Regelbok utan kapitlet om hur man gör rollpersoner

Det är väldigt vanligt i rollspel att det är rollpersoner som är bra på att slåss som dör i strid.
Vi började vår första DG-kampanj med pregens som någon hade lagt upp på nätet. Ingen av oss fattade att samlingen var avsedd att bryta mot etablerade konventioner för vem en DG-rollperson skall vara. Vi hade bland annat ett brandkårsbefäl och en federal postinspektör.
 
Jag och de flesta av mina spelare är inte intresserade längre av reglerna för hur man gör rollpersoner.
Förr använde jag aldrig namnlistor. Det gör jag nu för tiden.

Detsamma med pregens. Det känns lite som om jag har spelat allting, så komma på koncept är svårare, så jag uppskattar färdiggjorda arketyper.

Sedan är dom mer nybörjarvänliga. Skulle aldrig dra in en nybörjare genom att göra en rollperson. Bakvänt, eftersom personen inte vet hur man spelar rollspel.
 
*förvirring* För att du... inte vill vara med längre?
Spelar man något med mer dramatisk arc kan ju en rollperson bli ”färdig” och resolvad. Då är det sällan bra att pressa i den i mer handling. Det är mer sällan relevant i spel med uppdrag eller utredningar.
 
Electric Bastionland och Mythic Bastionland.

EDIT: Och Troika! och Eat the Reich och, och, och!
 
När jag skrivit Trail of Cthulhu-scenarion åt min spelgrupp så skriver jag pregens och väver in dem hårt i storyn. En polis, en arkeolog, en sjukskötare och en parapsykolog har ett gemensamt intresse av att gräva mer i X. Så får de bygga vidare personlighet, och eventuellt en delmängd av färdigheterna, ovanpå och så kör vi.

När det scenariot är slut finns det som regel ingen anledning för den karaktären att ta sig an andra övernaturligheter, så inga rollpersoner återanvänds. Senast jag var SL fick alla spelarna köra vansin epilog-berättelse om vad deras rollperson egentligen tog sig för efter allt vad de upplevt.

Tycker det funkar väldigt bra de gånger vi kört med pregens här och i andra scenarion. Min standardreaktion när jag får en pregen är som regel "kul, en utmaning att gestalta A".
 
Jag kan förstå infallsvinkeln, även om jag normalt sett tycker om att göra min RP. Men då skulle jag hellre se att man tar steget fullt ut och tillhandahåller en uppsättning kampanjspecifika RP, lite det @Feuflux är inne på. Men att bara plocka en mall av 25, men som sen inte har något särskild krok till det SL välja att spelleda. Nej, då är det mer inspirerande att göra det skapandet själv.
 
Vilken bra idé! Då tänker jag att man skulle kunna använda tärningar till det här, nånting med en tydlig klockkurva, så att de flesta värden blir normala! Och så enstaka outliers då.
Hatar att låta som en repad skiva men: Electric Bastionland.
 
Talislanta (i alla fall de tidiga utgåvorna) funkade precis så. Välj en arketyp, ge den ett namn och om du vill kan du ändra några detaljer men annars är det bara att köra. Alla tidigare utgåvor av spelet finns att ladda ned gratis och lagligt här: https://talislanta.com/talislanta-library

Star Wars d6 (Stjärnornas krig rollspelet!) funkade ju i princip så också. Välj om du vill vara en Lakonisk smugglare eller Xenomorf mystiker och sen kör vi!
 
Jag har för mig första utgåvan av star wars saknade regler för rollpersoner. I alla fall var det inte ett primärt kapitel utan tanken som jag minns det var att man valde en arketyp som man sen fick fördela ett par extra poäng på (så lite skapande var ju involverat).

Samma sak med tidiga shadowrun där det om jag minns rätt var arketyper som var det primära sättet att skapa en rollperson (men även där har jag det fanns lite "om du nu nödvändigtvis måste så kan du skapa en RP så här...").
 
Back
Top