (känns väldigt otroligt, eftersom hela saken ju inte nämns på nytt?)
 
Back
Top