The Fall of Delta Green, eller, vad är bra med GUMSHOE?

[Gelékub]

Jag läser just nu The Fall of Delta Green och tycker settingen är superintressant (Delta Green på 1960-talet). Den får mig att associera till både populärkultur som The X-Files, Twin Peaks, Mad Men, Thomas Pynchon, James Ellroy, 60-tals-sci-fi-&-skräck b-filmer, Apocalypse Now, Platoon, Rosemary’s Baby; och verkliga historiska fenomen som COINTELPRO, CIA-finansierade statskupper, MKUltra, utveckligen av psykologisk krigföring, Charles Manson (och andra kulter), och annan allsköns fruktan och avsky.

Men när det kommer till systemet som är GUMSHOE så känner jag mest snark. Jag kan inte sätta fingret på varför, men jag har spelat ett GUMSHOE-spel innan, Night’s Black Agents solo ops och fick inte jättepositivt intryck av systemet, av nån anledning.

Hjälp mig att förstå varför systemet är bra?

 

[Quadrante]

Hjälp mig att förstå varför systemet är bra?

Skulle väl säga att det är bra för att det är lite löst i ramarna. Lite friform men inte och regler när man vill, men lite löst hållet.

 

[Nässe]

I teorin gör det att ni inte riskerar hamna i att RP/ spelarna missar en ledtråd på grund av ett missat tärningsslag. Och i teorin skjuter det över problemlösande från slump och tärningsslag till tänkande och klur. I praktiken tyckte jag precis som du, att det inte var särskilt kul. Men du ville ju inte ha input på varför det inte är bra.

 

[mrund]

Gumshoe är perfekt för mig, spelledaren som gillar invecklade utredningar men inte orkar lära mig invecklade regler.

Swords of the Serpentine är ett jättekul Gumshoe-spel. Men stridssystemet är en söndermuterad röra som lyckas med konststycket att vara invecklat utan att vara simulationistiskt.

 

[verlandes.]

Min främsta reservation mot Gumshoe är att det inte går hela vägen. Det liksom öppnar upp reglerna för friform, men så behåller det en del crunch i form av metaresurser osv.

Det som jag inte trivdes med i Call of Cthulhu löstes snarare med hjälp av Kutulu.

 

[Gelékub]

behåller det en del crunch i form av metaresurser osv.

Ja jag gillar detaljrikedomen men får inte riktigt någon känsla för t ex metaresurerna. Jag är inte emot det i princip, men just här är det något som inte riktigt flyter av nån anledning. Men det kanske finns något bra med dem som jag missat?

 

[Bolongo]

Jag känner att GUMSHOE egentligen är två system i ett. Det första är för Investigation, och det tycker jag fungerar utmärkt.

Det andra är för General Abilities, och där tycker jag det funkar så länge man behandlar det som rules-light. Säg, i ToC där det inte är meningen att man skall slåss med något. Men så fort de börjar lagra mer crunch över grundsystemet stöter man på begränsningen i att basmekaniken bara är "rulla en T6 och försök få 4+". Det finns liksom inte så mycket andra regler kan göra för att få det att bli mer intressant, jag tror det är därför man får känslan i NBA eller SotS att något är mismatchat...

 

[TRÄNAD APA]

Delta Green spelas bäst med Delta Green-reglerna. Jag hade bortsett från allt som har med Gumshoe att göra och bara använt settingen.

 

[krank]

Gumshoe är bra eftersom det är mindre krångligt än BRP-härket som vanliga Delta Green/CoC dras med. Det är också bra eftersom det åtminstone tar ett bra steg mot rimlig hantering av ledtrådar, i och med att det tar bort tärningsslag.

I valet mellan BRP och Gumshoe väljer jag definitivt Gumshoe. Trots att jag verkligen ogillar metavalutor och metabeslut av de slag som systemet bygger på.

(Sedan föredrar jag såklart mitt egna Kutulu framför både BRP och Gumshoe Gumshoe går inte tillräckligt långt för mig och i delvis fel riktning.)