Trobergs arbetsdagbok

[Troberg]

Well, andra har en arbetsdagbok, så då får väl jag också skaffa en. Det kanske pushar mig att göra mer...

Det jag arbetar på just nu är min spelvärld Heroica:

* Spelledare: http://troberg.synology.me/generica/gm/Generica/Heroica
* Spelare (allt som eventuellt är känsligt är bortplockat eller ersatt): http://troberg.synology.me/generica/player/Generica/Heroica

I förlängningen ska jag också uppdatera och modernisera mitt system för att passa den spelvärlden, framför allt behöver magin fixas till.

För närvarande jobbar jag på kampanjen. Vill man läsa den från början, så rekommenderar jag Campaign i sidomenyn.

Layouten anpassas nu automatiskt, så på en liten skärm har man ingen sidomeny, men har en länk för att hoppa tillbaka till menyn, men på en bredare skärm så har man sidomenyn för navigering. Alla rubriker är dessutom hopfällbara, och första rubriknivån börjar hopfälld, för bättre överblick. Jag hoppas att den ska ha en mörk layout, oavsett om man har darkmode eller inte.

Längst ned i innehållsförteckningen finns också en changelog, så man kan alltid se vad som är nytt.

 

[Troberg]

Idag lade jag till kampanj-arcen för Ozukari, ett Japan-inspirerat land, med lite twists. Landet är ett av de få som inte har slavar, men istället har de en strikt hierarki, så att i princip alla utom kejsaren är slavar i praktiken. Landet bygger hårt på ordning, och man tror att oordning och brott mot sociala strukturer släpper in demoner. De tror inte på gudar, utan istället tror man att man är ansatt av demoner, och det är bara ordningen som kejsaren dikterar som skyddar.

Ozukari

Den här är ganska kort, och ganska linjär.

Kampanjarcen är hårt inspirerad av två källor:

* Första delen av Beowulf
* Shogun

Det börjar med att besättningens siare får en vision (dessa är inget hon kan frammana eller styra, de kommer när de kommer, och är ofta traumatiska). Hon får som ett ep-anfall, och mumlar om och om igen "Love is blood, blood is love, love is blood, blood is love". Lite foreshadowing som bara blir meningsfull i efterhand.

Besättningen kommer till ett fäste i sökandet efter information. De får där reda på det de söker, men också att fästet varje natt blir attackerat av en demon. De ser en attack, och ser då hur demonen pekar på den lokala lorden.

Lite luskande senare så får de reda på att hans feodallord tidigare tog hans konkubin (det finns inga äktenskap i Ozukari, allt är makthierarkier), och att han trots det sökte upp henne och "umgicks" med henne, då de faktiskt älskade varandra. Detta brott mot lojaliteten har skapat förbannelsen. Demonen straffar honom genom att tvinga honom att bevittna hur allt han värderar förstörs.

Lorden kommer fram till att det ända sättet att stoppa attackerna är att utplåna hans namn. Det räcker inte att han dör, hans blodlinje måste avslutas, då den är kopplad till hans brott. Han samlar hushållet, skär halsen av sin son som bara är en bebis, och begår sedan seppuku. Allt i en väldigt laddad scen.

Natten faller, och det blir ingen attack.

På morgonen kommer feodallorden och lämnar över fästet och tillhörande tillgångar till lordens vän och second in command. Feodallorden tar dock med sig lordens två konkubiner, som hälsas av en annan av hans konkubiner, som besättningen känner igen som den som var orsaken till brottet. Hon är tydligt gravid...

Besättningen lämnar, och kaptenen grubblar på vad det egentligen innebär att vara ledare.