Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

I Mesopotamien för ca 6000 - 7000 år sedan (Ubaid perioden) så gjordes humanoida ler-figurerar med ansikten som har tolkats som reptil- eller ormlikt. De skulle även kunna visa på någon extrem form av deformation av huvudet. Det är alltså okänt vad de egentligen symboliserar, men det är två teorier (förutom de lite mer vilda teorierna om att det är rymdvarelser). Det finns fler sådana figurerar bevarade. Kan gott användas som inspiration för ödle- eller ormmänniskor.
Frågan är nu om dessa grävdes upp och publicerades innan Lovecraft skrev The Nameless City, eller om han bara gick på djupt begravda artminnen av ödlefolken som höll människorna som slavar i urtidens dimma.
 
Finns ju även legenden om fiskfolket som kom upp ur havet och skapade deras kultur, känns som han läst en del …

Guden Ea (Oannes), fiskfolket Apkallu och Fiskguden Dagon.

IMG_4833.jpeg
 
Last edited:
Sree Padmanabhaswamy templet i södra Indien har varit känt för att vara rikt under lång tid. I århundraden, eller årtusenden, har det tagit emot rikliga gåvor av guld och silver. Skatten förvaras i underjordiska valv varav en del är förseglade och har inte varit öppna på mycket länge.

2011 så bestämde högsta domstolen att valven skulle öppnas och innehållet inventeras så att allmänheten skulle få veta vad som fanns där. De flesta valv öppnades och de visade sig innehålla enorma skatter. Guld, silver och ädelstenar för ett uppskattat värde på 20 miljarder dollar! Bland annat fanns det hundratusentals antika guldmynt från Romarriket!

Det var dock inte alla val som öppnades. Ett av de förseglade valven gick inte att få upp på en gång och man tillkallade hantverkare. Men förrän de hann öppna valvet så ändrade domstolen på beslutet pga "religiösa skäl". Valvet kallas för valv B, men det kan röra sig om flera valv. Enligt legender ska den också innehålla enorma skatter.

Snacka om skatt!

Och, ja, det finns även rykten om förbannelser så klart. Bland annat om man öppnar valv B... givetvis.
 
Sree Padmanabhaswamy templet i södra Indien har varit känt för att vara rikt under lång tid. I århundraden, eller årtusenden, har det tagit emot rikliga gåvor av guld och silver. Skatten förvaras i underjordiska valv varav en del är förseglade och har inte varit öppna på mycket länge.

2011 så bestämde högsta domstolen att valven skulle öppnas och innehållet inventeras så att allmänheten skulle få veta vad som fanns där. De flesta valv öppnades och de visade sig innehålla enorma skatter. Guld, silver och ädelstenar för ett uppskattat värde på 20 miljarder dollar! Bland annat fanns det hundratusentals antika guldmynt från Romarriket!

Det var dock inte alla val som öppnades. Ett av de förseglade valven gick inte att få upp på en gång och man tillkallade hantverkare. Men förrän de hann öppna valvet så ändrade domstolen på beslutet pga "religiösa skäl". Valvet kallas för valv B, men det kan röra sig om flera valv. Enligt legender ska den också innehålla enorma skatter.

Snacka om skatt!

Och, ja, det finns även rykten om förbannelser så klart. Bland annat om man öppnar valv B... givetvis.

Lite oväntat att skatterna fanns kvar -- britterna hade ju för vana att råna sina kolonier på allsköns klenoder och skatter.
 
Lite oväntat att skatterna fanns kvar -- britterna hade ju för vana att råna sina kolonier på allsköns klenoder och skatter.

Just när det gäller tempelskatter i Indien så verkar rätt många ha klarat sig. Padmanabhaswamy har den största guldskatten av Indiska tempel (som man känner till ska tilläggas) men det är långt ifrån den enda stora skatten. Dessutom är templet inte den förmögnaste om man räknar in andra tillgångar.

Jag kan bara inte låta bli att tänka på vad som skulle ha hänt om det funnits ett gäng äventyrare som likt Robin Hood på julafton skulle ha bestulit dessa tempel och gett pengarna till befolkningen för säg 50 år sedan när Indien fortfarande var rejält fattigt. Vilken enorm effekt det hade kunnat ha på landets utveckling.

Som jämförelse kan man säga att Sverige sedan 50-talet gett ca 3,2 miljarder svenska kronor i bistånd till Indien. Det har säkerligen haft en del effekt, men 20 miljarder dollar hade haft mycket större effekt. Och det är bara en tempelskatt.... eller en del av en tempelskatt, vi vet ju fortfarande inte vad som finns i valv B.

Det är helt ofattbara rikedomar som bara ligger i mörka underjordiska valv.
 
Jag kan bara inte låta bli att tänka på vad som skulle ha hänt om det funnits ett gäng äventyrare som likt Robin Hood på julafton skulle ha bestulit dessa tempel och gett pengarna till befolkningen för säg 50 år sedan när Indien fortfarande var rejält fattigt. Vilken enorm effekt det hade kunnat ha på landets utveckling.
Lite Mansa Musa-inflation, kanske? Osäker på precis hur mycket ekonomin kraschade, men https://www.bbc.com/news/world-africa-47379458
 
Jag kan bara inte låta bli att tänka på vad som skulle ha hänt om det funnits ett gäng äventyrare som likt Robin Hood på julafton skulle ha bestulit dessa tempel och gett pengarna till befolkningen för säg 50 år sedan när Indien fortfarande var rejält fattigt. Vilken enorm effekt det hade kunnat ha på landets utveckling.
Jag vet inte, ädelmetall och skatter är inte vad som gör ett land rikt, och är inte sällan kontraproduktivt (Spanien på 15- och 1600-talen).
 
Jag vet inte, ädelmetall och skatter är inte vad som gör ett land rikt, och är inte sällan kontraproduktivt (Spanien på 15- och 1600-talen).
I det indiska fallet hade guldet i folkets händer 1947-48 kickat igång en inflationschock. Det funnes ju inte fler varor i landet bara för att folk hade fått pengar. Indien omgav sig med tullmurar och ägnade sig åt planekonomi ända tills början 1990-talet när detta ekonomiska system kollapsade. Avvecklingen av planekonomin fick igång den fantastiska tillväxten vi sett där borta.
 
Det är sant att inflation och andra effekter inträffar om man slänger in enorma mängder pengar i ett system. Men, Kleptokrati är inte speciellt bra för samhället det heller. Det bästa hade varit om skatterna aldrig ansamlats i valven utan använts på något vettigt sätt.

Det är så absurda mängder rikedom som folket betalat in under så lång tid och som sedan bara legat och samlat damm - och fortsätter att göra det. Det går inte ens att se föremålen på något museum utan de ligger bara där i mörkret.

Undrar hur bevakningen är? Något för en modern äventyrargrupp att ta reda på kanske? Men, så var det förbannelsen så klart...
 
Olaus Magnus historia om de nordiska folken said:
...Hälsingland och Norge. Dessa landsändars befolkning har , snart sagdt , rutten ost . Men fastän de se , hur det myllrar fullt af mask i den , fägna de sig åt den och finna den god . Det barkliknande skalet , som blir kvar , sedan de ätit upp hela in , kråmet , och som är hårdt likt garfvadt läder , använda de till sköldar i krig.


Sköldar av ost i femtonhundratalets Hälsingland alltså. Det ni.
 
Här är en kort och intressant artikel om hamnskifte. Gillar speciellt noteringen om att det fanns berättelser om förvandling till Grävling. Vargrävlingar låter grymt, har inte sett den i monsterböckerna (men jag spelade en muterad grävling i Mutant någon gång).

Även kul med de dialektala benämningarna:

hamnvarg, hamnbjörn, fähusbjörn, knivskedsbjörn, lappbjörn, manulv, mankuse, marulv och vittvarg
 
1793 så infördes metrisk tid i Frankrike. Det blev inte populärt, antagligen för att 10 inte är delbart på 3 eller 4 vilket gör det lite knepigare att dela upp dagen i lagom stora delar.
De decimaliserade också kalendern, till viss del. De tolv månaderna fick vara kvar, men standardiserades till 30 dagar vardera, med fem extradagar på slutet. Nyår vid höstdagjämningen. Veckan avskaffades till förmån för tiodagars dekader.

höst:
Ⅰ vendémiaire (från latinets vindemia, "druvskörd") med början den 22, 23 eller 24 september
Ⅱ brumaire (från franskans brume, "dimma") med början den 22, 23 eller 24 oktober
Ⅲ frimaire (från franskans frimas, "frost") med början den 21, 22 eller 23 november

vinter:
Ⅳ nivôse (från latinets nivosus, "snöig") med början den 21, 22 eller 23 december
Ⅴ pluviôse (från latinets pluviosus, "regnig") med början den 20, 21 eller 22 januari
Ⅵ ventôse (från latinets ventosus, "blåsig") med början den 19, 20 eller 21 februari

vår:
Ⅶ germinal (från latinets germen, "säd") med början den 20 eller 21 mars
Ⅷ floréal (från latinets flos, "blomma") med början den 20 eller 21 april
Ⅸ prairial (från franskans prairie, "äng") med början den 20 eller 21 maj

sommar:
Ⅹ messidor (från latinets messis, "skörd") med början den 19 eller 20 juni
Ⅺ thermidor (från grekiskans thermos, "varm") med början den 19 eller 20 juli
Ⅻ fructidor (från latinets fructus, "frukt") med början den 18 eller 19 augusti

De tio veckodagarna fick namn efter sitt nummer i ordningen och kallades därför helt enkelt: primedi, duodi, tridi, quartidi, quintidi, sextidi, septidi, octidi, nonidi och décadi.
 
1793 så infördes metrisk tid i Frankrike. Det blev inte populärt, antagligen för att 10 inte är delbart på 3 eller 4 vilket gör det lite knepigare att dela upp dagen i lagom stora delar.
Jfr Swatch Beats från 1998, som delade in dygnet i tusendelar om 86,4 sekunder. De sålde armbandsur som visade detta.

 
Back
Top