Jag tror det inom rollspel handlar mycket mer om spelstil än skicklighet. Visst du kanske kan reglerna olika bra, du kan dra från tidigare rollspelade scenarion i sina beslut. Men det finns nog många som spelar i 30+ år och fortfarande spelar på samma passiva, avslappnade sätt. Klart det finns de grupper och spelare som över på att gestalta rollpersoner med röster och liknande, men tror det är få som ställer sådana krav på andra. Dessutom så funkar det, i alla fall i min erfarenhet, att blanda sådana personer.
Någon kan leva sig och och ändra rösten hur mycket det vill medan någon annan talar om sin rollperson med korta "han går ditt..." fraser.
På det sättet skulle jag säga att rollspel är väldigt inbjudande, inkluderande och förlåtande på det sättet.
Handlar nog mer om nervositet hos individen i nya sociala sammanhang än yttre krav på prestation (men det kan ju internt upplevas som det innan man lärt sig mer om det).
En sak man skulle kunna göra är att låta någon testa vara spelledare men bara en spelare med något väldigt kort. En enkel strid, ett kort möte med en handelsman osv. Och arbeta vidare från det. Låta dem testa på lite, känna efter.