Nekromanti Rollspelarkultur

Re: ursprung

Min spelgrupp består av 1 chilenare, 1 paraguaian, 1 makedonier, 1 libyer, 3 svenskar.

Utöver dessa känner jag många med invandrarbakgrund som spelar rollspel. Nämnas bör att jag är uppvuxen i ett invandrartätt område.
 
Nix pix

Jag känner en, han heter Yassin. Och sen har vi Patryk Buskewi... Buskowie... Busko.


Storuggla, kan inte stava
 
Re: Teori och praktik

Jag menade "invandrare", inte "invandrare som ser ut som invandrare (dvs inte ariskt blonda)". Om du nu har flyttat till USA och sedan tillbaka så räknas du väl bara som invandrare om du var amerikansk medborgare, annars borde det vara "hemflyttad svensk" eller något annat dumt?

När det kommer till anledningarna till den konstigt frånvaron av invandrare så faller idén om klassskillnader platt. Alla invandrare som jag känner / kännt har en medklassbakgrund, det finns akademiskt utbildade föräldrar osv. Ingen spelar rollspel. Det vissa Hade språkproblem i 10-12 årsåldern, då jag började men de problemen var försvunna vid slutet på högstadiet. Jag kan som jag sa inte peka på någon enskilld anledning till denna frånvaro. Det borde helt enkelt finnas fler invandrare som spelar rollspel, men borde har mycket lite med gör att göra...

Nåväl, det är väl förmodligen ett problem som minskar med tiden, men lite konstigt tycker jag det är (att det är ett problem är väl uppenbart om man betänker på det potetiella antalet spelare som inte får avnjuta ett av de roligast fritidsnöjen som finns, och som skulle ge en välbehövlig ökning i antal rollspelare.)
 
Re: Skäms?

När vi ändå håller på med rollspelskultur och sånt, hur många av er är ovilliga att säga att ni rollspelar pga rädsla för att betraktas som en tönt eller blivande massmördare? Hur många känner ni som känner så? Jag är själv absolut orädd på det området, men jag känner en som Aldrig skulle säga att han spelar rollspel innan han vet hur den andre ser på detta, och han är övertygad om att de flesta av våra gemensamma spelarkompisar känner på samma sätt.

Så: skäms ni för att ni spelar?
 
Re: Skäms?

ur många av er är ovilliga att säga att ni rollspelar pga rädsla för att betraktas som en tönt eller blivande massmördare?

Jag försöker alltid få fram att jag är rollspelare så tidigt i en ny relation som möjligt, så på så vis är jag ju lika paranoid som dina vänner, men jag hanterar det annorlunda. Bringar fram konflikten istället för att undvika den, so to say. Hittills har jag dock varken fått märkvärdiga blickar eller frambringat panikartad flykt, men jag hyser en misstanke om att det beror på att de flesta numer kopplar ihop rollspel med den icke-nördiga lajvhobbyn.
 
Re: Skäms?

När vi ändå håller på med rollspelskultur och sånt, hur många av er är ovilliga att säga att ni rollspelar pga rädsla för att betraktas som en tönt eller blivande massmördare?

Jag hade en underbar upplevelse idag.

Jag var med min dotter på hennes Aikido-träning och satte mig som vanligt inne i klubbrummet med en kopp kaffe tillsammans med de övriga föräldrarna som passar på att vila sig lite medan deras barn tränar. En av mammorna, vars son tydligen sett mig sitta och slipa på mitt D&D-äventyr till GothCon får några veckor sedan, frågade mig: "Var du på det där konventet?"

Det verkade ju inte vara någon idé att förneka detta, så jag förberedde mig mentalt på att försöka förklara vad rollspel är, varför man vill spendera sin påskhelg med att spela spel på en skola ihop med 1415 andra och förmodligen bli betraktad som en högst suspekt individ.

Då visar det sig att alla de fyra närvarande mammorna hade varit på GothCon med sina söner under påsken, en del bara en dag, andra hela konventet. Alla hade tyckt att det verkade trevligt och spännande, även om ingen av dem hade spelat något själva. Så istället för att bli betraktad som en idiot, fann jag mig diskuterande rollspel helt seriöst som en kulturell företeelse. Allt medan musiken från Twilight Zone envisades med att spela i mina öron... :gremsmile:

Klart annorlunda upplevelse. Det hade jag aldrig trott skulle hända för 10-15 år sedan.

/Mikael
 
Re: Skäms?

”Så: skäms ni för att ni spelar?”

Aldrig! Det händer att jag hamnar i situationer där jag vet att om jag berättar att jag spelar så kommer det att betyda en nackdel för mig och det är ju störigt. Men skämmas – nej! Att jag är rollspelare är något som ganska snabbt brukar bli känt när jag hamnar i en ny bekantskapskrets och jag har inget emot det – de som tar det som något negativt tenderar att vara inskränkta eller störiga personer som jag gärna slipper ödsla tid på. Oroväckande nog verkar det som om fördomarna om rollspel är mer utbredda än vad jag tidigare trott. Har på sistone flera gånger fått stå på barrikaderna i rollspelandets tjänst och resultatet har varit positivt:
En arbetskamrat har efter att jag utförligt förklarat det här med rollspel för henne hävt rollspelsförbudet som hon tidigare haft för sin 15-årige son (hon sitter i fullmäktige och kulturnämnden i en kommun för sossarna, jag blev mycket överraskad över att någon i en sån positionen kunde ha så dålig koll).
Chefen satt av någon anledning och gaggade negativ goja om rollspel nyligen och fick sig en tryckare som sent kommer glömmas. Efter att jag med lite assistans från övriga fått honom på defensiven slank det ur honom ett överslätande ”jag sysslade faktiskt med amatörteater en gång i tiden...”.

Arcana – förste riddare av den heliga rollspelsordern.
 
Öööh, vadå Umeå?

Det verkar långt. Du får nog peta på killarna i Järnringen om de är där. De är verkligen petvärda.

M.
 
Re: Min kompis Greg

På UppCon när Greg var där, frågade han folk om han fick träffa den där Magnus Seter som han hört så mycket om...

DEN ger brownie points, helt klart.

En av höjdpunkterna i mitt tragiska liv som rollspelskonstruktör.

Du fick i alla fall vara med om den... Min höjdpunkt kom när Grey Ooze-gänget var på, öh, GenCon UK eller vad det nu hette, och träffade lite TSR-folk där. Jeff Easley tittade på några bilder av mig som de hade med sig och öste beröm över dem. De nämnde det för mig nåt halvår senare.....

--
Åke
 
ursäkta?

men jag hyser en misstanke om att det beror på att de flesta numer kopplar ihop rollspel med den icke-nördiga lajvhobbyn.

Va? :gremlaugh:DD

Jag har bara mött motsatsen...
"Jaha, du spelar rollspel, springer du runt i skogen och fjantar på sånna där lajv också?"

Alla icke-rollspelare/lajvare jag känner verkar tycka lajvandet är mycket fånigare/töntigare/nördigare/whatever än vad rollspelandet är.

... och de har ju rätt! :gremgrin:

Å andra sidan så verkar de flesta jag umgås med själva tidigare ha spelat rollspel, eller känner redan flera som gör det eller har gjort det. Jag har aldrig fått några negativa reaktioner över det, inte sen högstadiet, dvs.

chrull
 
Re: Skäms?

”jag sysslade faktiskt med amatörteater en gång i tiden...”

Haha, vilket erkännande rollspelandet fick, va? :gremlaugh:

Undrar vad mer gömmer sig i den garderoben, snart kommer det upp att han spelade Risk regelbundet i sin ungdom. :gremlaugh:
 
Re: ursprung

Caen Ca-Sundor (sp?) numera försvunnen forumsräv, är åtminstone andra generationens invandrare (vilken av politiker och dylika tyckare knepigt nog räknas som 'invandrare'). Detsamma gäller mig själv.

Erik
 
Re: I'll crush your head! [ot]

"Eller nått. nu för tiden blir faktiskt folk förvånade när de får reda på att jag spelar rollspel. Det måste ju betyda att jag inte ser ut som en typisk sådan."

Utgår man ifrån din egen bild här i profilen så hade jag nog gissat att du var ett virkningsfreak. :gremwink:
 
Back
Top