Små historiska fakta som kan vara intressanta i rollspel

Första frågan är väl om någon har sett att skurken tagit i kläppen. Om ingen sett det så kanske rollpersonerna är mindre benägna att bry sig.

Fast om det är fantasy så finns det risk för att guden blir förbannad. Eller att det finns någon form av magi på kläppen.
Fast är det inte lite antagonistisk spelledarstil? "Haha! Pedofil-Orvar håller i kläppen! Nu är han skyddad av Gud! Rör ni honom får ni 10d6 lajtning dämage!"
...är det inte mer intressant att se vad spelarna gör utan det hotet?
 
Last edited:
Fast är det inte lite antagonistisk spelledarstil? "Haha! Pedofil-Orvar håller i kläppen! Nu är han skyddad av Gud! Rör ni honom får ni 10d6 lajtning dämage!"
...är det inte mer intressant att se vad spelarna gör utan det hotet?

LOL.

Jag hade nog inte riktigt uttryckt det så som SL och jag hade nog inte heller använt någon blixt.

Men, du tar upp en intressant poäng när du skriver "...se vad spelarna gör..."

Om rollpersonerna är troende i en medeltida värld så kan rollpersonerna faktiskt tro att de kommer att bli straffade av gud. Det gör dock inte spelarna. I en fantasy-setting eller i en medeltida där man tillåter övernaturligheter så kan man få rollpersonerna och spelarna att tro samma sak, dvs de kan tro att att de kan bli straffade.

En intressant poäng som tagits upp i tråden är att det relativt ofta hände att kyrkofriden bröts. I vissa av dessa fall så trodde nog personen som bröt mot friden att de kunde bli straffade av gud, men de gjorde det ändå. En del räknade nog med att kunna sona sitt brott genom pilgrimsfärd eller tillräckligt stora gåvor till kyrkan. Det var inte alltid hela världen att bryta mot guds ord eftersom det fanns sätt att göra bot, det kan mycket väl vara samma sak i en fantasy-setting. Straffet behöver inte vara så direkt som en blixt. Och då blir det återigen intressant hur spelarna och rollpersonerna agerar.
 
LOL.

Jag hade nog inte riktigt uttryckt det så som SL och jag hade nog inte heller använt någon blixt.

Men, du tar upp en intressant poäng när du skriver "...se vad spelarna gör..."

Om rollpersonerna är troende i en medeltida värld så kan rollpersonerna faktiskt tro att de kommer att bli straffade av gud. Det gör dock inte spelarna. I en fantasy-setting eller i en medeltida där man tillåter övernaturligheter så kan man få rollpersonerna och spelarna att tro samma sak, dvs de kan tro att att de kan bli straffade.

En intressant poäng som tagits upp i tråden är att det relativt ofta hände att kyrkofriden bröts. I vissa av dessa fall så trodde nog personen som bröt mot friden att de kunde bli straffade av gud, men de gjorde det ändå. En del räknade nog med att kunna sona sitt brott genom pilgrimsfärd eller tillräckligt stora gåvor till kyrkan. Det var inte alltid hela världen att bryta mot guds ord eftersom det fanns sätt att göra bot, det kan mycket väl vara samma sak i en fantasy-setting. Straffet behöver inte vara så direkt som en blixt. Och då blir det återigen intressant hur spelarna och rollpersonerna agerar.
Med risk att vi talar brevid varandra, men jag tror vi båda vill samma sak, att spelarna skall rollspela OCH lösa problem, hellst av allt rollspela problemlösandet.
Risken som jag ser med 10d6 blixtskada, eller mer eller mindre förtäckta hot från SL sida "Rollspelar ni inte era gubbar så då jävlar!", är att spelarna snarare börjar metaspela och utveckla en vi-mot-honom attityd. Sedan så finns det ju olika stilar, har du spelare som gillar problemlösning men inte rollgestaltning, kör hårt. Min teori är att man kanske lättar lite på trycket, om spelarna märker att SL inte är en elak trickstergud, så slutar de metaspela.
 
Jag antog culture-gaming som utgångspunkt för mitt svar. Att de som är där faktiskt tror på eller agerar utifrån att det är sant. Om inte annat för att inte skämmas.

Edit. Sen måste inte straffet komma från en gud, utan istället från omgivningen. Man utesluts, får lägre anseende, fördrivs eller jagas.
 
Last edited:
Ett intressant och kanske det mest kända fallet av brott mot kyrkofriden är nog mordet på Thomas Becket. Han mördas dock inte vid dörren utan inuti.

De fyra riddarna flydde till Skottland, men blev bannlysta av påven. De reste sedan till påven och blev ålagda att delta i korstågen i 14 år.

Ett tungt straff, men då var brottet ovanligt brutalt och Becket var dessutom präst.
 
Ett intressant och kanske det mest kända fallet av brott mot kyrkofriden är nog mordet på Thomas Becket. Han mördas dock inte vid dörren utan inuti.

De fyra riddarna flydde till Skottland, men blev bannlysta av påven. De reste sedan till påven och blev ålagda att delta i korstågen i 14 år.

Ett tungt straff, men då var brottet ovanligt brutalt och Becket var dessutom präst.
Sedermera med treason act från 1534 så var väl förräderi undantaget kyrkofriden, vill säga gud brydde sig inte om du släpade ut en förrädare mot kronan och slog ihjäl honom.
Säger väl en del om lagstiftarnas fruktan för gud kontra kungen såg ut.

I Värsta fall kan ju spelarna bryta med moderkyrkan, upprätta en egen och skriva sin egen kanoniska lag.
 
Jag antog culture-gaming som utgångspunkt för mitt svar. Att de som är där faktiskt tror på eller agerar utifrån att det är sant. Om inte annat för att inte skämmas.

Edit. Sen måste inte straffet komma från en gud, utan istället från omgivningen. Man utesluts, får lägre anseende, fördrivs eller jagas.
Kyrkofriden har nog kränkts mer än en gång av män som faktiskt trodde på Gud, men valde att göra det ändå.
Och är det culture gaming som gäller, då behövs ju inga förbannelser eller blixtar i huvvet.

Och är det kungens fiende? Eller mitt i ett inbördeskrig? Tja, kungen blir nog väldigt glad om man ger honom fiendens ledares huvud på ett fat och han kan avsluta inbördeskriget och återgå till att slakta fransmän.
 
Sedermera med treason act från 1534 så var väl förräderi undantaget kyrkofriden, vill säga gud brydde sig inte om du släpade ut en förrädare mot kronan och slog ihjäl honom.
Säger väl en del om lagstiftarnas fruktan för gud kontra kungen såg ut.

I Värsta fall kan ju spelarna bryta med moderkyrkan, upprätta en egen och skriva sin egen kanoniska lag.

Det kan vara komplicerat att hänga med i medeltida tankegångarna ibland.

1534 bryter Engelska kyrkan med katolska kyrkan vilket rör om i hierarkin. Kungen blir kyrkans överhuvud i stället för påven. Om man då är förrädare mot kungen så är man även förrädare mot kyrkan.

Kyrkan blir även mer världsliga. Kyrkan blir på sätt och vis kungens hus i stället för guds hus.

Brottet med katolicismen gör även att religionen blir mer personlig. Så om gud brydde sig blev mer av en personlig fråga. Kyrkan/kungen kanske inte dömde den som mördade en förrädare, men gud kunde (och gjorde) fortfarande göra det.
 
Refererar till socialt stigma och omgivningens straff, mer än att man faktiskt tror att det finns en gud. Inte så mycket till att det är sanktionerat av någon med inflytande och makt. Men sådana frågeställningar och verkningar verkar få spela med ...
Det var nog männen som mördade Becket medvetna om.
En Game of Thrones tolkning: "-Hörru William, kommer inte folk tycka att vi är ganska tykna som mördar en biskopp i en kyrka?"
"-Håll käften Henry, kungen kommer betala en fet belöning och sen drar vi oss tillbaka i varsitt slott och dör stenrika, stenfulla och omgivna av luder"
 
Det var nog männen som mördade Becket medvetna om.
En Game of Thrones tolkning: "-Hörru William, kommer inte folk tycka att vi är ganska tykna som mördar en biskopp i en kyrka?"
"-Håll käften Henry, kungen kommer betala en fet belöning och sen drar vi oss tillbaka i varsitt slott och dör stenrika, stenfulla och omgivna av luder"
Eller så dör de när de försöker bedriva korståg i 14 år...
 
Det var nog männen som mördade Becket medvetna om.
En Game of Thrones tolkning: "-Hörru William, kommer inte folk tycka att vi är ganska tykna som mördar en biskopp i en kyrka?"
"-Håll käften Henry, kungen kommer betala en fet belöning och sen drar vi oss tillbaka i varsitt slott och dör stenrika, stenfulla och omgivna av luder"

Fast det var inte så det gick till.

Enligt ögonvittnesskildringar (munkar som ville svartmåla riddarna) så kom riddarna först in obeväpnade till kyrkan och försökte övertala Becket att han skulle komma till Winchester för att stå till svars. När det misslyckas så hämtar de sina vapen (som de lagt utanför) och kommer in igen. Och då försöker de först att dra ut Becket ur kyrkan. Det är inte förrän det misslyckas som de faktiskt skador honom och sedan verkar det balla ur i en våldsorgie.

Och detta enligt munkar som vill få riddarna att framstå i så dålig dager som möjligt. Hur det verkligen gick till och hur tankar och känslor gick får vi aldrig veta. Men det är helt klart att de inte kom till kyrkan med avsikten att direkt hugga ihjäl Becket.
 
Fast det var inte så det gick till.

Enligt ögonvittnesskildringar (munkar som ville svartmåla riddarna) så kom riddarna först in obeväpnade till kyrkan och försökte övertala Becket att han skulle komma till Winchester för att stå till svars. När det misslyckas så hämtar de sina vapen (som de lagt utanför) och kommer in igen. Och då försöker de först att dra ut Becket ur kyrkan. Det är inte förrän det misslyckas som de faktiskt skador honom och sedan verkar det balla ur i en våldsorgie.

Och detta enligt munkar som vill få riddarna att framstå i så dålig dager som möjligt. Hur det verkligen gick till och hur tankar och känslor gick får vi aldrig veta. Men det är helt klart att de inte kom till kyrkan med avsikten att direkt hugga ihjäl Becket.
Jaja, karln dog.
 
Tänkte nästan starta en ny tråd ("Små saker som SL glömde") för detta, men tänkte att det är bäst att inte skräpa ner.

Skälet är att väder-/vindflöjlar på kyrkor knappast kan ses som historisk fakta. Det är inte heller det minsta okänt eftersom i princip varenda kyrka har dem.

Men, det som är spännande rent historiskt är vad de hade för betydelse för människor förr. För nutidsmänniskan så kan det framstå som att det bara är dekorationer som i vissa fall även kan visa vindriktning (det är inte alla som kan det, många sitter fast i en riktning).

Dessa vindflöjlar är oftast i formen av ett djur, i Sverige så är tuppen absolut vanligast och man pratar även om Kyrktupp. Just tuppen är en vanlig beskyddande symbol som även är associerad med kristendomen. Tuppen är vanlig även i andra länder, men det förekommer även andra beskyddande djur så som lejon, drakar, gripar, etc.

Just den beskyddande aspekten är viktig. De beskyddande djuren troddes kunna avvärja onda andar, demoner, etc.

---

Skälet att jag blev intresserad av detta var för att jag sökte koppling mellan kyrktuppen och kyrkogrim (för att jag tänker använda mig av kopplingen i ett äventyr). Just tuppen är en vanligt förekommande som Grim så jag trodde att det skulle finnas något... men jag har inte lyckats hitta någon stark koppling. Men, som tur är så hindrar det ju inte oss från att hitta på kopplingar i rollspel. Jag tänker mig att det kan bli rätt intressant om Kyrkogrimmen kan kommunicera via kyrktuppen, t.ex. genom att peka i olika riktningar eller snurra runt på lite olika sätt.

Vindflöjlar (på kyrkor) går givetvis att använda även på andra sätt i rollspel, t.ex:
  • En urgammal vindflöjel faller ner under en storm. Det visar sig att det finns hemliga tecken eller en karta inristat på flöjeln. En ledtråd till vad?
  • Kyrkans vindflöjel har blivit stulen under natten och nu börjar otur drabba kyrkan och även resten av bygden. Vem snodd flöjeln och varför?
  • Kyrktuppen har helt plötsligt börjat väsa argsint varje gång prästen närmar sig kyrkan. Vad har hänt?
  • Efter mässan så står församlingen utanför och skvallrar i det soliga vädret. Helt plötsligt så kommer ett märkligt ljud från kyrktuppen och sedan dunsar ett gyllene ägg ner på marken. WTF?
 
Back
Top