Man gör en tabell att slå på för varje gång något sådant frågas om. Med resultatet som : "ja, du var där", "nej, du var i en period av partande och drickande och bryde dig inte om saker utanför att ha kul", "ja, du var där men långt bort från allt det viktiga", "nej, du var ute och reste och var långt borta när det skedde", "nej, någon du brydde dig om hade dött och du var i djup melankoli och gjorde inget annat än att vara i sorg", med mera.
Jag hade nog gjort någon liknande lösning som du. Kanske med något slags "du har en enorm förståelse för historiska sammanhang och civilationens byggstenar, men enskilda detaljer är mera dimmigt".
Jag tycker det är ett sätt att kunna få fram scener, bara genom att fråga "Säg att vi hoppar tre år. Känner ni att det finns något att spela ut?"
Rent allmänt kör vi för ofta linjärt och för sällan asynkront, men det är praktiskt att ha det linjärt.
För mig är det ofta att man är mitt i en dramatisk händelsekedja. Jag har just upptäckt att du är otrogen. Att hoppa över alla konsekvenser av det och bara berätta om dem i efterhand kan kännas som missat drama. Man vill gärna spela ut det. Men det måste man såklart inte. Och att låta bli kan ge andra typer av berättelser. Jag tycker om det, men det är som sagt inte helt lätt att faktiskt slita sig.
