Spelledarlösa äventyr?

Blood Sword av Dave Morris och Oliver Johnson?
Bra tips! Från blurben: ”The series was designed to allow cooperative play for up to four players, combining elements of traditional gamebooks with role-playing mechanics.” Finns böckerna att köpa nya?

Böckerna verkar utspelas i samma värld som Dragon Warriors, som brukar få bra omdömen. (Världen alltså. Spelet var inte fantastiskt. Men att det släpptes som pocketböcker av Penguin imponerade djupt på mitt tonårs-jag).
 
Bra tips! Från blurben: ”The series was designed to allow cooperative play for up to four players, combining elements of traditional gamebooks with role-playing mechanics.” Finns böckerna att köpa nya?

Böckerna verkar utspelas i samma värld som Dragon Warriors, som brukar få bra omdömen. (Världen alltså. Spelet var inte fantastiskt. Men att det släpptes som pocketböcker av Penguin imponerade djupt på mitt tonårs-jag).

Som sagt:

Den gamla spelbokserien Blood Sword från 80-talet (nyutgåvan som kom på 2010-talet går att köpa billigt som pdf-er fortfarande) hade som gimmick att man kunde spela den som grupp, med upp till 4 rollpersoner med olika förmågor och ibland olika storymöjligheter.

Böckerna är förlagda i vad jag tror är en tidig version av Dragon Warriors-världen. De är lite mer högfantastiska och sword & sorcery i känslan än vad de mer jordnära typiska DW-äventyren är; det kan förstås också förklaras med att de till större delen är förlagda i de mer skruvade och exotiska delarna av världen.

När jag kom i kontakt med de första två böckerna på 80-talet imponerade de mycket på mig, inte bara med flera-spelare-gimmicken. De kändes lite 'vuxnare' och därmed (ännu) coolare än Ensamma Vargen och Fighting Fantasy-böckerna. De står sig fortfarande rätt fint och Russ Nicholsons illustrationer i originalutgåvan (vet inte om de är kvar i nyutgåvan) är grymt stämningsfulla.
 
Detta hittade jag när jag letade nu. Den känslan att barbaren verkligen var där.
Ja, för mig är det en annan känsla än känslan av att ens val spelar roll. Jag vill vanligtvis ha samberättande, och tycker att det är roligare än blorbigt spel (alltså spel där barbaren verkligen är där). Men båda spelstilarna har sitt egna kul, som inte går att få i den andra.
 
Ja, för mig är det en annan känsla än känslan av att ens val spelar roll. Jag vill vanligtvis ha samberättande, och tycker att det är roligare än blorbigt spel (alltså spel där barbaren verkligen är där). Men båda spelstilarna har sitt egna kul, som inte går att få i den andra.
Att hitta nya sorters kul är nåt av det bästa med rollspel, finns så många olika sorter! Den där gången i hantverksklubben som vi startade i en båt o upptäckte att vi var pirater är ett av mina finaste rollspelminnen.
 
Som sagt:



Böckerna är förlagda i vad jag tror är en tidig version av Dragon Warriors-världen. De är lite mer högfantastiska och sword & sorcery i känslan än vad de mer jordnära typiska DW-äventyren är; det kan förstås också förklaras med att de till större delen är förlagda i de mer skruvade och exotiska delarna av världen.

När jag kom i kontakt med de första två böckerna på 80-talet imponerade de mycket på mig, inte bara med flera-spelare-gimmicken. De kändes lite 'vuxnare' och därmed (ännu) coolare än Ensamma Vargen och Fighting Fantasy-böckerna. De står sig fortfarande rätt fint och Russ Nicholsons illustrationer i originalutgåvan (vet inte om de är kvar i nyutgåvan) är grymt stämningsfulla.
Blood Sword-spelen är högaktuella för mig, senast i mars spelade jag Kingdom of Wyrd (tvåan) vid ett antal tillfällen. Jag har bara spelat ettan och tvåan, men har förstås alla fem. Enbart i nyutgåva. Först 2021 prövade jag första spelet för första gången. Mycket välkonstruerade och stämningsfulla. Har många fina minnen av dem och övertygad om många fina upplevelser ännu väntar. Nicholsons illustrationer är kvar.
 
Back
Top