G
Guest
Guest
Ok, jag tänkte fråga er visa människor här på forumet om ni har några råd eller kritik mot den här spelledarpersonen som jag håller på att skapa.
Min rollspelsgrupp befinner sig just nu i Jargien efter att mer eller mindre blivit kidnappade av en okänd organisation. Min tanke är att de förmodligen kommer att befinna sig i Jargien ett tag till, men eftersom nästan alla rollpersoner ursprungligen kommer från Asharina så kommer de troligtvis att återvända dit inom en inte allt för avlägsen framtid. Så under tiden spelarna hankar sig fram i det Jargiska kejsardömet så tänkte jag skissa lite på ett par spelledarpersoner som jag tänkte använda när de kommer tillbaka till Soldarn.
Vad jag vet så är mina spelare inte aktiva på det här forumet, men om ni mot förmodan är det, sluta läsa nu om ni inte vill spoila äventyr, framtida SL personer osv.
Så, en central figur i rollpersonernas hemkomst kommer vara en riddare från Soldarn. Namnet har jag inte bestämt än, inte heller ättnamnet. Däremot har jag kommit på lite olika motiv till vapensköldar och liknande (konstigt hur hjärnan prioriterar sånt före namn osv)... men men. Han kommer att vara äldsta sonen till en herre som är baron(eller annan lands ägande riddare) i nått av Soldarns hertigdömen. Intressant att veta är att riddaren, låt oss kalla honom Herr Riddare för enkelhetens skull, är resultatet av kärleken mellan baronen och en kvinna som var ofrälse. Baronen var änkling samt barnlös under tiden då Herr Riddare avlades, men blev senare mer eller mindre tvingad av sin länsherre att gifta sig med en äldre adelsdam för att säkra arvföljden samt för att bibehålla politisk balans.
Problemet uppstår då strax efter bröllopet Herr Riddares moder meddelar att hon har fött Baronen en son.
Här kommer min första osäkerhet in. Är bastarder, det vill säga barn med adliga fäder och ofrälse mödrar, accepterade i samhället? Det står i Consaber modulen att en bastard räknas som adlig om fadern erkänner honom, är så fallet i Soldarn också månntro? Självklart kommer det att tisslas och tasslas bakom ryggen på bastarden, men jag undrar om han ändå skulle vara accepterad och ansedd som adel av såväl frälse som bönder med flera.
Så, om det går, så erkänner Baronen Herr Riddare som sin son och arvinge, något som förståss gör Baronens nya hustru rasande. Hon föder själv en son ett par år senare, men han kommer inte att ärva efter Baronen. Herr Riddares mor dör olyckligt nog i feber en vinter när Herr Riddare fortfarande är mycket ung, men hans fostran fortsätter i Baronens familj, med en styvmor och styvbror som mer eller mindre hatar honom. Detta vägs dock upp av att fadern helt klart föredrar sin förstfödda son, som påminner honom om sin älskade.
Båda sönerna skickas att skolas som väpnare för att senare dubbas till riddare. Det är ungefär här som rollpersonerna kommer in i bilden. Herr Riddare har hunnit vara en dubbad riddare i snart 3 år, och hans far börjar bli till åren och har dessutom drabbats av en förskräcklig hosta som hotar att sakta men säkert ta livet av honom. Herr Riddare, aningen blåögd, misstänker inte att Baronens hustru och yngre son kommer att göra allt i deras kraft för att röja Herr Riddare ur vägen så att Baronens andre son kan ärva länet, titeln och alla tillgångar. Självklart visar de ingenting öppet, men bakom kulisserna intrigeras det flitigt.
Min tanke var att rollpersonerna skulle i stort sätt snubbla in i baroniet och hamna mitt i ett drama av sällan skådat slag. Herr Riddare och dennes far Baronen är även kungatrogna, medan Baronens hustru från början tillhör en ätt som står på hertig Amirro Silversparres sida inför det stundande inbördeskriget. Därför funderar jag på att placera baroniet i nordöstra Hadarlons skogar eller sydvästra Jhamalo Tamatz, för att skapa mer politisk spänning.
Rollpersonerna kommer troligtvis att bli anlitade antingen av Herr Riddare själv, Baronen, eller någon av deras tjänare, främst då för att ta reda på en "massa underliga saker" som har hänt den senaste tiden. Maskerade personer som setts mötas under nätter i skogen eller i byns utkanter. Rykten som hörs osv. Mer och mer kommer rollpersonerna att lirka upp konspirationen mot Herr Riddare. Andra händelser kommer att vara Baronens död, kanske ett arrangerat bondeuppror från hustruns sida, samt den slutgiltiga konfrontationen mellan RPna/Herr Riddare och konspiratörerna.
En vänskap kommer troligtvis att växa upp mellan RPna och Herr Riddare, och kanske kommer de till och med att vilja stanna en längre tid i baroniet efter att allt har lugnat ner sig (den nya baronen kommer nog att insistera på det)... Vilket ger mycket tid att testa roliga idéer från Riddarmodulen så som; torneringar, gästabud, borgbyggen, att hålla en förläning... och sist men inte minst, början till inbördeskriget och baroniets försvar.
En sak som jag också skulle vilja ha svar på är hur stor del av riddarna i Soldarn som är med i Zoríanorden. Är de vanligare än profana "vanliga" riddare i Soldarn, eller är det tvärt om. Hur fungerar det att vara länsherre osv samtidigt som man är med i Zoríanorden?
Jaja, kanske blev lite utsvävat och mer en beskrivning av kampanjen än en SLperson, men jag ville bara ha lite kritik på tankarna kring Herr Riddare. Är det rimligt med bastardhistorien? För mycket fairytale story? Kommer bara ihåg att jag lästa Belgarion böckerna av David Eddings för jätte många år sen och en av karaktärerna blev kallad för "Bastarden från Vo Mimbre" eller nått liknande i en nedsättande ton av en annan riddare. Det citatet klamrade sig fast i min hjärna och gav karaktären ett nytt djup som jag tycket det skulle vara kul att använda.
Tacksam för alla synpunkter.
Min rollspelsgrupp befinner sig just nu i Jargien efter att mer eller mindre blivit kidnappade av en okänd organisation. Min tanke är att de förmodligen kommer att befinna sig i Jargien ett tag till, men eftersom nästan alla rollpersoner ursprungligen kommer från Asharina så kommer de troligtvis att återvända dit inom en inte allt för avlägsen framtid. Så under tiden spelarna hankar sig fram i det Jargiska kejsardömet så tänkte jag skissa lite på ett par spelledarpersoner som jag tänkte använda när de kommer tillbaka till Soldarn.
Vad jag vet så är mina spelare inte aktiva på det här forumet, men om ni mot förmodan är det, sluta läsa nu om ni inte vill spoila äventyr, framtida SL personer osv.
Så, en central figur i rollpersonernas hemkomst kommer vara en riddare från Soldarn. Namnet har jag inte bestämt än, inte heller ättnamnet. Däremot har jag kommit på lite olika motiv till vapensköldar och liknande (konstigt hur hjärnan prioriterar sånt före namn osv)... men men. Han kommer att vara äldsta sonen till en herre som är baron(eller annan lands ägande riddare) i nått av Soldarns hertigdömen. Intressant att veta är att riddaren, låt oss kalla honom Herr Riddare för enkelhetens skull, är resultatet av kärleken mellan baronen och en kvinna som var ofrälse. Baronen var änkling samt barnlös under tiden då Herr Riddare avlades, men blev senare mer eller mindre tvingad av sin länsherre att gifta sig med en äldre adelsdam för att säkra arvföljden samt för att bibehålla politisk balans.
Problemet uppstår då strax efter bröllopet Herr Riddares moder meddelar att hon har fött Baronen en son.
Här kommer min första osäkerhet in. Är bastarder, det vill säga barn med adliga fäder och ofrälse mödrar, accepterade i samhället? Det står i Consaber modulen att en bastard räknas som adlig om fadern erkänner honom, är så fallet i Soldarn också månntro? Självklart kommer det att tisslas och tasslas bakom ryggen på bastarden, men jag undrar om han ändå skulle vara accepterad och ansedd som adel av såväl frälse som bönder med flera.
Så, om det går, så erkänner Baronen Herr Riddare som sin son och arvinge, något som förståss gör Baronens nya hustru rasande. Hon föder själv en son ett par år senare, men han kommer inte att ärva efter Baronen. Herr Riddares mor dör olyckligt nog i feber en vinter när Herr Riddare fortfarande är mycket ung, men hans fostran fortsätter i Baronens familj, med en styvmor och styvbror som mer eller mindre hatar honom. Detta vägs dock upp av att fadern helt klart föredrar sin förstfödda son, som påminner honom om sin älskade.
Båda sönerna skickas att skolas som väpnare för att senare dubbas till riddare. Det är ungefär här som rollpersonerna kommer in i bilden. Herr Riddare har hunnit vara en dubbad riddare i snart 3 år, och hans far börjar bli till åren och har dessutom drabbats av en förskräcklig hosta som hotar att sakta men säkert ta livet av honom. Herr Riddare, aningen blåögd, misstänker inte att Baronens hustru och yngre son kommer att göra allt i deras kraft för att röja Herr Riddare ur vägen så att Baronens andre son kan ärva länet, titeln och alla tillgångar. Självklart visar de ingenting öppet, men bakom kulisserna intrigeras det flitigt.
Min tanke var att rollpersonerna skulle i stort sätt snubbla in i baroniet och hamna mitt i ett drama av sällan skådat slag. Herr Riddare och dennes far Baronen är även kungatrogna, medan Baronens hustru från början tillhör en ätt som står på hertig Amirro Silversparres sida inför det stundande inbördeskriget. Därför funderar jag på att placera baroniet i nordöstra Hadarlons skogar eller sydvästra Jhamalo Tamatz, för att skapa mer politisk spänning.
Rollpersonerna kommer troligtvis att bli anlitade antingen av Herr Riddare själv, Baronen, eller någon av deras tjänare, främst då för att ta reda på en "massa underliga saker" som har hänt den senaste tiden. Maskerade personer som setts mötas under nätter i skogen eller i byns utkanter. Rykten som hörs osv. Mer och mer kommer rollpersonerna att lirka upp konspirationen mot Herr Riddare. Andra händelser kommer att vara Baronens död, kanske ett arrangerat bondeuppror från hustruns sida, samt den slutgiltiga konfrontationen mellan RPna/Herr Riddare och konspiratörerna.
En vänskap kommer troligtvis att växa upp mellan RPna och Herr Riddare, och kanske kommer de till och med att vilja stanna en längre tid i baroniet efter att allt har lugnat ner sig (den nya baronen kommer nog att insistera på det)... Vilket ger mycket tid att testa roliga idéer från Riddarmodulen så som; torneringar, gästabud, borgbyggen, att hålla en förläning... och sist men inte minst, början till inbördeskriget och baroniets försvar.
En sak som jag också skulle vilja ha svar på är hur stor del av riddarna i Soldarn som är med i Zoríanorden. Är de vanligare än profana "vanliga" riddare i Soldarn, eller är det tvärt om. Hur fungerar det att vara länsherre osv samtidigt som man är med i Zoríanorden?
Jaja, kanske blev lite utsvävat och mer en beskrivning av kampanjen än en SLperson, men jag ville bara ha lite kritik på tankarna kring Herr Riddare. Är det rimligt med bastardhistorien? För mycket fairytale story? Kommer bara ihåg att jag lästa Belgarion böckerna av David Eddings för jätte många år sen och en av karaktärerna blev kallad för "Bastarden från Vo Mimbre" eller nått liknande i en nedsättande ton av en annan riddare. Det citatet klamrade sig fast i min hjärna och gav karaktären ett nytt djup som jag tycket det skulle vara kul att använda.
Tacksam för alla synpunkter.
