Nekromanti Tjejer och rollspel...

Personligen så tycker jag nog att rollspel är ganska fritt (iaf. om man har en bra SL), MEN jag tycker inte att det liknar teater, främst pga att jag gillar rollspel väldigt mycke och teater väääldigt lite.
Dock tycker jag det verkar lite skumt med en SL som hindrar en från att gå dit man vill...

/Anakha
"Jag kom, jag såg, jag skrev ett inlägg"
 
Just namnval kanske var ett lite dåligt exempel.

Ett bättre exempel skulle kunna vara detta:
Jag har varit med om att både goda och erfarna spelledare har försökt hindra spelare från att göra saker med motivationer av typen “Sådär gör helt enkelt inte din karaktär!” eller “Så där gör man inte i landet Moxilvanien! [påhittat namn]”. De har sagt sådant i all välmening, mer eller mindre upprörda för att spelarens handling skulle sabotera just den stämning de själva hade tänkt sig. Detta från spelledare som jag som sagt absolut inte skulle karaktärisera som diktatoriska, oerfarna, inflexibla etc i vanliga fall. De hade helt enkelt ett momentant anfall av dåligt omdöme - eller gott omdöme, i de fall spelarna inte tog illa upp utan insåg att de faktiskt begått en oöverlagd och icke-karaktärs-eller-världs-passande handlang.

Min poäng var att det är lätt att _säga_ att man minsann är helt fri och en helskön kille när man spelar rollspel, och en helt annan sak att faktiskt _göra_ det - de flesta av oss har trots allt idéer om vad gott och roligt rollspel är, idéer vars inflytande på vårt sätt att spela vi inte direkt kan stoppa. Och, vilket jag ville visa med just namnvalsexemplet - de flesta av oss _tänker_ inte ens på begränsningarna som vad de är, d v s just begränsningar.

Fast det här spelar ju strängt taget ingen större roll för den större frågan om varför så få tjejer spelar rollspel.

Om man vill få fler tjejer att spela rollspel tror jag att det kan vara idé att behandla den där tjejen man vill intressera som en individ och en människa och inte i första hand som en del av kollektivet “tjejer”. Prata med människan och ta reda på vad den människan gillar/ogillar, vad människan vill få ut av att spela rollspel och varför människan är tveksam till att spela rollspel etc. På så sätt kan man skräddarsy en lockande lösning för just den människan och sköter man sina kort rätt så har ens spelgrupp utökats med en ny bekantskap.

mvh
Örnie
äckligt präktig människa
 
Rollspelspojkar

Den här tråden blir ju bara roligare och roligare (skrivet utan minsta spår av ironi)!

Jag vill veta mer om hur typiska rollspelspojkar är och deras bisarra beteendemönster! Jag är oerhört nyfiken!

Hittills har vi fått veta att rollspelspojkar
1) säger att de är för frihet, improvisation och lattjolajban men är det inte när det kommer till kritan, och att de
2) gillar att spela fyllon ofta och överdrivet
Finns det mer?

De allra bästa hälsningar
Örnie
 
Men det är väl samma sak i teater, eller? Man måste ju agera utifrån den roll man fått. Om jag ska vara en herde i en improviserad pjäs om Jesu födelse tror jag de andra skulle bli rätt sur på mig om jag började vifta med vad jag påstår är en ljussabel... /images/icons/wink.gif

Angående varför det är så få tjejer är nog också en liten traditions grej. Killar blir inspirerade att börja av andra killar och det är inte så jätteofta som tjejer bryter sig in i killgäng. Det är väl ungefär samma sak som att många sporter är totalk mansdominerade även om tjejer kan utöva sporten.

C
 
Uh?

Åh, jag sa inte att detta var NT?* Nä, men det gjorde inte du heller.. Haha!




/Revenge be miiiine!
-Blind Guardian

(* NT betyder No Text, dvs man har bara ett ord eller mening man skriver i ämnesraden.

-Arvidos)
 
Men lägg av nu!

Och förresten, det här inlägget är NT

/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif/images/icons/tongue.gif

Min mogenhetskvot ligger under vad som kan anses vara hälsosamt idag.

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 
Re: Rollspelspojkar

<I>Jag vill veta mer om hur typiska rollspelspojkar är och deras bisarra beteendemönster!</I>

En tjejkompis (som hade lirat i rätt många år) hävdade en gång att killar ofta är dåliga på att agera i grupp - att de ständigt vill att deras gubbe ska vara "huvudpersonen" som går längst fram och är den som utdelar det dödande hugget och hittar skatten och räddar prinsessan. Killarna försöker degradera varandra till sidekicks, så att säga.

Å andra sidan kan jag inte påstå att hon var annorlunda själv...

--
Åke
 
Detta med att stå i första led

Inte för att jag vill påstå att hon skulle ha rätt men endel karaktärer i vår grupp blir direkt stötta om man hjälper dem i en strid om de inte är i direkt livsfara (avsvimmade med ett monster hukande över sig)...

Sen ska väll rollspelspojkar inte ha något socialt liv utanför spelgruppen heller? De sitter bara med sina tabeller, chips och läsk och slår tärning.

~ nauseam
<A HREF="http://i.am/nauseam" target="_new">http://i.am/nauseam</A>
 
såhär är det:

Om vi tar dethär med rollspelspojkar och deras sociala liv...
...så vet jag inte vilket som leder till vad, men antingen är det så att
1) de har inget socialt liv, och därför dras de till likasinnade i äckliga små rollspelsrum.
Eller
2) de spelar rollspel med lika tråkiga människor som de själva i små isolerade rum, och skaffar sej på så sätt inget socialt liv.

Och dethär med att de gillar att spela alkis mycket utförligt är väl för att de kanske inte stöter på fylla så himla mycket och hittar på sin egen lilla överspelade verklighet.

Sådärja, nu kommer väl ala börja gnälla förstås, men vafan titta på er själva...

Såhär är det.

bajs i håret
/sarah blå
 
Re: men micke...

mjo, bara sen jag börjad ejiddra här på nätet har jag ju lärt mej en massa som jag verkligen inte fick reda på då.
Jag skulle nog få ut mycket mer av att spela rollspel idag.

bajs i håret
/sarah blå
 
Re: såhär är det:

<I>Sådärja, nu kommer väl ala börja gnälla förstås, men vafan titta på er själva...</I>

Ack, jag tittar på mig själv, och du har bara allt för rätt. Jag *har* inget socialt liv. Har aldrig haft det heller. De enda vännerna jag har är rollspelarna och klasskamraterna, och jag umgås inte med några av dem särskilt mycket utanför klassrummet och rollspelslokalen.

Men vet du vad? Jag <B>trivs</B> med det. Jag tycker faktiskt att det är riktigt trevligt. Och de vänner jag har är riktigt goda vänner, att de sedan delar mitt intresse är enbart trevligt.

Men sen måste jag naturligtvis gnälla lite på dej också. Många av de rollspelare jag känner är allt annat än asociala. Vissa av dem är sociala monster som strutsar omkring och är mycket sociala.

Näh! Nu ljög jag. De är allihop precis likadana som jag själv. Förlåt, förlåt, förlåt, jag ska inte göra så nå' mera.

Men något som jag faktiskt är ganska säker på är att det <B>finns</B> rollspelare på det här forumet som är precis som annat folk, förutom att de med jämna mellanrum stänger in sig runt köksbordet och lirar lite DoD, men dom är nog undantagsfall.

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 
Re: såhär är det:

Jag är väl faktiskt tämligen normal, kanske något överdrivet social till och med MEN däremot gillar jag Star Trek *Gömmer sig undan lynchmobben* Vilket effektivt placerar mig i nördarnas nördfack och vet ni vad, där trivs jag alldeles utmärkt!
 
Re: såhär är det:

<I>Måste erkänna en sak, det är lite pinsamt men jag har ett socialt liv... Jag är faktiskt ganska normal</I>

Och du ska klaga? Jag som är gift och allt...

Men det fanns en detalj här tidigare som jag inte alls känner igen mig i - den övervägande majoriteten av alla rollspelare som jag umgåtts med brukar supa sig plakat rätt regelbundet.

--
Åke
 
Re: såhär är det:

Få se nu...

1)

Jag tycker jag har ett ganska socialt liv... Jag går ut minst en gång i månaden eller så mycket som plånboken tillåter... Jag har en massa kompisar och bekanta, visst flera av dem är rollspelare, men det hade jag ingen aning om när jag träffade dem...
Visst mina bästa vänner är rollspelare, men att människor so tycker om varandra har samma hobbys kanske inte är så konstigt...

Vårt äckliga rollspelsrum är för tillfället familjen Gustafsson-Flodetorps vardagsrum - stort, luftigt och ny renoverat... Perfekt...

2)

Mina kompisar är inte tråkiga, rummen vi spelar i är inte isolerade (jo.. värme isolerade och så.. men inte i övrigt..) och vi har ett varsitt socialt liv...

Också var det fyllan...

Alla i vår spelgrupp har varit mer eller mindre fulla... Alla utom två har varit tillräckligt fulla för att de själva inte ska tycka det är kul längre... De övriga två är en kille som inte fattar varför man ska medvetet förlora kontrollen över sig, så han dricker inte särskilt mycket... Den andra är en tjej som har tillräckligt mycket värdighet för att inte kräla..

Och eftersom en av våra föräldrar tänkte lära oss hur man bäst och ofarligast dricker 96:a rent så stöter vi på fylla ganska ofta... Och eftersom jag nu håller på att lär mig blanda drinkar så har vi de senaste spelsessionerna öppnat med en varsin drink...



"<I>Sådärja, nu kommer väl ala börja gnälla förstås, men vafan titta på er själva...[/i]"

Ja... jag gnäller... Mest för att du vill det...

chrull
 
Re: såhär är det:

<I>Men det fanns en detalj här tidigare som jag inte alls känner igen mig i - den övervägande majoriteten av alla rollspelare som jag
umgåtts med brukar supa sig plakat rätt regelbundet.</I>

Same'da here'ma, just den detaljen tror jag att fröken Bajs-i-håret har fått om bakfoten. Vi är ju trots allt inte mer än människor.

/Dnalor, din finne på hornhinnan
 
Jaså

Jag hade inte tänkt låta mig provoceras av fröken Konkelbärs inlägg, då hon uppenbarligen endast är ute efter att reta upp folk här, men för att visa vilken fin och social människa jag är så ser jag mig tvingad att gå i svaromål.

Att träffa andra rollspelare är per definition att ha ett socialt liv. Endast enstöringen saknar socialt umgänge. Att sedan definiera "socialt liv" på t.ex. mängden upplevda riktiga fyllor (som fröken Konkelbär tycks göra) är att ställa en intressant fråga: är det bättre att gå ut på krogen (efter standardmässig uppvärmning med HB och bärs), och sedan försöka föra en konversation i en bullrig lokal med andra fulla? Visst, man träffar folk, men har man haft något _utbyte_?

Fröken Konkelbärs enastående erfarenhet av rollspel och rollspelspojkar tycks utsträcka sig till summa fyra tillfällen. Imponerande... Mina egna erfarenheter sammanfattas på http://www.algonet.se/~enda/rollspel/lust_nerd.htm Läs och se om ni känner igen er ;-)

P.S. Var har din tillkämpade stockholmska från dina första inlägg tagit vägen? Eller var den lika mycket poserande som dina åsikter?


http://www.algonet.se/~enda
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top