Här är mitt förslag. Marjura kommer att bytas ut mot en nordlig ö som heter Yon. Yons placering framgår av filen ”Yon på stora kartan”.
Yons historia under det senaste mörkret.
Ca 7000 f.D Under början av denna Eon, i samband med Mörkrets ankomst, sträckte den
norra polarisen sig mycket längre söderut.
På isarna levde ett primitivt folk. De var nomader och vandrade över isen och tundran sökandes efter mat. De påverkades nästan inte alls av mörkrets ankomst, då de härjande styrkorna aldrig nådde så långt norrut.
Detta folk som sedermera skulle bli Veddo vandrade från fastlandet ut på de nordligaste öarna där de sedan blev kvar när isen drog sig tillbaka igen.
De utvecklades ungefär på samma sätt som sina fastlandssläktingar men hade en mycket primitivare kultur då de aldrig fick någon uppblandning från andra folkslag och kulturer. Det enda som i viss grad påverkade deras utveckling var det plötsliga uppdykandet av Radh-Kamras heliga stad Jelem.
Ca 6500 f.D Efter att Mörkret lyfts återgick Radh-Kamras prästinnor till sitt dekadenta leverne. De försummade sina sysslor som gudinnans språkrör och landet förföll allt mer. Som straff för deras svek mot gudinnan förpassade gudinnan deras depraverade stad långt norrut, långt borta från all civilisation för att deras irrläror inte skulle sprida sig längre.
Först blev stadens invånare chockade över denna plötsliga förändring. De var vana vid att ständigt servas av folket och att vältra sig i överflöd. Det tog dock inte lång tid innan de fann de primitiva Veddo och förslavade dem för att åter kunna leva sitt liv i lyx och överflöd. Detta var däremot inte det enda som drabbade prästinnorna och Jelems övriga invånare.
Om det var en förbannelse av gudinnan Cinerva eller ett resultat av invånarnas omåttliga nyttjande av droger och rusdrycker är osäkert men resultatet blev det samma, Jelems invånare slutade föda några nya barn. Invånarna prövade många olika metoder, t.o.m. att få barn med deras veddiska slavar, men inget hjälpte, de var dömda till undergång.
Några försökte lämna ön för att söka sig tillbaka till civilisationen men deras kunskaper inom sjöfart var alltför ringa för att de skulle nå fram. Skeppen förliste eller drevs tillbaka till Yon av starka sydliga vindar.
De sista prästinnorna dog knappt 200 år efter deras ankomst till Yon och några decennier tidigare hade de sista av Jelems invånare gått under.
Prästinnorna lät sig begravas i mäktiga gravkumlar på öns västsida och de vanliga medborgarna begravdes innanför Jelems murar långt inne i den mörka skogen där staden låg.
Veddo fick utföra allt det kroppsliga arbetet med att skapa gravarna men de sista prästinnorna ville inte att veddo skulle kunna skända deras gravar efter att de gott hädan och lade därför en mäktig besvärjelse över sina gravar. Besvärjelsen gjorde att ingen veddo kunde komma nära gravarna utan att drabbas av fruktansvärda smärtor. De använde sig av samma formler för att säkra själva staden Jelem efter att dens sista invånaren avlidit. De sista prästinnorna begick rituellt självmord inne i sina gravar samtidigt som de utförde en ritual som skulle försänka dem i en odöd sömn under årtusenden. De hade förutspått att det i framtiden skulle komma en tid då de skulle kunna återvända från de döda och härska igen.
Veddo återgick till sitt tidigare liv och minnet av Jelem levde bara kvar som legender om dolda rikedomar och mäktiga artefakter på gravfälten i väster och i skogens djup.
Områdena blev tabubelagda och förbjudna för veddo att beträda p.g.a besvärjelsens effekter.
Årtusenden gick och veddo fortsatte sitt nomadliv på Yons tundra.
Ca 200 e.D En tillfällig isbrygga mellan fastlandet och Yon under några stränga vintrar gör att tirakiska stammar vandrar över och bosätter sig på Yon. Det rör sig om knappt 1000 individer. Veddo och tirakerna stöter på varandra ibland men den stora tillgången till mark gör att inga allvarligare stridigheter uppstår, utan på vissa platser bedriver de två folken t.o.m handel med varandra.
2640-2643 Jargiska flyktingar kommer till Yon. De har flytt från svälten i Jargiens västra
e.D provinser och det förtryck den jargiska statsapparaten utsätter dem för. De slår sig ner i Yon viken och grundar en stad, Yon Interlanium, eller Nya Yon. De driver lätt bort de veddo som lever i området. Veddos sten och hornvapen var en lätt match för jargiernas motsvarigheter i järn. Under tre år invandrar ca 1.200 jargier.
Jargierna sprider sig från viken längs med Yons västra kust och under några år skapas det ytterligare tre små bosättningar.
Invandrarna består till stor del av nytänkare både vad gäller kyrkans utveckling men även vad gäller hela samhällsstrukturen. Tidigt utvecklas en form av demokrati, där de fria bönderna röstar fram en Dux, en hertig, som styr över Nya Yon och fiskebyarna. De sker även en reform inom Daak kyrkan som gör den mildare och mer förlåtande.
2874 Gordrion grundas
2933 Cirefalierna grundar en liten koloni på Yon i syfte att utvinna svavel från träsket norr om staden. I täten för denna expansion är det cirefaliska handelshuset Pornaz. Svalet används för bl.a vinsvavling, tillverkning av vitriololja och essentiellt sulphur.
Vitriololja och essentiellt sulphur används inom alkemin.
Vitriololja används också i framställningen av mangenat. Så dvärgar och magiker är en del av målgruppen vid försäljning.
2936 Det svarta svärdets beskyddare uppför ett tempel på Yon för att i avskildhet och under härdande förhållande träna sina konster och visa sig värdig Martaris gunst.
2948 En excentrisk sekt av tauper kommer från norr och bosätter sig på Yon. Sekten leds av en taup som kallar sig Shaginov. Shaginov sekten sysslar med biomanti, nekromanti och demonologi. Allt syftandes till att stärka den egna kroppen med olika experiment och att skaffa sig demoniska bundsförvanter inför en i stjärnorna förutbestämd världsomvälvande maktkamp . Shaginov sekten fördrevs från Taupernas Dal i norr då de genomförde allt för grymma och farliga experiment. Sekten har låtit bygga ett mäktigt fäste på Yon och fortsätter nu sina experiment med god tillgång på försökspersoner bland veddo och tiraker.
2955 Sarakai, en drake, kommer till ön och bosätter sig i silvergruvan.
2960 Nu!
Yon
Statsskick: Enkel demokrati bland Yoniterna. Vinuiterna har en hövding som väljs på livstid. Alla styrs rent formellt av Kurfursten.
Statsöverhuvud: Kurfurst Penarek
Rättsväsende: Enligt cirefalisk lag, som starkt gynnar cirefalier.
Areal: okänt
Invånarantal: Yoniter 3000, vinuiter 4000, tiraker 2000, cirefalier 700
Språk: gammal jargiska
Huvudort: Narzkar Krack (Rökfästningen), ca 800 inv.
Huvudnäring: Handel med svavel, pälsar och slavar. Lokalt hantverk och saltad fisk.
Handelsvägar: Handelsplats i Narzkar Krack.
Militära resurser: Cirefalierna har 300 elitsoldater i stadens närområde samt ca 50 marinkårister. Yoniterna kan sätta ihop en bondehär på upp till 500 man med enkel utrustning. Viuniterna har cirka 600 stridbara stamkrigare som främst verkar som jägare. Tirakerna skulle som mest kunna samla ca 800 krigare från de olika stammarna, om de kom överesn med varandra...
Religon: Daakkyrkan, andedyrkan, och Cirza. Cirefalierna bedriver viss missionsverksamhet i staden.
Myntfot: cirefaliska mynt är gångbara annars gäller främst byteshandel.
Intressanta personer på Yon
Kurfurst Penarek är mannen som styr över den lilla kolonin. Han har ett nära samarbete med handelshusen Pornaz och Temiranz. Han är lång och kraftigt byggd i de sena 40. Svart axellångt hår och ett välansat kort helskägg. Han lämnar sällan fästningen då han inte tycker om att beblanda sig med de simpla icke cirefalierna. Han är heller inte överdrivet förtjust över sin nuvarande placering. Starkt Cirza troende, tom för en cirefalier.
Crisma av husfurst Zhra. Kurfurstens 26 åriga hustru. Mycket vacker, mycket förnäm och mycket besviken över sin makes nuvarande placering.
Hiberos av Yon. Värdshusvärd på ”Junker Hiberos” och tidigare frihetskämpe. Storväxt brunhårig man med ett kraftigt skägg. 55 år.
Elia av Yon. Hiberos fru. 50 år.
Julia Hiberos dotter av Yon. Hiberos 20-åriga dotter som hjälper till på värdshuset. PER 15.
Falx Hiberos son av Yon. Hiberos 22-åriga son. Atletisk byggd. PER 14. Mycket aktiv inom motståndsrörelsen. Motståndsrörelsens bas är under värdshuset, där cirefalierna minst skulle ana det. Antalet aktiva medlemmar som genomför små räder och ställer till med förtret är ca 60 yoniter kring Narzkar Krack.
Marius. Gycklare på Junker Hiberos. En skojfrisk ung man på 17 år. Rödhårig. Medlem i motståndsrörelsen.
Adjed Ben Zalit. Ansvarig för Klan Samjeds intressen på Yon. 33-årig zhan som lätt känns igen genom att gå klädd i flera lager tjocka vackra pälsar de få tillfällen han är ute på gatorna. Adjed har tre andra zhaner anställda vid sitt hus, Benjit (hans högra hand) samt Varaz och Gadjar (hans två välvuxna livvakter).
Mzian av Husfurst Marzin En hängiven Xinu kultist och medlem i sällskapet. Mzian är mycket välbyggd och atletisk. Han går alltid klädd i sin vapenrock med det svarta svärdet på. Mzian tillbringar mest tid i staden för att hålla koll på saker och ting samt för att smöra för kurfursten. Mzian utger sig för att vara Penareks goda vän trots att han föraktar Penarek för hans religiösa övertygelse.
Ilius. Tjuv och informatör åt Sällskapet. Försöker ofta bli ”vän” med nykomlingar för att få reda på vad de gör på Yon.
Jhim Spion och yrkesmördare. Utsänd av Svarta svärdets beskyddare i Caserion som börjar misstänka att saker och ting inte är helt rätt i klostret på Yon.
Augarrtah. Trukh rekryterad på Yon för att leda slavdrivarna i träsket. Våldsam och lättretad
Zenos. 27-årig brottare. En nykommen jargier som flytt till Yon undan rättvisan i Jargien. Stilig och välbyggd. Skrytsam över påhittade bravader. I sällskap med Ravius.
Ravius. 32 år, mångsysslare. Liten råttliknande man. Är i sällskap med Zenos som han träffade i jargien då de båda avtjänade ett straff i ett fångläger. Lyckades fly och söker nu lyckan på Yon.
Caros av Varion. 42 år krigare och smugglare. Tidigare frihetskämpe som nu gett upp kampen. Smugglar varor söderut via hamnen i Varion. Patriot. Köper svavel av trukhen Augarrtah.
Handelshus på Yon
Pornaz – Pornaz har en handelsbod i Narzkar Krack där de säljer importerade varor till soldater, cirefalier och andra som kan betala för sig. Inga stora vapen, bara dolkar och mindre fina hantverk.
Temiranz – Temiranz har ett kontor i staden men ingen riktig försäljning. Kontoret är främst ett centra för fortsatt exploatering av Yon samt för att slå sig in på svavelhandeln.
Klan Samjed – Även den muhadinska kefal klanen Samjed har ett hus med några arbetare i Narzkar Krack. Dessa är främst där för att i förväg få information om leveranser som skall föras genom Ziu.
Äventyrarna kan komma till Yon av flera olika orsaker. De kan vara utsända av Klan Samjed för att sabotera svavelhandeln. De kan vara där för att förgöra Shaginov sekten. De kan vara utsända av Jargien för att undersöka de fritänkande jargierna vars tankar kanske börjat sprida sig till Jargien. I mitt fall är RP:na utskickade för att hjälpa den lokala Daak kyrkan mot Shaginov sektens inflytande. De kommer dit för att på uppdrag av Arvons Hammare stödja den lokal kyrkan samtidigt som de skall granska densamma. De kommer då att besöka klostret i berget som precis blivit anfallet av Shaginov sekten. Anledningen till anfallet är för att Daak klostret har en gammal helgonrelik. Ett huvud som uttalar en bön som fördriver alla odöda med rang X eller lägre, samt att den kan sända tillbaka nedkallade demoner till deras rätta dimension. Munkarna är döda men huvudet finns kvar i ett dolt valv. Efter att ha hämtat detta vill RP:na hämnas munkarna, eventuellt saknas någon munk som Shaginov sekten kidnappat för att studera någon speciell förmåga denna munk besitter. Nu måste de hitta fästet och förgöra sekten. De kommer att få veta är själva fästet byggts av Bergstroll som fått fina artefakter av Shaginov för sina tjänster. Bergstrollen litade dock inte helt på Shaginov sekten och har därför en ”självförstörelse” mekanism inbyggd i fästet. Bergstrollen kan tala om var denna mekanism finns, samt var fästet är beläget om RP:na kan hämta en speciell stensort ur djupet på Silvergruvan. Silvergruvan bebos numera av draken Sarakai. RP:na hämtar stenarna och tar sig därefter till Shaginovsektens fäste. Innan deras attack mot fästet blir de kontaktade av veddo som ser dem som frälsare från Shaginov sekten. De har gamla profetior om frälsare från söder och att de för dem skall visa de gamla gravfälten där mäktiga vapen skall finnas till hjältarnas hjälp. RP:na kommer att ta sig in i gravkumlen och därmed väcka upp de gamla prästinnorna som nu ser att deras tid är kommen. RP:na stormar därefter Shaginov sektens fäste. Efter detta möter de Shagoniv som tackar dem för att de slagit ut sekten då den börjat bli ett problem för honom. De odöda prästinnorna från Jelem kommer till huvudorten och kräver cirefaliernas underkastelse samt återtar vissa saker RP:na plundrat från deras gravar/viloplatser. Sedan lär det bära av hemåt igen. Shaginov kommer nu att fortsätta sina planer för världsherravälde.
