Nekromanti Sexuella relationer och könsroller i Symbaroum

[Ram]

Det är såklart upp till varje spelgrupp och jag har full respekt för ditt sätt att spela. Men jag tycker att rollspelsvärldar kan få vara utan de sunkiga normer och sociala stigman som vår egen tyngs av. Jag vill inte att mina spelare och deras rollpersoner ska behöva möta samma homofobi och sexism i Symbaroums spelvärld som de tampas med i det vardagliga livet utan där finns det andra typer av motsättningar, konflikter och prövningar istället. Och jag vill mena att Symbaroums värld har gott om intriger och uppslag för drama ändå, utan att den också behöver vara trångsynt på samma trista sätt som vår

Jag tycker i princip precis tvärt om. Jag älskar rasism, xenofobi, homofobi, religionsförtryck och liknande i rollspel. Ur dessa fenomen faller en mängd intressanta scenarion och svåra val och de är per automatik laddade. Jag ser heller inga problem med att sådana problem finns i en spelvärld. Tvärtom tycker jag att den skulle bli tråkigare och plattare utan dem.

 

[Arfert]

Jag tycker nog som Ram ovan. En ond och fördomsfull värld kan vara intressant att rollspela i. Som en medeltid eller 1500-talsvärld som är värre än den verkliga medeltiden eller 1500-talsvärlden.

 

[RasmusL]

Jag tycker i princip precis tvärt om. Jag älskar rasism, xenofobi, homofobi, religionsförtryck och liknande i rollspel. Ur dessa fenomen faller en mängd intressanta scenarion och svåra val och de är per automatik laddade. Jag ser heller inga problem med att sådana problem finns i en spelvärld. Tvärtom tycker jag att den skulle bli tråkigare och plattare utan dem.

Jag kan absolut hålla med om att de här grejerna kan vara spelskapande men är det verkligen vist att stoppa in dem "utifall att" istället för att föra in dem i de fall där de faktiskt kan skapa spel?

 

[Lupus Maximus]

Jag kan absolut hålla med om att de här grejerna kan vara spelskapande men är det verkligen vist att stoppa in dem "utifall att" istället för att föra in dem i de fall där de faktiskt kan skapa spel?

Beror väl på vilken typ av spelare man är.

Nu vet jag inget om Symbaroum, men jag vill att sådant skall vara definierat innan. Sedan kan det vara Star Trek, där allt det är undantaget; eller så kan det vara Noir eller Western där det är regeln.

 

[pappa]

Jag tycker nog som Ram ovan. En ond och fördomsfull värld kan vara intressant att rollspela i. Som en medeltid eller 1500-talsvärld som är värre än den verkliga medeltiden eller 1500-talsvärlden.

Jag håller med dig. Och visst kan Symbaroums värld vara både ond och fördomsfull! Svartalfer har det inte lika lätt som ambrier, häxorna skrämmer slag på vem som helst och alla vet väl att det okultiverade barbarfolket inte är att lita på. Men ingen av spelarna är svartalf på riktigt. När spelsessionen är slut upphör svartalfsförtrycket. Det var bara i fiktionen. Detsamma gäller inte sexism, rasism och homofobi.

 

[Big Marco]

Men ingen av spelarna är svartalf på riktigt. När spelsessionen är slut upphör svartalfsförtrycket. Det var bara i fiktionen. Detsamma gäller inte sexism, rasism och homofobi.

Fast under spel drabbar det fiktiva roller i en fiktiv berättelse i en fiktiv spelvärld. Eller menar du att spelarna gestaltar sig själva i sina rollpersoner? Jag skulle uppskatta om du utvecklar hur du menar med jämförelsen.

 

[Ram]

Jag kan absolut hålla med om att de här grejerna kan vara spelskapande men är det verkligen vist att stoppa in dem "utifall att" istället för att föra in dem i de fall där de faktiskt kan skapa spel?

Det beror såklart på spel, spelstil och setting, men om man skall generalisera så tycker jag att de skall finnas på plats alltid. Världen (spelvärlden i exempelfallet alltså) ÄR i det fallet ond och fördomsfull i motsats till att man bara plockar fram det när det känns coolt. Det känns lite som en sticker som man klistrar på något mer rosa och fluffigt, "å ja just det, nu det är homofobt också".

Jag gillar alltid när världen ÄR, när det finns ramar att förhålla sig till och det är tydligt när saker faller utanför ramarna.

 

[RasmusL]

Det beror såklart på spel, spelstil och setting, men om man skall generalisera så tycker jag att de skall finnas på plats alltid. Världen (spelvärlden i exempelfallet alltså) ÄR i det fallet ond och fördomsfull i motsats till att man bara plockar fram det när det känns coolt. Det känns lite som en sticker som man klistrar på något mer rosa och fluffigt, "å ja just det, nu det är homofobt också".

Jag gillar alltid när världen ÄR, när det finns ramar att förhålla sig till och det är tydligt när saker faller utanför ramarna.

Jag kan förstå vad du menar, det blir att angripa lite på samma sätt men från en annan vinkel. Cool!

 

[RasmusL]

Fast under spel drabbar det fiktiva roller i en fiktiv berättelse i en fiktiv spelvärld. Eller menar du att spelarna gestaltar sig själva i sina rollpersoner? Jag skulle uppskatta om du utvecklar hur du menar med jämförelsen.

Om jag får flika in (jag ser gärna pappas svar också, bra grejer därifrån!) så upplever jag att det inom lajvvärlden (som har lite bättre balans mellan i alla fall män och kvinnor även om hobbyn fortfarande är kritvit) är många icke-cismän som ogillar när exempelvis sexism eller homofobi skrivs in i spelvärldar som standard då dessa fördomar och problem är ständigt närvarande i OOC-vardagen. Känner man sina medspelare och vet vad de vill ha så är detta kanske inte ett problem.

 

[Ram]

Jag håller med dig. Och visst kan Symbaroums värld vara både ond och fördomsfull! Svartalfer har det inte lika lätt som ambrier, häxorna skrämmer slag på vem som helst och alla vet väl att det okultiverade barbarfolket inte är att lita på. Men ingen av spelarna är svartalf på riktigt. När spelsessionen är slut upphör svartalfsförtrycket. Det var bara i fiktionen. Detsamma gäller inte sexism, rasism och homofobi.

Mjo, men då är det också enklare att "klä av sig" det, att köpa in i fördomarna och därmed sluta ifrågasätta. Svartalfer är svartalfer liksom.

Ett exempel från en spelsession innan jul var när spelarna infiltrerat en militärförläggning och tagit tjänst som soldater så får de se en en rekryt som blir svårt misshandlad bara för att han är bög. Det blir en scen som är laddad på väldigt många plan.

 

[pappa]

Fast under spel drabbar det fiktiva roller i en fiktiv berättelse i en fiktiv spelvärld. Eller menar du att spelarna gestaltar sig själva i sina rollpersoner? Jag skulle uppskatta om du utvecklar hur du menar med jämförelsen.

Min poäng är att rollspelet blir en verklighetsflykt till en värld och en plats som har andra förutsättningar och motsättningar än vår egen. Där den homosexuella krigaren från exemplet tidigare i tråden inte ska behöva bevisa sin duglighet på grund av sin läggning. Däremot kanske dugligheten ifrågasätts eftersom krigaren kommer från en rivaliserande ätt eller är bortbyting eller tror på gamla folkgudar.
En homosexuell spelare ska kunna spela en homosexuell karaktär utan att behöva möta samma hinder, fördomar och ifrågasättande i spelvärlden som i sin verkliga vardag. Det kan vara rätt befriande att spela i en värld där en skitsak som vem och vad man tänder på inte spelar så himla stor roll, utan karaktärens andra kvaliteter står i fokus istället.

 

[Arfert]

Tja, i en icke judisk/kristen/muslimsk spelvärld finns ingen anledning att hänga upp sig på homosexualitet, det har ju varit helt OK i flera historiska kulturer. Däremot verkar det som att de flesta har varit mer eller mindre misogyna.

 

[Lupus Maximus]

Vissa vill ha med förtryck som de fått uppleva i verkligheten, eftersom i rollspelet kan de sparka skiten ur förtryckaren. De som inte har upplevt förtryck kanske vill prova på hur det känns att spela en rollperson som måste kämpa med det. Någon vill utforska mentaliteter som inte motsvarar sin egna, och kanske spela homofob. Sedan finns det givetvis homofober som vill använda rollspel för sin powertripp.

Som vanligt tror jag det behövs mer Your Game Is Not My Game, But Your Game Is OK, oberoende om man pratar värld eller spelstil.

 

[Njord]

Personligen brukar jag ofta ha med rasism och homofobi i mina fantasysettingar då jag precis som Ram tycker att det ger utrymme för konflikter och bra rollspelande. Just i Symbaroum tycker jag att synen på sexualitet har en ganska viktig roll. Eftersom Symbaroum för mig handlar minst lika mycket om kulturkrockar som skattletande i Davokar, och då är just synen på sexualitet och det normativa något som kan understryka skillnaderna hos t.ex den ambriska kulturen och barbarernas seder och bruk.

 

[Ram]

En homosexuell spelare ska kunna spela en homosexuell karaktär utan att behöva möta samma hinder, fördomar och ifrågasättande i spelvärlden som i sin verkliga vardag. Det kan vara rätt befriande att spela i en värld där en skitsak som vem och vad man tänder på inte spelar så himla stor roll, utan karaktärens andra kvaliteter står i fokus istället.

Ja, det kan det vara. Jag har all respekt för den synen på saken. På den andra sidan tycker jag att det är enormt tillfreställande att kunna placera mig och mina medspelare i kraftfulla situationer, situationer som man sällan hamnar i ute i verkligheten, där de kan göra någonting åt en situation där en person behandlas fel. Det är häftigt, det blir storslaget och episkt. Man känner saker, vare sig man agerat eller om man varit tvungen att inte agera av någon anledning.

Men summa summarum, blir inte detta från fall till fall? Om ingen i spelgruppen har problem med att ett beteende finns i spelvärlden så är det väl bara och köra och om man har en situation där någon ser att det ligger i vägen för dennes kul så ser man till att ändra på det?

 

[pappa]

Men summa summarum, blir inte detta från fall till fall? Om ingen i spelgruppen har problem med att ett beteende finns i spelvärlden så är det väl bara och köra och om man har en situation där någon ser att det ligger i vägen för dennes kul så ser man till att ändra på det?

Absolut. Det här är upp till varje spelgrupp och jag kan se möjliga undantagsfall till mitt sätt att se på det (jag tror att jag mest menar att spelvärldens norm inte ska vara sexistisk eller homofob). Ditt exempel från militärförläggningen lät väldigt gripande och kraftfullt och lät som bra rollspel, även om det kanske inte hade funkat just i min spelgrupp.

 

[Genie_GM]

Jag håller helt med om att sexism och sexuellt våld kan vara intressanta saker att spela runt, men att det blir sjukt tråkigt om man har med det bara för att "det var ju så på medeltiden".

Sen beror det helt på spelgruppen vad som är okej att spela med.

 

[Ydram]

Det spelar ju väldigt stor roll för vad det är för sorts spel. Men ett spel som Symbaroum som ändå har en stor del klassisk västerländsk medeltid så tycker jag det kan vara intressant att veta. Hur jag personligen kommer att köra är att bestämma vilka normer som finns, men att bara för att det finns normer behöver de inte vara diskriminerande.

Så mitt Symbaroum kommer ha normer och konflikter kring det. Men väldigt lite diskriminering och förtryck. Som nån sa så handlar Symbaroum om att leta skatter i Davokar, och det tycker jag bör speglas i till exempel en mer tolerant attityd. Men eftersom kulturkrockar och konflikterna kring detta så kommer det finnas normer som är olika mellan folken och mellan stammar och fraktioner.

 

[Ram]

Som nån sa så handlar Symbaroum om att leta skatter i Davokar, och det tycker jag bör speglas i till exempel en mer tolerant attityd. Men eftersom kulturkrockar och konflikterna kring detta så kommer det finnas normer som är olika mellan folken och mellan stammar och fraktioner.

I många aspekter så är en grundfråga man med fördel kan ställa sig vilka centralmakter det finns. I vår värld så anser åtminstone jag att mycket av det idiotiska runt sexism och homofobi grundar sig i hur de stora religionerna valt att ställa sig till de olika fenomenen. Att låta en dominant kyrka i den mån det finns vara förhållandevis tollerant mot till exempel homosexualitet kan räcka väldigt långt vad avser hur det ses på i samhället. Har man därtill religion som spänner över flera länder och rent av världsdelar så har man en bra grogrund för ett samhälle som har en tollerant grundnorm medan man kan låta det finnas undantag i landsändar eller vissa grupperingar.