Nekromanti Rollspelsfilosofisk fråga

PVC

Veteran
Joined
5 Jun 2005
Messages
176
Location
Luleå
Re: Snubben som inte har kul

Problemet från början till slut är så här: Spelarn i gruppen är väldigt måna om att gestalta rollerna korrekt på ett sådant sätt att varje handling kan motiveras med utgångspunkt av vad rollens förutsättninga. Spelaren i fråga har absolut inga problem med att identifiera sig med somliga roller men när han försöker sig på roller som är nya för honom får han en mental blockout. Hans beskrivningar av vad och varför han handlar som han gör är precis lika vettiga som alla dee andra spelarnas om han är van vid rollen. Är han inte van vid rolle får man inte flaska ur honom annat än om man verkligen försöker.

Konstigt, visst men han har stora problem med den här historien. Det enda han vill är att kunna gestalta alla roller lika bra. Visst skulle vi kunna låta honom spela roller han behärskar men det gör inte honom gladare för han vet att det är för att han inte klarar av det de andra gör. Utmaningar är lika viktiga för honom som för de andra men han behärskar dem inte. Han anstränger sig verkligen men utan resultat, det verka som om han helt enkelt inte KAN leva sig in i vissa roller. Ett bättre sätt att beskriva saken kan jag inte komma på.

Enda sättet för honom att vara glad när han rollspelar är om han lyckas komma över den där mentala tröskeln och gestalta roller som han vill. Varför han inte klarar av det vet jag inte, hur mycket jag än önskar att jag gjorde det.
 

PVC

Veteran
Joined
5 Jun 2005
Messages
176
Location
Luleå
Re: Boktips

Det är svårt för mig att avgöra om han är Method Actor eller inte. Själv bedyrar han det och så länge han själv verkligen tror det så kan jag inget göra. Ska visserligen prov att släng åt honom lite andra grejer men jag har väldigt svårt att tro att han nappar för just nu är han så nere att han mest sitter och hänger.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,009
Location
Ereb Altor
Re: Lite OT

Då tror jag att du som SL har ett större ansvar än du tagit tidigare. Vill du prova djupet hos en karaktär? Utmana dess svagheter! Slå där det gör som mest ont och fortsätt slå! Eskalera konflikter, tvinga fram svar på frågor som ifrågasätter det mest grundläggande hos karaktären.

Kanske kan till och med en stereotyp roll få nya nyanser? Och vad är egentligen sterotypt?
 

PVC

Veteran
Joined
5 Jun 2005
Messages
176
Location
Luleå
Re: Lite OT

Jag har som man kanske kan ana i huvudinlägget inte en speciellt stor erfarenhet av att spelleda och är ganska osäker på hur man ska tackla spelarna. Detta har jag kommit undan med ganska ledigt eftersom spelarna som rollgestaltare inte brys sig särskilt hårt om regler och dylikt.

Det där är bra tips för sätt som jag kan få gruppen att utvecklas ännu mer men just nu är jag allra mest oroad för hur jag ska bemöta den spelaren som inte riktigt klarar av rollgestaltande av okända roller.

Det jag betecknar som stereotypt är gammal vardagsmat för spelaren, det de har spelat i princip sedan allra första spelmötet och aldrig avvikit från. Alla roller spelarna i ryggmärgen et hur de ska hantera är för stereotypa för att bidra med något till deras utveckling på det sätt just min grupp vill utvecklas.
 

Big Marco

Läskig
Joined
20 May 2000
Messages
6,921
Location
Sandukar
Re: Lite OT

Då tror jag att du som SL har ett större ansvar än du tagit tidigare. Vill du prova djupet hos en karaktär? Utmana dess svagheter! Slå där det gör som mest ont och fortsätt slå! Eskalera konflikter, tvinga fram svar på frågor som ifrågasätter det mest grundläggande hos karaktären.

Kanske kan till och med en stereotyp roll få nya nyanser? Och vad är egentligen sterotypt?


Fast det kräver dock att spelaren är med på det, annars tror jag att risken är stor att spelaren blir förbannad alternativ bara tycker det var jävligt trist att spela, för det var inte så han/hon ville spela.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Den bittre cyniske hämnarens hämnd

Fast det kräver dock att spelaren är med på det, annars tror jag att risken är stor att spelaren blir förbannad alternativ bara tycker det var jävligt trist att spela, för det var inte så han/hon ville spela.
Det beror på lite hur man gör det. Tar man det lugnt och försiktigt - och framförallt norpar smällar i pungen från rollpersonens bakgrund - så brukar det till och med uppskattas (spelare är konstiga masochister).

Ett bra exempel som tas upp i Usagi Yojimbo RPG (det första, det som var Fuzion och bra) är när en spelare skriver in i rollpersonens bakgrund att familjen dödades av en ninja och nu är han ute efter hämnd. Det är med andra ord en rätt stereotyp rollperson - den bittre cyniske hämnaren i hörnet på värdshuset. Vi har sett honom förut.

Vad Usagi Yojimbo tipsar om är att inte låta den där ninjan ligga still. Släng in honom i äventyret, så att det blir personligt. Och medan du ändå är igång, låt inte ninjan bli dödad det första som händer. Tvärtom, dra ut på jakten så inihelvete, så att när väl rollperson och ninja gör upp så blir det personligt och hågkommet. Om ninjan ska användas så är det jakten på honom som är det intressanta, inte dråpet av honom.

Det vill säga, leta efter saker hos rollpersonerna och sno dem som äventyrskrokar.

---

En passus: hade jag upptäckt att mina spelare hade spelat stereotyper och jag inte hade trivts med det så hade jag nog bytt spel. Det skulle bli kul att se de där två som spelar alvninjan och dvärgtanken och magikern leta upp vad som motsvarar sina respektive stereotyper I Panty Explosion, spelet där alla rollpersoner utan undantag är japanska skolflickor.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,009
Location
Ereb Altor
Re: Lite OT

Vad jag menar är, sätt en sterotyp karaktär i en icke-sterotyp situation och plötsligt är det inte så sterotypt längre. Jag har visserligen väldigt svårt att förstå exakt hur ni spelar och på vilket sätt rollgestaltandet driver handlingen om den alls gör det. Men oavsett vilket så tror jag att ni alla skulle må bra av att ställa er frågan "vad vi vill få ut av vårt rollspelande och hur uppnår vi det på bästa sätt?"

Förskrivna karaktärer är nog inte hela svaret.

Jag kan berätta att när vår spelgrupp ställde sig den frågan för några månader sedan så insåg vi att vi till 80% spelat enlig gamla förlegade konventioner som ju inte alls främjade vårt sätt att spela på. :gremsmile:
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,009
Location
Ereb Altor
Re: Den bittre cyniske hämnarens hämnd

Att byta spel var ett lysande förslag. I övrigt så fyller Krille och Marco på med tillräckligt med förslag för att prova min idé. Prata med spelarna, och gör det utifrån deras (och deras karaktärers) förutsättningar).
 

PVC

Veteran
Joined
5 Jun 2005
Messages
176
Location
Luleå
Re: Lite OT

Det var aldrig tänkt att förskrivna karaktärer skulle vara hela svaret, utan mest en twist för utvecklingens skull.

Själva grejen är att vi hade spelat de gamla rollerna så länge att möjligheterna till nya situationer nästan tagit slut. Spelarna kände sina roller utan och innan på ett sådant sätt att jag mitt i natten kunde ringa till dem, presentera en situation och de kunde blixtsnabbt med fullständig motivering redogöra för karaktärens beteende.(Provade faktiskt det en gång; inte särskilt populärt fyi) Att bara variera handlingen räckte inte längre för att uppnå deras mål. Därför provade jag att göra så här och det har fungerat ganska bra än så länge. Sedan är jag inte så pass dum att jag tänker fortsätta med det i all evinnerlighet, bara ett litet atag till så att de sedan kan tänka i lite fräscha banor när de bygger sina egna roller. För du måste väl ändå hålla med om att omväxling förnöjer.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
7,903
Location
Nordnordost
Så ni spelar som konventsspel hemmavid? Tja, blir det häftigt är det helt klart rätt väg att gå.
 

PVC

Veteran
Joined
5 Jun 2005
Messages
176
Location
Luleå
Ja så har flera andra också sett det. Själv ser jag det som ett sätt att vidga vyerna och komma ur gamla inbitna vanor.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,009
Location
Ereb Altor
Bara för att jag är nyfiken...

Vilka är de här rollerna du pratar om? Hur djupt går likheterna? Jag har väldigt svårt att se att en roll kan begränsa en situation för att spelaren känner rollen väl, men jag kan naturligtvis ha helt fel. Menar du att karaktärernas egenskaper, bakgrund, egenheter, drivkrafter, rädslor, mål, relationer m.m. alltid är samma? För jag kan utan problem se en cynisk advokat gestaltas på 1000 eller fler olika sätt eller en rovriddare eller vad som helst.

Jag misstror inte dig på något sätt men är intresserad av hur andra spelar. Kan du inte beskriva några sterotytpa roller och typiska situationer?
 

Arvid

Warrior
Joined
21 Feb 2002
Messages
399
Location
Uppsala (och Piteå)
Jag har nästan bara en erfarenhet av detta, och det är den utmärkta konventskampanjen Kejsaren av Mexiko, till Western (finns på rollspel.com). Den fångar de flesta fördelarna som kan finnas med färdiggjorda karaktärer: Det går lätt att få en intressant gruppdynamik, man kan köra överdrivna karaktärer (som är för jobbiga att spela längre än en kväll), och det är lättare för nybörjarspelare eller spelare som inte är vana vid karaktärsspel (vi har introducerat sammanlagt 3 nybörjare under ovan nämnda triologi).

Däremot är jag skeptisk till att få karaktärerna precis innan man spelar. Då får de knappast tid att fundera ut hur de kan spela dem, intressanta diskussioner att starta etc. Jag skulle hellre diskutera med spelarna vad de tänker om rollen, om de har några ideer om hur de tänker gestalta den etc. En annan fördel med att få den tidigare är att man hinnar få upp en bättre känsla för sin spelares historia. Om det är något särskilt viktigt som har hänt kan man också gå igenom det innan spelmötet. Säg till exempel att två av rollpersonerna är barndomskompisar. Då kan man kort berätta om några starka minnen de har, typ när de åkte kälke på berget en hel vinter efter att skogsarbetarna huggit ner träden så att det blev en perfekt kälkbacke. Och sen prata med spelarna om vad de tänker om det nu.

Sen skulle jag inte använda färdiggjorda karaktärer till längre äventyr. Om jag vore intresserad av att gestalta nya roller så skulle jag hellre köra ett kort scenario (en kväll kanske) eftersom det finns större möjligheter till att överdriva rollen.
 

wilper

Gubevars en rätt produktiv människa.
Joined
19 May 2000
Messages
7,903
Location
Nordnordost
Tja, konventsspel är väl att vidga vyerna i allmänhet. Dock är det inget självändamål att bryta vanor OM man gillar vad man har. Varför gå över ån efter vatten. :)

Dock, ni verkar ju ha hittat nya roliga grejjer genom att spela på det viset, så då har det ju tjänat ett syfte.
 

MrG

Swashbuckler
Joined
21 Apr 2005
Messages
2,684
Location
Göteborg
Det är en jättebra idé för vissa grupper. Själv tycker jag att det är skönt som variation och i lightformer. Jag har en kompis som kör det nästan som praxis, med (bl.a) anledningen att han tycker om att läsa in sig på nya system, men de andra inte har tiden / prion för det. Så som sl lär han sig systemet, skapar en bunt roller och delar ut. Jag tycker det är ett jätteschysst sätt att presentera system och världar för spelare.

Den lightversion jag ofta själv har använt så har jag presenterat miljö och grupptanke för spelarna och så haft rollförslag att välja eller slumpa mellan. På så sätt har jag kunnat planera delar gruppdynamiken, men ändå lämnat mycket av karaktärsmakandet kvar åt spelarna.

Vi slumpar ofta i sånna lägen karaktärerna när jag kör istället för att typecasta, men båda varianterna funkar.

På det du beskriver så tror jag du ska testa att variera grad av det. Låt spelarna skapa egna gubbar emellanåt och se hur det förändrats, testa sedan att slänga på dem motpooler till det som de spelat och kör mellan med att de får bygga karaktärerna själva utifrån rollspec.

-Gunnar (spelar gärna med färdiga karaktärer själv)
 

Bunny

Crazy like a fool
Joined
15 Oct 2002
Messages
2,952
Location
Knivsta
Lite synd att det inte blivit någon ordentlig diskussion i den här tråden. Båda sidor verkar mer måna om att markera sin ståndpunkt än att lyfta diskussionen till att bli någonting mer än ställningstagande och pajkastande. Jag drar inte alla över denna kam, ty jag hafver icke läst hela tråden med största noggrannhet.

Jag tycker, för det första, det lätt blir larvigt när en deltagare påstår att "nähä, det här funkar inte alls det, för då blir jag fråntagen mitt inflytande som spelare", ett givet svar från trådstartaren har då blivit att "vaddå, det gör jag visst inte". Jag kan förstå det, att PVC inte känner igen sig.

Graden av inflytande är ingenting som kan avgöras av ett så ytligt faktum som om man har förskapade karaktärer till sina scenarion eller inte. Inflytande ser jag inte som någonting som kan "konstitutionaliseras" in i en spelgrupp, inflytande infinner sig i gruppdynamiken mellan dess deltagare. I en spelgrupp där spelledarens direkta påverkan på scenario och rollpersoner är som störst, behöver spelarnas egentliga inflytande inte alls vara lika begränsat på grund av att samspelet/samförståndet inom gruppen fungerar. I en spelgrupp där spelledaren avsagt sig den direkta påverkan, kan spelledaren fortfarande stå för det absolut största inflytandet för att han tagit sig en dominant roll i gruppen, att vad han säger underförstått ändå gäller, eller för att det ändå är han som står för alla idéer och förslag. Jag tar själv inte ställning i polemiken mellan "spelledarstyrt" och "spelarstyrt", jag har förmågan att njuta av båda, utan vill snarare visa hur denna fråga inte är så enkel som ett par skribenter försöker intala oss. Never judge a book by its cover, never judge a state by its constitution.

Förra året redogjorde jag för en modell för hur makt fungerar i rollspel. Den går att läsa här. Vissa saker skulle jag kunnat ha omformulerat idag, men redan då ville jag försöka föra dessa diskussioner på ett mer nyanserat sätt.
 

Mogger

Hipsteranka
Joined
12 Nov 2001
Messages
17,009
Location
Ereb Altor
Jo, om man nu tycker så. :)

Fast du glömmer att tråden var a) forumlerad som en ja-eller-nej-fråga och att b) det uttrycktes att en av deltagarna inte hade roligt. Utifrån ett annat frågeställande (som iofs visade sig vara felformulerat) hade svaren också sett annorlunda ut.

Men du belyser en viktig fråga som jag mycket hellre hade diskuterat. Men just när det gäller spelarinflytande tycker jag att Krank sammanfattar det bra med förklaringen att SL får ha hur mycket ansvar han vill men för mig är det en fundamental rättighet att spelaren sköter sin rollperson. Om SL gör det, ja då kan han lika gärna skriva manus med.

Så man får vad man ber om. I en annan tråd kan vi säkert föra en diskussion om vad vi tycker att SL bör och inte bör göra, men här kom vi igång på fel sätt, eller åtminstone från en helt annan vinkel.
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: Jo, om man nu tycker så. :)

för mig är det en fundamental rättighet att spelaren sköter sin rollperson
Jag ser inga fundamentala rättigheter alls i rollspel (nej, inte ens "att ha kul"). Förutsatt att spelandet är en frivillig aktivitet och inte ett inslag i tortyr på Guantanamo, så får ju de olika deltagarna själva ansvara för att sätta upp ramar för hur de vill spela eller delta.När spelledaren - ofta den som bjudit in till sessionen - sätter ramar, och dessa inte ifrågasätts av spelarna, så måste man anta att alla är okej med hur man spelar. Självfallet skadar det inte med fignertoppskänsla och att man pratar i gruppen, men jag ser inga saker som att "spelarana har rätt att bestämma" eller "spelledaren får inte vara godtycklig".

Det ligger dock lite utanför den här trådens syfte. Jag, som Bearnie, njuter gärna av både spelarstyrt och spelledarstyrt.
 

ripperdoc

Myrmidon
Joined
17 May 2000
Messages
5,399
Location
Tokyo
Re: Eh...Ok?

Jag vände mig mot att det var en fundamental rättighet att spelarna får kontrollen över sina karaktärer. Därav citatet.
 
Top