Nekromanti Recension av Apocalypto eller Varför Mel Gibson är djävulen

Xhakhal

Reseledare i Awesomeland
Joined
22 Dec 2003
Messages
903
Location
Exil
Rymdhamster;n181428 said:
Rykten säger att prins John inte var fullt så hemsk som man kan tro.

Och hur många minns nu Rickard Lejonhjärtas verkliga regent under tiden han var borta?

Nämligen - hans mamma?

Hur många Robin Hood-berättelser nämner ens drottning Eleonora?
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Ymir;n181050 said:
I humanioras natur ligger väl ändå att vi sällan kan empiriskt bevisa något i ett enskilt fall? Historia jobbar bättre med att uttolka -tendenser- och identifiera strukturer, liksom.
Det som är intressant (men också stört mig lite) med den diskussionen om historieämnet som akademisk disciplin som kommit som sidotråd i den här diskussionen, är de ibland lite väl obefogat relativistiska inläggen om att allt i forskningen blir myt, så fort det kommer i kontakt med något annat än väldigt insatta forskare. (Nu parafraserar jag lite... :) )

Men det detta - iaf den senare delen - håller jag med om.

Jag skulle dock säga att den första delen av citatet nog kanske var lite oklart formulerad. Då tänker jag på "enskilt fall". I ämnet historia är det ju just enskildheter som _kan_ bevisas. "Riddare så och så satte sitt sigil på brevet si vid tillfälle så." Detta enskilda faktum kan sedan användas för att bevisa eller motbevisa olika teorier. "Det betyder att han inte kan ha omkommit i 'slaget vid Tvetaberg', eftersom det inträffade först sex år senare..." osv.

Tendenserna och strukturerna bygger på att enskildheterna, sammantaget, gör vissa teorier mer trovärdiga, mer underbyggda, än andra.

Och sammaledes för arkeologiämnet. Men det är inte alltid de två vetenskaperna är överens, vare sig metodologiskt, eller på något annat sätt.

I bästa fall är de något så när kongruenta, när det gäller de övergripande tolkningarna - men det betyder inte heller alla gånger att de är det, vad gäller enskildheter. Och ibland kan de ge upphov till helt motstridiga tolkningar och teorier.

Detta ska dock inte blandas ihop med litteraturgenren "populärhistoria" - där många forskare i historia också då och då är verksamma. Men forskare som skriver böcker avsedda för allmänheten, ges ibland lite väl stor "forskarauktoritet" bara för att de är verksamma i ämnet. *host* Dick Harrysson *host*.

Den verksamheten är inte nödvändigtvis "ren myt", bara för att den inte har samma höga krav på empirisk underbyggnad.

Det handlar mer om att förstå villkoren.

En metafor jag brukar använda, är förhållandet mellan "årstider" och faktiska väderförhållanden. Om vi säger en sån sak som "om sex månader är det vinter", så är det i någon väldigt vag mening en förutsägelse. Men det betyder inte att vi säger något specifikt om vilken temperatur det kommer att vara en viss dag om sex månader, även om (det meteorologiska begreppet "vinter" har en mer precis definition, som förutsätter att det iaf råder en viss dygnsmedeltemperatur under en viss tidsrymd).

Alltså, när vi pratar om "historia" på nivån "maya folket var si och så", så vore det fel att tolka det som att "exakt så här var det" - eftersom det vore som att förutsätta att om någon säger "om sex månader är det vinter" så menar de "den 18 november kommer dygnsmedeltemperaturen att vara under noll grader celsius".

De säger på sin höjd att den antagligen är det, någon gång där i korkarna...

Och det är inte det samma som att alla sådana lite vagare uttalanden är "fel". De ska bara inte tolkas som exakta förutsägelser.

Allt som inte är en akademisk uppsats är inte automatiskt på samma (låga, ibland rent av obefintliga) "sanningsnivå" som myter eller ren fiktion heller. Det är att gå för långt åt andra hållet. Det är att säga "hallå! vi kan inte veta _någonting_ om vilket väder det är om sex månader!"
 

Vimes

Lenny Kravitz
Joined
15 Jun 2000
Messages
11,380
Jag vet inte om det fanns en passning till mig där, Sapient. Men hur som helst: när jag talar om "myter" är det helt utan värdering kring huruvida de överrensstämmer med faktiska dåtida förhållanden eller inte. I övrigt håller jag med om allt du skriver.
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,539
Location
Mölndal, Sverige
Xhakhal;n181429 said:
Och hur många minns nu Rickard Lejonhjärtas verkliga regent under tiden han var borta?

Nämligen - hans mamma?

Hur många Robin Hood-berättelser nämner ens drottning Eleonora?
Den gamla Disney-filmen med Richard Todd som Robin Hood har faktiskt med drottning Eleonora, dock inte som regent, utan bara som drottningmodern som försöker samla lösesumman för Richard.

I Den svarta draken är Robin Hood och drottning Eleonora båda bifigurer, så den räknar jag nog bara halvt. Å andra sidan har den också med William the Marshal, earlen av Pembroke, så det är ett plus.

Men det är de jag kan komma på.
 

Vimes

Lenny Kravitz
Joined
15 Jun 2000
Messages
11,380
Ymir: att det görs försök att påverka synen på historiska skeenden med hjälp av film eller andra medier tror jag ingen har förnekat. Jag tror även att jag varit hyfsat tydlig med att det ju verkar rimligt att vi också påverkas av populärkulturella berättelser om historiska skeenden. Min frågeställning var från början vad vi egentligen vet om på vilket sätt och i vilken utsträckning vår kunskap om dåtiden påverkas av olika underhållningsmedia. Jag tycker inte att jag fått något ordentligt svar på detta, men börjar misstänka att det beror på att det inte finns något svar (antingen på grund av att frågan inte går att besvara eller på grund av att det historievetenskapliga intresset för detta är för lågt).
 

Arfert

Facit
Joined
9 Sep 2004
Messages
15,729
Location
Stockholm
Det där med att Eleonora inte är med i (eller har en mer undanskymd del av) Robin Hood-rullar etc är Sir Walter Scotts fel. Det var han som gjorde "den onde Prins John som tagit Richards plats"-storyn allmängods i populärkulturen med sin enormt populära bok Ivanhoe som kom 1819. Sen var det kört för Eleonora.
 

Max Raven

T12-kultist
Joined
20 Oct 2009
Messages
4,335
Location
Malmö
Stora delar av kinesisk historia har en skopa fiktion inbakat per design.

Fast mitt favoritexempel är nog Diao Chan i Romanseon om de Tre Kungadömena - en av allt att döma fiktionellt påhittad "idealkvinna" i en romantiserad historiebeskrivning gjord en sisådär tusen år efter händelserna i fråga. Ännu mer underhållande blir det om man bara stött på händelserna genom Koeis tolkning (Dynasty Warriors).
 

Sapient

Swashbuckler
Joined
26 Mar 2011
Messages
2,492
Location
Stockholm
Max Raven;n181745 said:
Stora delar av kinesisk historia har en skopa fiktion inbakat per design.
Om den inte "influerats av den nya, kritiska skolan" - som historievetenskap i vår betydelse kallas i en bok om Kinas historia som jag köpte när jag var där.

:)
 

Genesis

Ni dés ni maître
Joined
17 Aug 2000
Messages
14,749
Location
Göteborg
Och hur många som tittat på det här eller det här föreställer sig att under tusen år av kinesisk historia hade nästan alla kvinnor av de högre klasserna och stora delar av de lägre bundna fötter?

Wikipedia said:
For men, the primary erotic effect was a function of the lotus gait, the tiny steps and swaying walk of a woman whose feet had been bound. Women with such deformed feet avoided placing weight on the front of the foot and tended to walk predominantly on their heels. As a result, women who underwent foot-binding walked in a careful, cautious, and unsteady manner.


Och Apocalypto har väl inte med så mycket av Mayaindianernas kranieformning?
 
Top