Jo jag undrar hur gör ni andra när ni kör Eon och RPerna ska slåss? Jag har problem med det. Hur vet man när motståndaren dör? Oftast blir det så att.... spelledaren bestämmer.
Motståndaren blir skadad och får slå ett dödsslag mot rollpersonens Chockvärde. Svårigheten hämtas från skadesektionen. Misslyckas dödsslaget så dör motståndaren.
Det är spelledarens roll att hålla koll på, styra och sköta allt utom rollpersonerna. Han ska dessutom för fram historien, vilket gör att han får "bestämma" en hel del. Så ja, spelledaren bestämmer om en motståndare ska dö om motståndaren uppfyller kriterierna för att dö, dvs ingen "hälsa" kvar eller vad man nu vill kalla det...
Som det redan nämts: Spelledaren bestämmer, antingen genom att säga att fienden trillar ned död eller slå ett dödsslag.
Sen finns det gånger det är otroligt fånigt att slå dödsslag ex: Atärblödningar i halsen etc, man dör direkt ju(Om kraftfull magi inte är inblandad).
Det där kanske kräver ett förtydligande. Jag som vet hur reglerna fungerar tyckte fortfarande att det stod att RP:s motståndare skulle slå mot RP's Chockvärde.
Motståndaren (alla för den delen) ska såklart slå mot sitt egna Chockvärde.
Kör ni med sjunkande blodtryck?
I våran spelgrupp när någon får artärblödning så räknar vi den som ute efter som blodtrycket sjunker helvetes takt.
Den personen deckar alltså efter några sekunder.
Gör ni så med?
Faktum är att jag kör med Västmark istället. Där slipper jag bry mig om sådana detaljer. En person som får en Dödlig skada är döende, punkt, och läkarvetenskapen anno domini 1192 är inte såpass utvecklad att man ens vet vad blodtryck är.
Om sisådär femhundra år så kommer en präst att teoretisera att blodtrycket är vad som får musklerna att röra på sig, vilket kommer att ifrågasättas av en italienare med ett batteri och lite grodlår något hundratal år efter det, vilket till slut, tvåhundra år efter det, leder till kartläggningen av ämnesomsättningen.
Men det är om åttahundra år det. Just nu är blod en av fyra kroppsvätskor som gör att man inte dör och som man kan ha för mycket av (varför man åderlåter folk då och då med blodiglar och blodkoppar) och "blodtryck" något som ger upphov till intressanta fontäner.
Orkar man verkligen räkna ut svårigheten för dödslag osv när RPna slåss mot t.ex. fyra monster? Det blir en jädrans massa räknande, det blev iaf ett väldigt störande moment för mig sist vi spelade.
"Orkar man verkligen räkna ut svårigheten för dödslag osv när RPna slåss mot t.ex. fyra monster?"
Hur svårt är det att lägga ihop antalet tärningar i Trauma- och Blödningssektionen? Om den operationen är för krånglig, hur jobbigt ska det inte vara att räkna fram skadan som slås?
Um, kanske uttryckte mig dumt. Det är inte själva adderandet av svårighetgradsökningen som är jobbigt utan det är att räkna ut antalet kryss som ska gå hit och dit och sen lägga ihop det.
Särskilt när man inte har kollumnerna utritade på ett papper.
Vad hände med den urgamla uppfinningen "rutat kollegieblock"?
För länge, länge sedan i en galax inte fullt så långt borta, så fanns det en elak forskare vid namn Dr Phil No'Pain. Han satt i sitt labb och försökte få fram den ultimata stridsmaskinen så att han kunde utplåna mänskligheten. (Vem vet varför folk vill utrota mänskligheten?) Jaja, när han satt där en kväll så gick någonting väldigt snett. Ur maskinen strömmade det ohyggliga monster som åt upp alla Phils anteckningar som var skrivna på rutade kollegieblock. "Aha" tänkte Phil "den här varelsen äter bara rutade kollegieblock. Då döper jag det till De gröna rutade kollegieblocksätarna" (ja, de var gröna!) och så släppte han ut dem i världen. Tiden gick och till slut vara alla rutade kollegieblock uppätna.
Och så gick det till när de rutade kollegieblocken utrotades. Alla kan väl enas om att det var bättre att kollegieblocken blev utrotade än att mänskligheten blev det...
Själv syftar jag. Håller skadan lite löst i huvudet, resonerar lite och slår dödsslag med de antal tärningar jag antar att det ska vara...
Lat? Japp definitivt!
Testade det idag också, blir ett jävla massa kryssande hit å dit. Tycker att det är bättre att improvisera skadan och svårighetsgradsökningen för mindre viktiga karaktärer, däremot för RPna så får man göra på det ordentliga sättet.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.