I min rollspelsvärld (och jag är fullt medveten om att det inte är allas rollspelsvärld) kommer en regelbok läsas av både spelare och spelledare. Och troligtvis kommer de läsa alla kapitel eftersom många är både spelare och spelledare, eller bara allmänt nyfikna.
Så ur den aspekten behöver texten vara tydlig med vem den pratar om ("spelarna" och "spelledaren" snarare än "du" och "dem"). Eftersom det är en regelbok som kanske kommer refereras till under spel så är det också viktigt (för mig) att den alltid är så pass tydlig och inte bara skriver något i början att "om vi säger si så menar vi så").
Jag uppskattar också om tonen respekterar att jag kommer spela spelet på mitt sätt. Så inget "men sånt sysslar vi inte med här utan vi...". Jag har inget emot en familjär ton, men ser gärna att författaren respekterar att vi inte nödvändigtvis är på samma våglängd, och att vi inte behöver vara det för att jag ska kunna ha kul med deras spel på mitt sätt. Acceptera att du släppt produkten fri (Alltså, inte fri som "ingen copyright", utan bara att den nu är ute i världen) och att en del kommer använda den "fel" (ur ditt sätt att se på saken) och att det är okej om de har kul ändå.
Sen gillar jag också kort, konsicst språk utan krusiduller när något ska förklaras. Stämningstexter har sin plats, men när jag letar efter någon specifik information vill jag inte behöva rota igenom sidor med floskler för att hitta den. Och det spelar ingen roll hur noggrant du försöker förklara en sak, den kommer alltid kunna missförstås och tolkas på olika sätt. bättre att hålla förklaringen kort och kläm in en bunt olika exempel i marginalen som folk kan läsa eller hoppa över.
Det är också okej att förklara någoting flera gånger. Det är problematiskt ur regelrevideringsynvinkel så klart, men ibland önskar jag att spelskapare bara kunde klämma in en förklaring på ett par tre olika ställen istället för att jag måste leta i två separata kapitel sammtidigt för att förstå reglerna. Allterantivt ha en uppslagsdel i slutet av boken.
Och vad gäller tilltal. Jag har sett flera spel i något slags försök att vara inkluderande klämma in texter som förklarar saker som "när vi skriver 'han' menar vi 'spelaren', och när vi skriver 'hon' menar vi spelledaren", eller bara har nån slags friskrivningsklasul som säger "även om vi använder 'han' så är vi inklurande för alla spelare". Och oftast är de paragraferna betydligt längre än så där. Och det kanske varit okej om det faktiskt hade varit något som var återkommande relevant. Men oftast när man läser böcker som har de här brasklapparna så visar det sig att det där kommer up en eller på sin höjd två gånger, och VÄLDIGT LÄTT bara hade kunnat lösas med att skriva "spelaren" och "spelledaren" istället för "han" och "hon" de två gångerna och helt utesluta brasklappen.
KIS! - KEEP IT SIMPLE!
(jag gillar inte när folk lägger på "stupid" på slutet. Vi måste inte vara så antagonistiska =D).
Och fundera på om du det du tänker skriva vänder sig mot totala nybörjare eller erfarna rollspelare och försök hålla den riktningen rakt igenom texten. Om du förutsätter att en läsare vet vad rollspel är, eller kan ta reda på det på egen hand i dagens samhälle via googlingar och bingar och youtube, så kan du nog hoppa över "vad är rollspel"-kapitlet. Men kanske lägga in ett "vad är det HÄR rollspelet"-kapitel.
)