Rollspel som personlighetstest

Jim Profit said:
I avsaknad av reliabel empiri så kan man ju polla lite, tänkte jag.

Tror ni att rollspel gör sig bra som personlighetstest? I.e. tycker och tänker du mycket om personer beroende på vilka spel de väljer att spela, vad de spelar och hur de spelar? Samt kanske hur mycket de spelar?
Click to expand...
Ja fan. Jag har hittat en väldigt tydlig korrelation (minst 50%) mellan folk som spelar rollspel minst en gång i veckan med folk som säger sig gilla rollspel väldigt mycket eller lite grann.
 
Jim Profit said:
En del av anledningen till att jag ställer frågan, är att jag kommit på mig själv med att vara ganska dömande, bara baserat på hur och vad folk spelar. Ta följande fraser som exempel - alla hämtade från verkligheten:

"Jag köper alltid Resources 5 till alla mina karaktärer, för det är så bra"

(mitt i pågående strid i gamistiskt rollspel) "Jag går in i nästa rum och tittar där istället"

(försvarar karaktärsbeteende) "Man våldtog faktiskt massor på medeltiden!"

(spelare 1) "Jag dricker min healing potion"
(spelare 2, cleric) "Behövs inte, jag kan hela dig på min tur"
(s1) "Men jag vill testa"
(spelare 3) "Ah, här finns kanske en missuppfattning [förklarar]"
(s1) "Men jag vill ändå testa"

(spelare 1) "Med min rollperson vill jag undersöka en av kärntematikerna i [specifikt rollspel]; rollpersonen dras mellan [förklarar]"
(spelare 2, deadpan) "Grejen med min karaktär är att den kan hoppa högt"

...får man liksom inte genast en idé om saker som generell och specifik (o)förmåga, framtoning, med mera - bara baserat på detta?

Jag tror också att jag lägger mer vikt vid hur folk spelar och vad i betydelsen "vilka karaktärer" snarare än "vilket rollspel"
Click to expand...

Kompis, prata med din spelgrupp om gemensamma förväntningar istället för att försöka lura oss att personlighetsanalysera dem baserat på några anekdoter.
 
Hägerstrand said:
Kompis, prata med din spelgrupp om gemensamma förväntningar istället för att försöka lura oss att personlighetsanalysera dem baserat på några anekdoter.
Click to expand...
Exemplen är inte från någon av mina spelgrupper (that would be the day...!). Och jag tänker kanske inte framförallt att de specifika fallen ska analyseras så mycket som att jag är nyfiken på om hur mycket av en person som "kommer fram" när man spelar rollspel. (Exemplen kanske framförallt var tänkta att problematisera positionen "inget alls")
 
Jim Profit said:
Tror ni att rollspel gör sig bra som personlighetstest? I.e. tycker och tänker du mycket om personer beroende på vilka spel de väljer att spela, vad de spelar och hur de spelar? Samt kanske hur mycket de spelar?
Click to expand...
Nej. Jag tror det säger nära på ingenting om ens personlighet.
 
chrull said:
Ja fan. Jag har hittat en väldigt tydlig korrelation (minst 50%) mellan folk som spelar rollspel minst en gång i veckan med folk som säger sig gilla rollspel väldigt mycket eller lite grann.
Click to expand...
Oklart om den korrelationen gäller på internetforum, dock … :gremeek:
 
Jim Profit said:
hur mycket av en person som "kommer fram" när man spelar rollspel. (Exemplen kanske framförallt var tänkta att problematisera positionen "inget alls")
Click to expand...
Ja, alltså självklart finns en korrelation mellan hur folk beter sig i rollspel och deras personlighet, eftersom det finns en korrelation mellan hur folk beter sig och deras personlighet. Någon som är introvert och inte tar plats under spel är antagligen relativt introvert som person.
 
Genesis said:
Ja, alltså självklart finns en korrelation mellan hur folk beter sig i rollspel och deras personlighet, eftersom det finns en korrelation mellan hur folk beter sig och deras personlighet. Någon som är introvert och inte tar plats under spel är antagligen relativt introvert som person.
Click to expand...
Amen, så är det så klart - tror du att det även sträcker sig till hur personen beter sig *i roll* och/eller kopplat till själva rollspelet?

Inom e.g. lajvande (kanske även inom rollspel, kommer inte ihåg om det pratats om så mycket?) finns det ju ett väldigt uttalat "alibi" att du just inte ska dömas för vad och hur du spelar, men jag inser att jag personligen inte alls riktigt tänker på det viset (rätt eller fel).
 
Så, det finns ju det gamla klassika Wilde citatet ”Människan är minst sig själv när hon talar i egen person. Ge henne en mask, så kommer hon att tala sanning.”. Och det finns så klart något i det. Om du läser en roman någon skrivit tror jag att saker om dem blöder igenom, det är för många ord för något annat. Och klart, om du spelar rollspel med någon länge nog kommer saker om dem blöda igenom. Det är ett konstnärligt verk och de speglar alltid verkligheten på något sätt.

Men jag tror att vi får fram lika mycket om Kalles inre väsen av att analysera hur han spelar en tjuv i D&D som om vi kollade på en tavla av ett landskap han målat.
 
God45 said:
Men jag tror att vi får fram lika mycket om Kalles inre väsen av att analysera hur han spelar en tjuv i D&D som om vi kollade på en tavla av ett landskap han målat.
Click to expand...
Ooh, intressant! Här tror jag inte att jag håller med dig alls - jag upplever mig mycket längre från tavelmålaren än rollspelaren i det här exemplet.
 
Jim Profit said:
tror du att det även sträcker sig till hur personen beter sig *i roll* och/eller kopplat till själva rollspelet?
Click to expand...
Njah, till viss begränsad del. Jag vet att många spelare har en typ av rollpersoner de ofta spelar, men jag tror att det är svårt att korrelera på något rimligt sätt. Alltså att två spelare kan spela samma typ av rollperson på samma sätt av olika anledningar. Så även om jag absolut tror att personligheten påverkar hur du spelar din roll och vilken sorts roller du gillar att spela så tror jag att det är väldigt svårt att titta på utfallet och lära dig så mycket om personen.

Men det är ju liksom inte nödvändigt. Om du spelar med en person så kommer du att träffa hen, prata med hen, se hur hen beter sig gentemot andra runt bordet, och alla de delarna av rollspelet som ren social interaktion kommer att ge dig mycket bättre förståelse av personens personlighet än att fundera på vad det innebär att hen gillar att spela snygga alver.
 
God45 said:
Men jag tror att vi får fram lika mycket om Kalles inre väsen av att analysera hur han spelar en tjuv i D&D som om vi kollade på en tavla av ett landskap han målat.
Click to expand...
Jag såg nyligen olika konstvetare ha olika åsikter om Hitlers målningar - de flesta menade att de bara vara rätt ointressanta, medan några menade att man kunde se tecken på anti-humanism i dem. Jag lutar åt det förra.
 
Från min erfarenhet är det enda du kan avgöra om en person från vilka spel de spelar och hur de spelar dem är om du vill spela rollspel med dem eller inte. Men även sånna slutsatser är lite av en chansning för bara för att folk FÖREDRAR vissa rollspel och spelsätt betyder det inte att de inte är villiga och redo att spela andra spel på andra sätt.

Jag tycker definitivt inte du kan dra några slutsatser om hur personen i fråga är utanför spelet, för ärligt talat tar många rollspel som en chans att göra allt de där de inte skulle göra på riktigt. För de flesta kan, trots vad Björn och Diddi försökte få oss att tro, skilja mellan rollspel och verkliga livet. Och inser att de är olika saker.
 
JohanL said:
Jag såg nyligen olika konstvetare ha olika åsikter om Hitlers målningar - de flesta menade att de bara vara rätt ointressanta, medan några menade att man kunde se tecken på anti-humanism i dem. Jag lutar åt det förra.
Click to expand...

Det känns ju fusk om de vet att det är Hitlers 😂

De borde haft flera tavlor från andra och en Hitler och kollat om de kunde hitta Hitlers!
 
Bombu said:
Han fick ju ett pris, så allt är nog frid och fröjd.
Click to expand...
Ett pris han klart förtjänade, de flesta psykometriska tester har extremt låg validitet (tillförlitlighet eller korrelation) gällande det dom försöker mäta. Rent konsultnonsense till för att skapa en känsla av det som kallas sense of urgency (att man måste haka på det senaste för att inte ligga efter). Gällande ämnet dock så tror jag mig anekdotiskt se vissa mönster, att teatraliska individer gillar mer storytelling rollspelande och mer ingenjörer gillar mer att slå tärning och beräkna skada med fler modifikationer. Men teater utesluter inte ingenjör.
 
Jag kan erkänna att jag har sjukt mycket fördomar om folk baserat på vad de skriver i rollspelsforum och vad de säger sig spela!

Sen stämmer inte alltid de fördomarna… ofta är folk rätt annorlunda än jag trott de skulle vara baserat på deras forumskriverier om spelpreferens.

…Men ibland så får jag vatten på min kvarn!
 
Om vi skall prata om personlighet behöver vi definiera vilken modell som vi följer. Din personlighet är dina beteenden etc. som är konsekventa över tid (det finns flera olika definitioner på begreppet personlighet, varje har sin nisch) och självklart påverkar din personlighet hur du rollspelar - men t.ex. intresse (beroende på om det inkluderas i personlighetsbegreppet eller ej) påverkar självklart val av spel och rollperson. Det går knappast att tillskriva personlighetsdrag utifrån vilka spel eller rollpersoner någon spelar men det borde gå bättre genom att observera hur de spelar sin rollperson. Det är dock farligt att dra för långa slutsatser för bara för att någon spelar gnidna rollpersoner behöver det inte betyda att denne är gniden. Personlighetspsykologin är ett enormt fält och det finns många fallgropar – tag bara fundamentala attributionsfelet som kan sammanfattas med att "ditt beteende kommer sig av din personlighet, mitt beteende kommer sig av yttre omständigheter" (ex. "du är sen till mötet för at du är lat och inte kan hålla tiden, jag var sen pga att bussen var försenad").

Det finns många personlighetsmodeller. Meyer-Briggs Type Indicator (MBTI) är populär men denna snart hundraåriga modell baserades på Jungs personlighetsmodell och det finns många problem med den. Drygt 99 % av allt vi vet om personlighet etc. har tillkommit efter att MBTI lanserades. MBTI ligger till grund för DISC som i sin tur ligger till grund för nämnda färgglada idioter. Att använda MBTI med efterföljare är som att använda sig av blodiglar. Vi vet mer och bättre nu, sluta använd föråldrade metoder! (Personligen tror jag att MBTI hänger sig kvar för att praktikerna behöver inte betala licenspengar – samt av samma orsak som det finns antivaccin och folk som anser att jorden är platt.)

Den modell jag känner till bäst är Big 5 där alla beskrivs av fem "grundegenskaper" på skalor från "lågt" till "högt": Openess, Conscientiousness, Extraversion, Agreeableness och Neuroticism. (Hänvisar till Wikipedia för definitioner. i senare varianter på modellen har några av egenskaperna bytt namn, jag ger mig inte in i den debatten.) Det är den modell som har bäst stöd i forskningen även om den har flera fel och brister. Det verkar dock inte kommit någon ny modell som tagit över.

En person som spelar många olika spel, många olika typer av rollpersoner, gärna hänger på andra grupper, åker på konvent osv har troligen högt i Openess, troligen även Extraversion. En person som ingen vill spela med har trolige lågt i Agreeableness. Regeladvokater har nog högt i Conscientiousness och den som vill planera in i minsta detalj och täcka in alla vinklar kan ha högt i Neuroticism. Det är min analys – men baseras på att det inte finns andra orsaker till beteendet utan det bara styrs av personligheten.

Källa: Min kandidatexamen i Arbets- och organisationspsykologi, poängen är att jag har inte bara viktigpettrat.
 
Svarte Faraonen said:
Blodiglar har fler giltiga användningsområden – de gör faktiskt nytta i till exempel kirurgi för att sy tillbaka förlorade fingrar.
Click to expand...
Drar igång blodcirkulationen, har jag för mig?

Uppfödning av sterila blodiglar är onekligen ett nischat fält.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top